Effektivare styrning av det civila försvaret
Publicerad
Regeringen har den 8 september överlämnat en skrivelse till riksdagen som svarar på Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad. Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens rapport om att den statliga styrningen av det civila försvaret under åren 2015–2022 inte har varit tillräckligt effektiv. I skrivelsen redogör regeringen för en rad åtgärder som har vidtagits för att effektivisera den statliga styrningen av det civila försvaret sedan den tillträdde 2022.
– Innan nuvarande regering tillträdde år 2022 så hade alltför lite gjorts för att stärka Sveriges civila försvar. Riksrevisionens granskning bekräftar den bilden och understryker betydelsen av det viktiga arbete som nu görs, genom tydligare och mer effektiv statlig styrning och långsiktiga satsningar. MSB kunde i sin senaste förmågebedömning konstatera att utvecklingen har vänt och att förmågan ökar i samtliga beredskapssektorer, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
Med anledning av bland annat det försämrade säkerhetspolitiska läget och den återupptagna planeringen av totalförsvaret beslutade Riksrevision att granska den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad. I våras publicerade de sin rapport.
Riksrevisionens övergripande bedömning i rapporten är att de sittande regeringarna under åren 2015–2024 inte har varit tillräckligt effektiv i sin styrning av det civila försvarets uppbyggnad. Det gäller särskilt åren fram till och med 2021. Regeringens styrning har under dessa år brustit i tydlighet kring vad som ska åstadkommas av vem, vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning.
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte varit tillräckligt effektiv mellan 2015 och 2022. Enligt regeringens bedömning har dock styrningen och uppföljningen påtagligt förbättrats sedan 2022. Regeringen verkar kontinuerligt för att styrningen och uppföljningen ska stärkas ytterligare med särskilt fokus på transparens och ändamålsenlighet för att på så sätt nå den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom det civila försvaret.
Riksrevisionen ger regeringen tre rekommendationer i rapporten:
- Åtgärda otydligheter i ansvarsfördelningen, exempelvis avseende att samtliga samhällsviktiga områden/funktioner ska omfattas av en sektor eller att sektorsmyndigheterna får föreskriftsrätt.
- Åtgärda otydligheter kring vad som ska åstadkommas, av vem det ska åstadkommas och när det ska åstadkommas avseende förmågan i det civila försvaret.
- Säkerställ att myndigheternas finansiering är långsiktig avseende såväl ordinarie verksamhet som åtgärder för förmågehöjning av det civila försvaret.
Regeringen redogör i skrivelsen för flera åtgärder som har genomförts och planeras för att förbättra styrningen av det civila försvaret. Åtgärderna omfattar såväl författningsändringar som ekonomisk styrning.
Riksrevisionens granskning omfattar inte riksdagens och regeringens beslut under hösten 2024 om nya mål, prioriteringar myndighetsförändringar med mera. Regeringen redogör även för åtgärder som vidtagits hösten 2024 och till och med sommaren 2025.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Presskontakt
Pressekreterare hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-804 34 48
e-post till Cornelia Norman
Genvägar
MSB:s bedömning av förmågan i det civila försvaret
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kunde i sin senaste förmågebedömning konstatera att det skett ett påtagligt skifte i uppbyggnaden av det civila försvaret mellan år 2023 och 2024. Myndigheterna och aktörer inom myndigheternas ansvarsområden har tydligt ökat takten i sitt beredskapsarbete. Cirka hälften av alla åtgärder som redovisats i myndigheternas underlag har varit direkt förmågehöjande.