Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Skärpta regler vid villkorlig frigivning

Publicerad 21 oktober 2025

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med lagförslag om skärpta regler för villkorlig frigivning. Förslaget är en del av omläggningen av kriminalpolitiken där fokus flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällets behov av skydd.

– Regeringen genomför en omfattande omläggning av kriminalpolitiken där fokus flyttas från gärningsmannen till brottsoffret och samhällets behov av skydd. Nu ser vi till att personer som dömts till långa fängelsestraff för grova brott måste avtjäna minst tre fjärdedelar av straffet, och inte släpps fria i förtid om det finns hög risk för återfall i allvarlig brottslighet. Det här handlar om att stärka rättvisan för brottsoffer, och att öka skyddet för samhället i stort, säger justitieminister Gunnar Strömmer.  

I propositionen föreslås bland annat att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas på anstalt innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att höjningen genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först,
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks,
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet,
• allmänna fängelseminimum ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning,
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning, och
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.