Ett språkkrav inom äldreomsorgen införs
Publicerad
Goda kunskaper i svenska språket hos personalen i äldreomsorgen är en grundförutsättning för en trygg och säker äldreomsorg. Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår därför att ett språkkrav i äldreomsorgen införs.
Ladda ner:
– Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat. Det inför vi för att stärka kvaliteten och patientsäkerheten, öka tryggheten och stärka äldres delaktighet. Steg för steg höjer vi kraven för att jobba i äldreomsorgen, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
– Att människor som får insatser inom äldreomsorgen kan göra sig förstådda, och har en rimlig chans att förstå den personal de möter, är en grund för trygghet och värdighet. Men tyvärr ser vi stora brister, med stora risker till följd. Därför går vi nu vidare med förslaget om ett språkkrav i äldreomsorgen, säger socialminister Jakob Forssmed.
– Vi ser alltför ofta hur språkbrister i äldreomsorgen leder till missförstånd, otrygghet och i värsta fall stora risker för de äldre. Den här förändringen markerar ett tydligt skifte, äldreomsorgen ska sätta de äldres behov i centrum, inte fungera som ett integrationsprojekt, säger Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
– Genom att öka anslaget för Äldreomsorgslyftet till 1,8 miljarder kronor per år under 2026 och 2027, samt inkludera språkutvecklande insatser på arbetsplatser, säkerställer vi att vårdpersonal får rätt verktyg för att ge äldre den omsorg de förtjänar. Detta är ett viktigt steg för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen och skapa en tryggare och mer kompetent arbetsmiljö för personalen, säger Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson för Liberalerna.
Regeringen ser allvarligt på de konsekvenser som bristande språkkunskaper hos personalen i äldreomsorgen kan få. I lagrådsremissen Ett språkkrav inom äldreomsorgen som beslutades i dag lämnas förslag om att socialnämnden och privata utförare i äldreomsorgen ska vara skyldiga att arbeta för att personalen har en kunskapsnivå i svenska språket som är relevant för att genomföra insatser. Relevant nivå av kunskaper i svenska språket definieras till att vara Gers B2 (Gemensam europeisk referensram för språk). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
För kommunernas arbete med språkkravet föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2026 att det generella statsbidraget ökar med 90 miljoner kronor för 2026, 165 miljoner kronor för 2027, och med 150 miljoner kronor för 2028 och framåt. Regeringen bedömer att det är viktigt att relevanta myndigheter bidrar till att nivån av språkkunskaper hos äldreomsorgens personal kan höjas samt att regleringen kan följas upp. Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2026 att 23 miljoner kronor per år avsätts för detta arbete under 2026–2030.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Presskontakt
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Mobil 076-118 13 83
e-post till Vendela Magnell
Pressekreterare hos socialminister Jakob Forssmed
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-127 76 97
e-post till Simon Hoff
Genvägar
Vad är en lagrådsremiss?
En lagrådsremiss är ett förslag till ny eller ändrad lag som regeringen lämnar till Lagrådet för granskning. Lagrådet kontrollerar att det nya lagförslaget inte kolliderar med eller strider mot grundlagen eller någon annan lag.
Webb-tv
Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal.