Pressmeddelande från Försvarsdepartementet, Statsrådsberedningen

Bred satsning på territoriellt luftvärn värd cirka 15 miljarder kronor

Publicerad 11 januari 2026

Regeringen har beslutat att Försvarsmakten ska bredda sin luftvärnsförmåga. Försvarsmakten ska producera, utbilda och utrusta ett antal förband inom ett framtida territoriellt luftvärn som ska kunna skydda krigsförband, det militära försvarets mobiliseringsförmåga, städer och civil infrastruktur. Satsningen uppgår till cirka 15 miljarder kronor.

Erfarenheterna från Ukraina visar på hur viktigt det är med ett robust luftvärnsförsvar. Regeringen har sedan tidigare satsat stort inom luftvärnsområdet och satsar nu ytterligare.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Med denna breda satsning på territoriellt luftvärn stärker vi skyddet av hela samhället, från våra militära förband till städer och kritisk infrastruktur. Det handlar om att värna människors liv, vår frihet och vår förmåga att stå emot angrepp i alla delar av landet, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar med all tydlighet hur avgörande ett robust och uthålligt luftvärn är. Genom att bygga upp territoriella luftvärnsförband kompletterar vi det befintliga luftförsvaret och stärker skyddet av mobilisering och krigsförband. Det höjer tröskeln mot angrepp, stärker Sveriges försvarsförmåga och bidrar samtidigt till Natos samlade avskräckning och försvar, säger försvarsminister Pål Jonson.

– Skyddet av civilbefolkningen och samhällets funktionalitet är en central del av totalförsvaret. Det territoriella luftvärnet skapar bättre förutsättningar att skydda städer, infrastruktur och samhällsviktiga verksamheter mot hot från luften. Tillsammans med kraftfulla åtgärder för att öka skyddet för civilbefolkningen och förstärkningar av räddningstjänsten under höjd beredskap så stärker vi samhällets motståndskraft i kris och krig, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Territoriellt luftvärn

Tidigare har luftvärnets främsta uppgift varit att skydda de egna militära förbanden och militär infrastruktur. Nu går regeringen vidare med att börja bygga ett territoriella luftvärnsförmågan som ska stärka skyddet av krigsförband inklusive det militära försvarets mobilisering med möjlighet till skydd av städer och civil infrastruktur.

Satsningen på territoriella luftvärnsförband uppgår till ett värde av cirka 15 miljarder kronor. Det territoriella luftvärnet kommer i huvudsak:

• vara korträckviddigt
• bestå av ett antal fristående förband i kompanistorlek
• bestå av enkla system som är flexibla så att olika typer av vapen-, radar- och tekniska system kan kombineras t.ex. olika eldrörssystem och olika radarsystem
• vara rörliga eller knutna till avgränsade geografiska områden
• skapa möjlighet till att skydda bland annat civila objekt som broar, järnvägsknutar, kritisk infrastruktur som kärn- och vattenkraftverk och städer.

En första sammanhållande beställning till industrin planeras under första kvartalet 2026. Ytterligare anskaffningar kommer därefter att ske successivt.

Tidigare satsningar

Sedan tidigare så har regeringen fattat beslut om anskaffning av luftvärn för närmare 40 miljarder kronor.

Det handlar om:

• Nytt medel- och korträckviddigt luftvärn för brigader 22,5 mdkr
• Nytt buret korträckviddigt luftvärn 3,8 mdkr
• Luftvärnsammunition (Patriot) 7,5 mdkr
• Antidrönarförmåga (inkl. telekrig) 3,6 mdkr

Till detta kommer de svenska Visbykorvetterna och de kommande fartygen i Luleåklassen att utrustas med luftvärn. Stora satsningar har även gjorts avseende radarsystem som möjliggör tidigt upptäckande av hot från luften.

Sedan tidigare har regeringen också givit Myndigheten för civilt försvar (MCF, tidigare MSB) och Försvarsmakten i uppdrag att lämna en gemensam bedömning av hur städer och civil infrastruktur kan skyddas mot hot från luften. Myndigheterna ska titta på nuläget hos det aktuella skyddet och vilket behov det finns av skydd mot hot från luften.

MCF och Försvarsmakten ska ge förslag på skyddsåtgärder med fokus på aktiva (bekämpning av hot från luften) och passiva/defensiva åtgärder (t.ex. skyddsrum, maskering och reparationsberedskap).

Uppdraget ska redovisas den 16 februari 2026.