Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Regeringen föreslår en ny tidsobestämd påföljd för att stärka samhällsskyddet mot allvarlig brottslighet

Publicerad 22 januari 2026

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om att en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, säkerhetsförvaring, införs. Syftet med den nya påföljden är att stärka samhällets skydd mot personer med hög risk för återfall i allvarlig brottslighet. Förslagen är en del i regeringens bredare omläggning av kriminalpolitiken, där fokus skiftas från gärningsman till brottsoffer och samhällets behov av skydd.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff 22 januari 2026 med Gunnar Strömmer om säkerhetsförvaring (pdf 110 kB)

Säkerhetsförvaring ska kunna användas för personer som har begått mycket allvarliga brott och som bedöms ha en hög risk att begå liknande brott igen. Dagens frihetsberövande påföljder – fängelse på viss tid, fängelse på livstid eller rättspsykiatrisk vård – täcker inte alltid dessa fall. Den nya påföljden är därför avsedd att täppa till en lucka i straffsystemet.

– Vissa brottslingar är så farliga att de inte bör släppas ut. Just därför inför vi säkerhetsförvaring, så att serievåldtäktsmän och pedofiler kan låsas in tills de inte utgör en fara för det omgivande samhället längre. Farliga brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor vågar vara ute. Det handlar om rättvisa, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

För att påföljden ska vara tydlig och rättssäker införs ett nytt kapitel i brottsbalken med regler för när säkerhetsförvaring kan dömas ut och vilka tidsramar som gäller.

Domstolen ska alltid fastställa två tidsgränser: en minimitid som motsvarar den fängelsetid som annars skulle ha dömts ut och en ramtid som är fyra till sex år längre än minimitiden. Ramtiden kan förlängas med upp till tre år åt gången om det bedöms absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet. Påföljden ska avtjänas i kriminalvårdsanstalt.

Det ska inte ske någon villkorlig frigivning från säkerhetsförvaring. I stället får domstolen besluta om villkorad utslussning, vilket innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde får verkställa påföljden utanför anstalt med särskilt stöd och under kontroll. Utslussningen kan avbrytas om personen missköter sig eller begår nya brott. Regeringen föreslår också en särskild verkställighetslag som reglerar hur påföljden ska genomföras i praktiken.

Förslagen kompletterar nyligen beslutade skärpningar av reglerna för villkorlig frigivning som bland annat innebär att en större andel av de längsta straffen ska avtjänas i anstalt och att villkorlig frigivning i vissa fall ska skjutas upp vid risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Utredningen föreslog att den nya påföljden skulle träda i kraft den 1 januari 2028. Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 15 april 2026.