Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Regeringen föreslår sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott och skärpta regler för unga lagöverträdare

Publicerad 26 januari 2026

Regeringen har beslutat om lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bland annat att straffbarhetsåldern under en femårsperiod ska sänkas till 13 år för allvarliga brott, att ungdomsreduktionen ska minska kraftigt för lagöverträdare under 18 år och att den ska avskaffas helt för unga myndiga. Det föreslås också att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas.

Allt fler unga som begår brott har koppling till kriminella nätverk, och de som är misstänkta i samband med dödliga skjutningar har blivit yngre över tid. Som del i den bredare omläggningen av kriminalpolitiken har regeringen bedömt att reglerna för unga lagöverträdare behöver ses över i skärpande riktning.

Det övergripande syftet är tredelat: att stärka samhällets skydd mot allvarligt våld, att stärka brottsoffrens upprättelse och att samtidigt ta hand om de barn som begår allvarliga brott på ett mycket bättre sätt än idag.

– Vi har ett akut läge och de åtgärder vi vidtar måste återspegla det allvaret. Och vi måste ta in och agera på båda sidorna av problemet – det vill säga att de här barnen både är förövare som utsätter andra barn och vuxna för livsfarligt våld, och samtidigt kan vara brottsoffer som själva är utsatta för hot och utpressning. Vi måste alltså göra flera saker parallellt: Vi måste skydda människor i vårt samhälle mot livsfarligt våld. Ge brottsoffer bättre upprättelse. Och samtidigt ta hand om och rehabilitera de här barnen på ett mycket bättre sätt än idag, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Sänkt straffbarhetsålder till 13 år för allvarliga brott

Regeringen föreslår att straffbarhetsåldern under en femårsperiod sänks till 13 år för brott med minst fyra års fängelse i straffskalan och för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Detta innebär att exempelvis mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott omfattas.

Den 13- eller 14-åring som döms för något av dessa brott ska få en kraftig ungdomsreduktion på grund av sin ålder. Den som döms ska kunna få ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning eller, i de mest allvarliga fallen, fängelse. Om fängelse döms ut kommer den dömde placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar inom Kriminalvården.

Avskaffad ungdomsreduktion för unga myndiga

I dag får unga mellan 18 och 20 år i vissa fall ungdomsreduktion när straffet bestäms. Regeringen föreslår att denna ungdomsreduktion helt tas bort. Det innebär att personer i denna åldersgrupp som huvudregel ska behandlas som vuxna vid såväl straffmätning som påföljdsval. Ungdomsvård ska inte heller annat än i undantagsfall kunna dömas ut för en person som fyllt 18 år. 

Skärpta straff för lagöverträdare under 18 år

Regeringen föreslår att ungdomsreduktionen som ges till barn i åldersgruppen 15–17 år minskas kraftigt. En 15‑åring kommer som utgångspunkt att få dubbelt så långt straff som i dag. Äldre ungdomar ska som regel få ännu längre straff, särskilt vid mycket allvarliga brott. Straffmaximum för personer under 18 år höjs från 14 till 18 års fängelse. Det skapar utrymme att döma ut längre fängelsestraff för exempelvis mord begångna av 17‑åringar.

Skärpt ungdomsövervakning

Regeringen går inte vidare med utredningens förslag om en ny påföljd utan skärper den befintliga påföljden ungdomsövervakning. Förändringarna innebär bland annat:

• utökad hemarrest med ytterligare en kväll och natt i veckan
• möjlighet att, som tillägg till hemarresten, förbjuda den dömde att vistas på en viss plats eller inom ett visst område
• stärkt tillsyn från Kriminalvården, inklusive möjlighet att göra fler hembesök
• möjlighet att utse biträdande koordinatorer som stöd.

Ungdomsvård ska inte längre kunna kombineras med böter eller ungdomstjänst, och reglerna för hur misskötsamhet av ungdomsvård och ungdomstjänst hanteras skärps.

Ändrade regler om bevistalan

Reglerna om bevistalan, det vill säga en domstolsprövning av om ett barn som inte uppnått straffbarhetsåldern har begått ett brott, ändras. I dag gäller att åklagaren har en skyldighet att väcka en bevistalan vid brott med ett minimistraff om fängelse i fem år. Regeringen föreslår att denna gräns ska sänkas till fyra år. Regeringen föreslår också att en fällande dom i ett mål om bevistalan ska registreras i belastningsregistret.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.