Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Regeringen föreslår ett nytt straffrättsligt påföljdssystem

Publicerad 02 juli 2026

Regeringen har beslutat en proposition som innehåller centrala delar av förslagen från betänkandet En straffreform (SOU 2025:66), som regeringen tog emot i juni 2025. Förslagen syftar till att skapa ett mer rättvist straffrättsligt påföljdssystem där straffen bättre speglar brottens allvar och det tas större hänsyn till brottsoffer samt samhällets behov av skydd.

– Straffen behöver bättre spegla brottens allvar och brottslighet som den ser ut i dagens verklighet. Om jag ska lyfta fram en sak i reformen så är det vikten av att avskaffa dagens mängdrabatt så att fler brott ska leda till straff och fler brottsoffer få upprättelse. Detta perspektiv genomsyrar hela vår förändring av straffen där brottsoffer och samhällsskydd sätts i centrum snarare än gärningsmannen, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Regeringen genomför den största reformen av det svenska straffsystemet i modern tid. Propositionen innehåller förslag som ska leda till mer rättvisa straff. Den utgör den andra och sista delen i regeringens genomförande av de förslag som lämnades i Straffreformutredningens betänkande från 2025. I propositionen föreslås bland annat att:

• villkorligt fängelse införs och presumtionen mot fängelse tas bort,
• hela straffskalan ska användas i fler fall,
• dagens mängdrabatt avskaffas och
• vissa strafflindringsgrunder slopas.

Villkorligt fängelse införs och presumtionen mot fängelse tas bort

En central del av reformen är införandet av villkorligt fängelse. Det innebär att domstolen först bestämmer längden på ett fängelsestraff, men att straffet i vissa fall kan verkställas villkorligt i stället för i anstalt. Villkorligt fängelse ersätter dagens påföljder villkorlig dom och skyddstillsyn. Samtidigt tas den nuvarande presumtionen mot fängelse bort. Tilläggssanktioner i form av övervakning, samhällstjänst eller dagsböter kan kopplas till det villkorliga straffet. Om den dömde återfaller i brott eller bryter mot villkoren kan beslutet om villkorlighet upphävas och straffet behöver då avtjänas i anstalt.

Hela straffskalan ska användas

Regeringen föreslår också att straffvärdet, alltså hur allvarligt ett brott är, ska bedömas på ett mer nyanserat sätt än i dag. Om brottet t.ex. har orsakat stor skada, inneburit en hög grad av fara eller riktats mot en särskilt utsatt person ska detta på ett tydligt sätt påverka straffets längd. För många brott innebär det att straffet kommer att hamna högre upp i straffskalan än enligt dagens ordning. Syftet är att hela straffskalan ska komma till användning i fler fall, inklusive maximistraffet. Regeringen föreslår också att begreppet brottsoffer introduceras i lagtexten.

Dagens mängdrabatt avskaffas

När någon döms för flera brott ska varje brott få större betydelse för det samlade straffet. I dag får tillkommande brott ofta en begränsad påverkan på det totala straffet, genom så kallad mängdrabatt. Regeringen föreslår att detta tas bort. Som huvudregel ska straffvärdet för varje brott läggas till. Därefter ska domstolen göra en helhetsbedömning för att säkerställa att straffet är proportionerligt. Utgångspunkten är alltså att varje brott ska räknas fullt ut.

Vissa strafflindringsgrunder slopas 

Regeringen föreslår även att vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Det gäller bland annat billighetsskälen om hög ålder, dålig hälsa, arbetsrättsliga följder eller att det gått lång tid sedan brottet begicks. Vissa av de här omständigheterna kan dock få betydelse när domstolen bedömer om ett fängelsestraff ska vara villkorligt eller inte.  

Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen beslutar. Det gör det möjligt att införa reformen i takt med att Kriminalvården expanderar och har förutsättningar att ta emot fler intagna.