Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Slovenien

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Slovenien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Slovenien - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2015-2016 (pdf 260 kB)

Respekten för de mänskliga rättigheterna i Slovenien har sedan självständigheten 1991 utvecklats i positiv riktning och är allmänt sett god. Skyddet för mänskliga rättigheter säkerställs i den slovenska konstitutionen och annan lagstiftning. Inom de flesta områdena implementeras rättigheterna väl. Slovenien är en väl fungerande parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem och allmänna och rättvisa val. Röstdeltagandet minskar dock stadigt och det politiska deltagandet har bedömts vara relativt lågt. Trots lagstadgade kvoter för att öka kvinnors representation i politiska församlingar och statliga myndigheter och bolag är kvinnors politiska makt begränsad.

Frågor om transparens, korruption och rättssäkerhet utgör utmaningar i landet. World Justice Project framhåller att den verkställande maktens inflytande över domstolarna utgör ett problem och mutor uppges förkomma för snabbare handläggning av domstolsärenden.

Yttrande- och pressfriheten garanteras i konstitutionen men noteras som ett reformområde, bland annat då det förekommer att journalister stäms för ärekränkning av politiska företrädare och då domstolar kan kräva att journalister uppger sina källor.

Hatpropaganda, framför allt mot migranter, religiösa minoritetsgrupper och romer, är ett ökande problem. Det har även förekommit att politiker uttalat sig rasistiskt och främlingsfientligt. Den allmänna diskrimineringen av den romska minoriteten är utbredd. Mellan slutet av 2015 och början av 2016 reste ett mycket stort antal flyktingar och migranter genom Slovenien. Trots att landets insatser var mycket omfattande uppstod en del frågetecken kring respekten för flyktingars och migranters rättigheter, så som vid användandet av taggtråd vid gränserna.

I oktober 2016 antogs en lag som uttryckligen förbjuder barnaga. Våld mot kvinnor utgör ett problem och civilsamhällesorganisationer uppger att bemötandet av rättsvårdande myndigheter och i vården är bristfällig.

En ny lag antogs i maj 2016 om samkönat partnerskap. Social stigma och diskriminering av HBTQ-personer är dock utbredd.