Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Zambia

Publicerad 18 december 2019

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Zambia samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Zambia – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, situationen per den 30 juni 2019 (pdf 246 kB)

Zambia är en konstitutionell republik med flerpartisystem och regelbundna allmänna val. Fredliga maktskiften är det sedvanliga. I praktiken har dock det demokratiska utrymmet krympt sedan parlaments- och presidentvalet 2016 och utvecklingen vad gäller de mänskliga rättigheterna har varit negativ. Inskränkningar av yttrande- och mötesfriheten samt politiskt motiverat våld har ökat. Självcensur förekommer i hög utsträckning och det råder en oro för att offentligt uttrycka kritik mot regeringen. Samtidigt är korruptionen utbredd och genomsyrar alla delar av samhället. Rättsväsendet används emellanåt för politiska syften.

Zambia hade under början av 2000-talet en god ekonomisk utveckling, men en nedgående ekonomisk tillväxt och ökad skuldbörda har sedan 2015 inneburit försämrade förutsättningar. Zambia är ett av världens mest ojämlika länder. En stor del av befolkningen (54,4 procent) lever i svår fattigdom och har bristande tillgång till mat, rent vatten, sjukvård och utbildning. Zambia är ett av de sju länder i världen där effekterna av näringsbrist, såsom hämmad tillväxt (stunting), är som svårast.

Principen om respekt för de mänskliga fri- och rättigheterna finns inskriven i Zambias konstitution, vilken reviderades 2016. Ur ett rättighetsperspektiv innehåller dock konstitutionen brister vad gäller de mänskliga rättigheterna. Exempelvis kvarstår dödsstraffet. Regeringen verkar på vissa områden för en stärkt respekt för de mänskliga rättigheterna, till exempel för kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och mot barnäktenskap.

Kvinnor och män har enligt lag samma rättigheter och skyldigheter. Det zambiska samhället präglas dock av könsstereotypa värderingar och sedvänjor som i praktiken begränsar kvinnors möjligheter att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Sexuellt och könsbaserat våld mot kvinnor och flickor utgör ett betydande problem. Det saknas fullgott skydd för barns rättigheter och barnarbete är relativt vanligt. I många fall kränks och åsidosätts rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

Det råder en utbredd diskriminering av hbtq-personer. Strafflagen förbjuder sexuella handlingar mellan människor av samma kön, vilket kan ge från 15 år till livstids fängelse. Ett framsteg är att Zambias nationella hiv och aids-strategi nu erkänner att män som har sex med män ska få tillgång till hälsotjänster.

Det senaste president- och parlamentsvalet, som ägde rum år 2016, var relativt välorganiserat och fredligt, men visade samtidigt på svagheter vad gäller den demokratiska utvecklingen. Valperioden innehöll inslag av politiskt motiverat våld, svårigheter för oppositionen och civilsamhället att anordna möten liksom inskränkningar för oberoende media att verka, på ett sätt som tidigare inte varit vanligt i Zambia. Det inrikespolitiska läget har varit spänt sedan valet, vars resultat inte erkänts av det största oppositionspartiet. Nästa ordinarie val äger rum 2021.