Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Estland

Publicerad 26 april 2017 Uppdaterad 17 juni 2021

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Estland samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Estland – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2020 (pdf 290 kB)

Situationen i Estland vad gäller de mänskliga rättigheterna är god. Grundläggande rättigheter fastslås i konstitutionen. Demokratiska värderingar respekteras, de demokratiska institutionerna är väletablerade och rättsväsendet är oberoende och välfungerande.

Yttrandefriheten är stark och landet är världsledande vad gället frihet på internet. De senaste åren har frågan om medias oberoende uppmärksammats efter att regeringsföreträdare kritiserat media och journalister upplevt sig vara utsatta för påtryckningar från redaktörer att idka självcensur. EU:s direktiv för visselblåsarskydd har inte överförts till nationell lag.

Civilsamhällets utrymme att verka är stort. Rätten att tillhöra en fackförening skyddas av konstitutionen. Fackföreningar kan verka utan större inskränkningar, men är generellt sett svaga. Endast sju till åtta procent av arbetskraften är ansluten till någon fackförening.

Regeringen verkar för att minska antalet statslösa personer. Statslösa, samt delar av den rysktalande minoriteten, är överrepresenterade bland arbetslösa, låginkomsttagare och i fängelser och anser sig i högre utsträckning vara utsatta för diskriminering. Integrationsprogram pågår för att förbättra situationen för den rysktalande minoriteten.

Utmaningar förekommer när det gäller situationen för hbtqi-personer, bland annat i form av diskriminering och särbehandling samt bristande tillgång till samhällsservice. Lagen om registrerat partnerskap har inte fått fullt genomslag.

Estland har EU:s mest könssegregerade arbetsmarknad. Andra utmaningar på arbetsmarknaden gäller kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande, de stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män och den otillräckliga tillgången till offentligt subventionerade tjänster för personer med funktionsnedsättning. 2020 beslutades att en månad av föräldraledigheten viks endast för pappor.

Det råder bred enighet i parlamentet kring en restriktiv hållning till flyktingar och övriga migranter. Estland stoppade 2019 sitt deltagande i internationella vidarebosättningsprogram för asylsökande. FN-organ har uttryckt kritik mot förhållandena på landets mottagningscentra, inklusive att man tillåter internering av barn under asylprocessen.
Under sin tid i regeringen 2019-2021 bidrog det högerpopulistiska partiet EKRE till en polarisering av det offentliga samtalet, till exempel på det migrationspolitiska området och vad gäller rättighets- och värderingsfrågor. Partiets reella inflytande över politiska reformer och i lagstiftningsarbetet var dock relativt begränsat.

Under coronapandemin 2020 frångicks reglerna i den lagstiftande processen bitvis för att fatta snabba beslut, men enligt Justitiekanslern skedde inte hanteringen på ett författningsvidrigt sätt. Rättsväsendets funktion och oberoende påverkades inte negativt av pandemihanteringen. Periodvis infördes begränsningar i mötesfriheten som ett led i hanteringen av pandemin.