Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Nordmakedonien

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Nordmakedonien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Nordmakedonien - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2021 (pdf 309 kB)

Nordmakedonien är en parlamentarisk demokrati med regelbundna val. Internationella jämförelser och mätningar visar på att landet brutit en tidigare negativ trend, och att tydliga framsteg har gjorts vad gäller åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna de senaste åren.

Nordmakedonien är sedan 2005 kandidatland till Europeiska unionen. Som ett led i närmandet till EU pågår ett omfattande reformprogram på rättsstatsområdet. En rad nya lagar har antagits i syfte att öka skyddet för de mänskliga rättigheterna, men mycket arbete återstår vad gäller genomförandet. Korruption och organiserad brottslighet förblir utbredda problem.

Det civila samhället kan verka fritt och flera internationella organisationer har noterat en tydlig förbättring av press- och mediefriheten de senaste åren. Även arbetstagares rättigheter uppges ha förbättrats något.

Kvinnor är underrepresenterade i både politik och näringsliv, och våld i nära relationer är ett omfattande problem.

Grundlagen förbjuder diskriminering på grundval av sexuell läggning och skyddet för hbtqi-personer återintroducerades i diskrimineringslagstiftningen 2020. Fördomar mot hbtqi-personer är dock utbredda i samhället.

De interetniska relationerna har i huvudsak präglats av lugn de senaste åren. Den albanska minoritetens ställning har gradvis stärkts som en följd av tillämpningen av Ohrid-avtalet. Omfattande segregation utefter etniska- och språkliga skiljelinjer förekommer dock fortsatt, vilket är särskilt tydligt i utbildningsväsendet, men även inom exempelvis politik, media och kulturliv. Det finns stora skillnader mellan stad och landsbygd, liksom mellan landets etniska grupper vad gäller tillgång till arbete, hälsovård, utbildning och bostäder. Enligt människorättsorganisationer är romerna utsatta för systematisk diskriminering. Många romer saknar id-handlingar och har därmed inte tillgång till något socialt skyddsnät.

Internationella organisationer som UNHCR och OSSE har kritiserat det utbredda bruket av så kallade push-backs av migranter och flyktingar vid gränsen.

Mätt i dödsfall per capita är Nordmakedonien ett av de länder i världen som drabbats hårdast av coronapandemin. Pandemin har också medfört negativa konsekvenser för bland annat tillgången till arbete, utbildning och sjukvård.