Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Serbien

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Serbien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Serbien - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2021 (pdf 315 kB)

Serbien är en parlamentarisk demokrati med regelbundna val. Det rättsliga ramverket till skydd för de mänskliga rättigheterna har fortsatt att anpassats till att delvis vara i linje med EU-och internationell standard, men det finns brister i genomförandet, och utvecklingen på vissa områden under granskningsperioden är oroande.

Landet leds sedan 2017 av president Aleksandar Vučić som även är partiledare för SNS, landets största parti. Den serbiska demokratin har under SNS styre försvagats och Freedom House kategoriserar numera landet som ’’delvis fritt’’. International IDEA konstaterar en ’’omfattande demokratisk tillbakagång’’. Parlaments- och lokalvalen 2020 bojkottades av stora delar av oppositionen.

Landet är sedan 2012 kandidatland till Europeiska unionen. Reformer för att stärka rättsväsendets oberoende har skjutits upp i flera år, vilket har lett till att EU-medlemskapsförhandlingarna har saktat ned. Rättsväsendet bedöms vara sårbart för politiska påtryckningar. Korruption genomsyrar flera delar av samhället och utgör ett problem. Misstankar om högnivåkorruption utreds sällan och straffrihet är vanligt.

Pressfriheten är i praktiken begränsad och påtryckningar mot oberoende media har ökat under senare år. Anklagelser från regeringsföreträdare och regeringstrogna medier mot politiska motståndare, oberoende medier och civilsamhällesorganisationer är ett utbrett problem.

Ett ambitiöst jämställdhetsarbete pågår, inte minst inom politiken, där såväl premiärminister- som centralbankschefsposten innehas av kvinnor. Hälften av ministrarna och cirka 40 procent av parlamentarikerna är kvinnor. Stereotypa uppfattningar om könsroller är dock vanligt förekommande.

Prideparader har kunnat genomföras i Belgrad de senaste åren. Det finns dock alltjämt en utbredd negativ syn på hbtqi-personer i samhället. Personer med funktionsnedsättning och personer som tillhör minoriteter, inte minst romer, är alltjämt diskriminerade, främst vad gäller tillgång till arbete, bostäder, utbildning och hälsovård.

Brott begångna under krigen på 1990-talet kastar fortfarande en skugga över det serbiska samhället. Många fall förblir olösta och nationella juridiska processer har stannat av. Serbien har i några fall vägrat att samarbeta med krigstribunalmekanismen (IRMCT).

Serbiens ekonomi har visat en stabil tillväxt de senaste åren, samtidigt som inkomstklyftorna har fortsatt öka.