Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Turkiet har övergått från att vara en parlamentarisk republik till en exekutiv presidentrepublik. Regelbundna allmänna val hålls.

Respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer urholkas fortlöpande. Situationen präglas av det tvååriga undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket 2016 och påföljande lagändringar, vilka har försvagat viktiga demokratiska kontrollmekanismer och stärkt presidentämbetet ytterligare. Inte minst rättsväsendets oberoende och rättssäkerheten har undergrävts. Europadomstolens domar verkställs inte konsekvent. Korruption fortsätter att vara ett utbrett problem.

Lagar mot terrorism och brott mot staten, liksom anklagelser om förtal av presidenten, används för att tysta oliktänkande och regimkritiker. Detta gäller även oppositionspolitiker, särskilt från det prokurdiska Folkets demokratiska parti (HDP).

Den negativa utvecklingen fortsätter avseende yttrande-, press- och informationsfriheten, med trakasserier av rättslig karaktär, frihetsberövanden, hot och våld mot journalister, övervakning, regleringar och självcensur.

Det civila samhället i Turkiet är aktivt, men dess utrymme att verka krymper, bland annat som ett resultat av nya lagar. Rättsliga åtgärder och andra efterräkningar mot människorättsförsvarare och advokater som försvarar oppositionella har ökat. Hbtqi-personer utsätts regelbundet för diskriminering.

2019 presenterade regeringen en handlingsplan för reformer inom rättsväsendet. 2021 presenterades en motsvarande handlingsplan för mänskliga rättigheter. Planerna har kritiserats för att sakna verkningsfulla åtgärder för att stärka rättsväsendets oberoende, säkra en effektiv maktdelning och förbättra skyddet för de mänskliga rättigheterna.

2021 frånträdde Turkiet Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen).

Skyddet av fackliga rättigheter är bristfälligt. En betydande del av arbetskraften, särskilt migranter, arbetar i den informella sektorn som inte omfattas av arbetslagstiftningen. Enligt den Internationella fackliga samorganisationen (ITUC) är Turkiet ett av tio länder i världen där förhållandena för arbetstagare är som sämst.

Turkiet är världens största flyktingmottagarland med cirka fyra miljoner skyddsbehövande, varav cirka 3,7 miljoner syrier med temporär skyddsstatus. Nästan hälften av dessa bedöms leva i fattigdom. Turkiet garanterar registrerade flyktingar grundläggande rättigheter, inklusive sociala förmåner.

Den väpnade konflikten mellan regeringsstyrkor och den terrorstämplade organisationen Kurdistans arbetarparti (PKK) bidrar till en särskilt svår situation vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i sydöstra Turkiet.

Coronapandemin har ytterligare förvärrat situationen avseende de mänskliga rättigheterna, med bland annat en ökning av våld i nära relationer, ökad fattigdom, utebliven undervisning samt ytterligare inskränkningar i pressfriheten och tillgången till information.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.