Ett hälsosamt arbetsliv

Publicerad

Arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande. Var och en som arbetar ska ha möjlighet till god hälsa. Arbetsmiljön ska bidra till ett positivt utbyte i form av ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. Balans mellan krav och resurser, medarbetares makt och inflytande över sitt arbete, god gemenskap och stöd från chefen är några friskfaktorer i arbetet.

Foto: Maskot.

Om arbetsmiljön inte bara är bra utan även hälsofrämjande och bidrar till produktivitet gynnar det såväl enskilda individer, företagare och verksamheter som samhället i stort. Att skapa friska arbetsplatser är en viktig del för att främja hälsa. En långsiktigt god arbetsmiljö skapas genom välfungerande samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Att skapa friska arbetsplatser kan bidra till såväl hälsa som lönsamhet

Det finns kunskapsluckor om arbetsmiljöns positiva effekter och vad som skapar friska arbetsplatser. Regeringen anser att arbetsmiljöaspekter som är gynnsamma ur hälsosynpunkt behöver komma mer i fokus. Företagshälsovården kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. Det förutsätter en företagshälsovård med god kompe­tensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö

Ett gott arbetsmiljöarbete handlar både om att begränsa riskerna och att utveckla de positiva faktorerna. Det handlar om att undersöka, åtgärda och följa upp verksamheten för att förebygga olycksfall och ohälsa, men också för att skapa en god arbetsmiljö. Samtliga arbetsgivare behöver ta sitt arbetsmiljöansvar. Arbetsmiljöskyddet är en rättighet och ska vara detsamma oavsett var man arbetar.

Arbetsmiljöarbete kräver fungerande samverkan

En fungerande samverkan har stor betydelse för hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats. Enligt arbetsmiljölagen ska arbets­givaren samverka tillsammans med arbetstagare och skyddsombud för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Skyddsombuden har en allt viktig roll i arbetsmiljöarbetet och ska få den utbildning som krävs för att de ska kunna utföra sitt arbete. För ett gott arbetsmiljöarbete ska kunna bedrivas och att regelverket ska utformas tydligt, enkelt och förståeligt anser regeringen att samverkan mellan arbetsmiljömyndigheterna och arbetsmarknadens parter behöver prioriteras och utvecklas.

Utvecklingen går mot ett mer flexibelt arbetsliv

Under pandemin orsakat av coronaviruset har frågor om distansarbete och arbete hemifrån aktualiserats för vissa grupper av arbets­tagare. Under en längre tid har nya sätt att organisera arbetet gjort att fler arbeten kan utföras utan tidsmässiga, rumsliga eller organisato­riska gränser. Vidare vägledning behövs om hur arbetsgivare kan leva upp till arbetsmiljöansvaret även i en arbetsmiljö i hemmet och hur skyddsombuden ska ha möjlighet att utföra sina uppdrag på distans.

Den kognitiva arbetsmiljön blir allt viktigare

Vi arbetar alltmer med information. Inte bara i tjänstemannayrken, utan även till exempel inom industri, hantverk och sjukvård. Många arbetsmoment har blivit mer komplicerade och det behövs mer tid för att lösa krävande uppgifter. Den kognitiva arbetsmiljön, det vill säga hur hjärnan påverkas under arbetsdagen, spelar en allt större roll i arbetslivet. Frågor om den kognitiva arbetsmiljön och digital arbets­miljö behöver belysas i arbetsmiljöarbetet. Regeringen är även angelägen om att arbetsmiljömyndigheterna arbetar med dessa frågor framöver.

Kränkande särbehandling, trakasserier och mobbning ska inte förekomma

Berättelserna från metoo-uppropet synliggjorde att diskriminering och sexuella trakasserier förekommer i många branscher och i alla delar av samhället. Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska bedöma om det finns ett behov av stärkt skydd för arbetstagare vid diskriminering, trakasserier och hot av personer som inte är anställda på arbetsplatsen, så som kunder, patienter, passagerare eller brukare. Regeringen ser också ett behov av att frågan om mobbning i arbetslivet uppmärksammas och att åtgärder vidtas för att motverka förekomsten av mobbning på arbetsplatser.

 

En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025

Arbetslivet ska erbjuda var och en som arbetar trygghet, utveckling och god hälsa. I regeringens nya arbetsmiljöstrategi för 2021 – 2025 höjs ambitionerna för arbetsmiljöpolitiken. I denna strategi tydliggörs politikens inriktning på de områden som regeringen bedömer har stor betydelse för att uppnå goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män. En säker och utvecklande arbetsmiljö är centralt för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad.