Vad regeringen gör med anledning av kriget i Gaza

Situationen i Gaza är ohållbar. I det efterföljande kriget efter Hamas attacker den 7 oktober har över tiotusentals palestinier dödats och stridigheterna har resulterat i ett oerhört lidande hos civilbefolkningen. Civila måste skyddas. Regeringen ser med mycket stor oro på Israels utökade militära offensiv och har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras. Eventuella steg i en sådan riktning skulle strida mot folkrätten och kommer att fördömas av Sverige. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza. Regeringen fortsätter att kräva att all gisslan friges, ovillkorligen och omedelbart. Obehindrat humanitärt tillträde måste säkerställas. Sverige, tillsammans med övriga EU-länder, stödjer ansträngningar för ett varaktigt slut på stridigheterna.

Sveriges ställningstaganden bygger på folkrätten. Regeringen uppmanar kontinuerligt alla parter att följa den internationella humanitära rätten:

• Israels rätt att försvara sig måste utövas i enlighet med folkrätten inklusive den internationella humanitära rätten.
• Alla parter i en konflikt har enligt den internationella humanitära rätten ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses.
• Civila måste alltid skyddas i enlighet med den internationella humanitära rätten. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Civila får inte användas som mänskliga sköldar. Principerna om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas.
• Sjukhus och sjukhustransporter åtnjuter ett särskilt skydd enligt den internationella humanitära rätten. 

Sveriges arbete med anledning av läget fokuserar bland annat på följande områden.

Ökat humanitärt bistånd och humanitärt tillträde

Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal. Behoven är akuta och enorma. Sverige har sedan den 7 oktober 2023 stöttat den humanitära responsen i Gaza med över en miljard kronor. Sverige är därutöver en stor kärnstödsgivare till flera humanitära organisationer som verkar på plats. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bland annat till akut sjukvård, skydd, tillgång till mat, hälsa, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet.

Regeringen betonar att Israel måste göra mer för att leva upp till den internationella humanitära rätten till skydd för civilbefolkningen. För att stödet ska nå fram krävs omedelbart, obehindrat och varaktigt humanitärt tillträde, inklusive möjlighet för humanitär personal och transporter att kunna röra sig säkert för att nå alla delar av Gaza. Regeringen har aktivt drivit frågan om ökat humanitärt tillträde sedan stridigheternas början och fortsätter att ställa tydliga krav i Sveriges egna kontakter med Israel och tillsammans med andra EU-länder. 

Humanitärt bistånd får aldrig användas som ett påtryckningsmedel. FN och andra humanitära aktörer måste tillåtas arbeta oberoende och opartiskt för att rädda liv och minska mänskligt lidande. Humanitära hjälparbetare och sjukvårdspersonal måste skyddas och respekteras.  Israel har ett särskilt ansvar enligt den internationella humanitära rätten för att civilbefolkningens behov tillgodoses i Gaza. Därtill har Internationella domstolen i ett rättsligt bindande beslut om provisoriska åtgärder ålagt Israel att förbättra det humanitära tillträdet. Detta är Israel skyldigt att följa. Sverige ger sitt fulla stöd till den Internationella domstolen.

Aktivt deltagande i det multilaterala samarbetet

Sverige deltar aktivt i det omfattande arbete som pågår i EU och i FN. Sverige ger sitt fulla stöd till de ansträngningar som görs för en vapenvila i enlighet med säkerhetsrådsresolution 2735 för att säkerställa att gisslan släpps, att lindra det massiva humanitära lidandet och att bidra till de-eskalering i regionen. Den 12 juni 2025 röstade Sverige för en generalförsamlingsresolution om den humanitära situationen i Gaza. Resolutionen kräver en omedelbar och permanent vapenvila och att humanitär hjälp når befolkningen i Gaza. 

EU:s associeringsråd med Israel den 24 februari 2025 utgjorde ett tillfälle för dialog och budskap om viktiga principfrågor, såsom Israels ansvar i förhållande till den humanitära situationen i Gaza, liksom vikten av att respektera folkrätten.

Tillsammans med ett stort antal andra EU-länder känner Sverige en ökande frustration över att utvecklingen – inte minst i Gaza – inte har förbättrats. I syfte att sätta ökat tryck på den israeliska regeringen stödjer regeringen att EU-kommissionen sett över huruvida Israel lever upp till kraven på respekt för mänskliga rättigheter som är fastlagda i associeringsavtalet mellan EU och Israel. Sverige vill se förslag till konkreta åtgärder, för medlemsstaterna att ta ställning till, som kan ge meningsfull effekt.

Sanktioner mot Hamas

Hamas är listad under EU:s terrorismsanktioner sedan drygt 20 år. Regeringen stödjer och deltar aktivt i det arbete som pågår bland EU:s medlemsstater om ytterligare åtgärder mot Hamas. Exempelvis har EU fattat flera beslut om sanktioner mot ledande företrädare för Hamas och Palestinska Islamiska Jihad (PIJ). Sanktionerna innebär bland annat att de listades tillgångar inom EU ska frysas och ett förbud för EU-aktörer mot att tillgängliggöra medel för listade. En särskild sanktionsregim har upprättats efter den 7 oktober 2023 mot dem som stödjer, underlättar eller möjliggör våldsamma handlingar av Hamas och Palestinska Islamiska Jihad. Den 12 april 2024 beslutade EU att införa sanktioner mot flera enheter inom Hamas och Palestinska Islamiska Jihad som använde sexuellt och könsbaserat våld i samband med attackerna den 7 oktober 2023, genom att lista dem under EU:s globala sanktionsregim för mänskliga rättigheter.

Mot bosättarvåld

Sverige och EU ser med stor oro på det ökande bosättarvåldet på Västbanken och expansionen av bosättningar. Bosättningspolitiken strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Det är centralt att Israel, liksom andra stater, lever upp till de krav som folkrätten ställer. Dödsfall måste utredas och ansvarsutkrävande måste säkerställas.

Regeringen har varit drivande för införandet av EU:s sanktioner mot extremistiska bosättare som utför våldsdåd mot civila och välkomnar att EU har infört sanktioner mot extremistiska bosättare. Sverige kommer fortsätta att agera för beslut om ytterligare EU-sanktioner mot extremistiska bosättare. Sverige är också pådrivande för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar som driver på för en olaglig bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning.

Stöd till fredsansträngningar mellan Israel och Palestina som leder till en tvåstatslösning

En hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en tvåstatslösning. Sverige stödjer EU:s arbete, engagemang och initiativ för att få till stånd en trovärdig process för en förhandlad tvåstatslösning i samverkan med bland annat regionala aktörer och FN. Gemensamma diplomatiska ansträngningar är viktiga för att motverka ytterligare eskalering och spridningseffekter i regionen. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier.

Regeringen stödjer arbetet för ett reformera och stärka den Palestinska myndigheten. Hamas kan inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza. Vi vill se ett enat Gaza och Västbanken under ledning av en reformerad Palestinsk myndighet.

En förhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten, där Israel och Palestina kan samexistera sida vid sida, är och förblir den enda hållbara vägen mot fred och säkerhet.