Regeringens arbete med försoningsprocessen med tornedalingar, kväner och lantalaiset
Publicerad
Tornedalingar är erkända som en av Sveriges fem nationella minoriteter. I november 2023 överlämnade Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset sitt slutbetänkande till regeringen. Kommissionen tillsattes av regeringen 2020 och utredde den assimileringspolitik som bedrevs av den svenska staten under 1800- och 1900-talen.
– Tornedalingars, kväners och lantalaisets språk och kultur har en självklar plats i vårt land. Vi behöver tillsammans fortsatt skapa en framtid där språket och kulturen hålls levande, säger kulturminister Parisa Liljestrand.
Efter att betänkandet överlämnades i november 2023 har regeringen prioriterat dialogen med minoriteten om försoningsprocessen och genomföra insatser för att främja försoning och bidra till upprättelse. Kulturdepartementet har löpande dialogmöten med företrädare för minoriteten som en del i försoningsarbetet.
Nedan listas några av de åtgärder som regeringen vidtagit och som kopplar an till försoningsarbetet:
Den 11 oktober 2025 deltog kulturminister Parisa Liljestrand vid samlingen Askel sovinthoon – steg för försoning, som Svenska kyrkan och Svenska Tornedalingars Riksförbund anordnade i Karungi. Vid samlingen förmedlade statsrådet att regeringen erkänner ansvar för att de kränkningar som den svenska statens assimileringspolitik innebar för enskilda tornedalingar, kväner och lantalaiset har fått negativa konsekvenser för minoriteten, och att dessa konsekvenser lever vidare än i dag.
Den 9 juni 2025 bjöd Kulturdepartementet och Riksantikvarieämbetet in samiska och tornedalska organisationer samt myndigheter, museer och andra berörda aktörer till en konferens om återlämnandefrågor. Syftet var att dela erfarenheter av återlämnandeprocesser, diskutera befintliga behov och möjligheter till samarbeten.
Artikel: Kulturdepartementet och Riksantikvarieämbetet värd för konferens om återlämnandefrågor
I juni 2025 beslutade regeringen att ge Institutet för språk och folkminnen (Isof) i uppdrag att främja meänkieli genom att utveckla språkteknologin och ör språket och på så sätt också stärka språkvården. Myndigheten ska också bygga upp språkmodeller för meänkieli för att stärka språkets digitala tillgänglighet.
Pressmeddelande: Uppdrag till Institutet för språk och folkminnen att främja meänkieli
I mars 2025 beviljade regeringen Svenska Tornedalingars Riksförbund, Tornionlaaksolaiset (STR-T), 1,5 miljoner kronor för fortsatta insatser för försoningsprocessen. Syftet är att fortsätta arbetet med att förankra, diskutera och sprida kunskap om slutbetänkandet från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.
I mars 2025 nominerade regeringen även håvfiske i Torneälven till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Nomineringen gjordes tillsammans med Finland.
I februari 2025 beviljades Tornedalsteatern 800 000 kronor för projektet Förrätten. Det huvudsakliga syftet med projektet var att skapa en mobil utställning som visas i samband med föreställningen Ummikkos och att sprida kunskap om tornedalingar, kväner och lantalaiset.
I regleringsbrevet för 2025 beslutade regeringen att ge Länsstyrelsen i Norrbottens län i uppdrag att stödja statens pågående försoningsprocess med tornedalingar, kväner och lantalaiset i länet. Länsstyrelsen ska också verka för ökad kunskap om den historiska behandlingen av tornedalingar, kväner och lantalaiset i länet. Uppdraget ska genomföras i dialog med minoriteten och redovisas senast den 1 mars 2026 till Regeringskansliet.
I december 2024 fattade regeringen beslut att omfördela medel till språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Den totala finansieringen för 2025 uppgår till 28 miljoner kronor.
Pressmeddelande: Satsningen på språkcentrum för de nationella minoritetsspråken fortsätter
I december 2024 beslutade regeringen också att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra en informationsinsats om möjligheten för organisationer som företräder de nationella minoriteterna, inklusive urfolket samerna, att söka bidrag för återlämnandeprocesser.
Pressmeddelande: Möjlighet att söka bidrag för återlämnandeprocesser
I oktober 2024 mötte kulturminister Parisa Liljestrand ungdomsorganisationen Met Nuoret, Meänmaa, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset och Tornedalsteatern för att föra dialog om den fortsatta försoningsprocessen.
I augusti 2024 beslutade regeringen att bevilja Svenska Tornedalingars Riksförbund –Tornionlaaksolaiset 1 000 000 kronor för insatser för försoningsprocessen. Medlen fördelades till projektet Ensimäinen askel sovinthoon – Första steget till försoning, och kommer att genomföras i samarbete med ungdomsorganisationen Met Nuoret och Tornedalsteatern.
Pressmeddelande: Regeringen beviljar bidrag för insatser om försoningsprocessen
Sannings- och försoningskommissionens betänkande
- Den 15 november 2023 överlämnade Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset sitt slutbetänkande Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset SOU 2023:68 i Pajala ihop med två tillhörande publikationer, intervjuberättelser och forskarrapporter.
- I september 2024 gav regeringen Forum för levande historia i uppdrag att ta fram en populärversion av betänkandet Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset (SOU 2023:68) från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.
- Sannings- och försoningskommissionens betänkande har också remitterats. Remissvaren finns tillgängliga på regeringen.se och i departementet.


