Regeringens prioritering: Kriminalitet

Regeringen har beslutat att Kriminalvården ska få ingå 25-årigt hyresavtal för häkte och nationell transportenhet i Skövde. Beslutet innebär bland annat att upp till 155 nya platser kommer att kunna tas i bruk.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2025:7 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen har beslutat om förordningsändringar som ger Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna utökade möjligheter att kontrollera personer mot belastnings- och misstankeregistret. Syftet är att förhindra att kriminella aktörer får tillträde till verksamheter där de kan påverka rättsprocessen eller utgöra en säkerhetsrisk.

Som ett led i den digitala polisoffensiven mot gängen har regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag till ett mer ändamålsenligt regelverk för Polismyndighetens hantering av personuppgifter.

En viktig del av Polismyndighetens underrättelseverksamhet handlar om att inhämta, bearbeta och analysera information. Sådan information är många gånger avgörande för att Polismyndigheten ska kunna förebygga och förhindra allvarliga brott. Samtidigt som inflödet av information ständigt ökar innebär nuvarande regelverk om Polismyndighetens personuppgiftshantering omotiverade hinder för myndighetens underrättelseverksamhet.

Alla barn har rätt till en trygg och säker uppväxt fri från alla former av våld, men allt för ofta fångas barn inte upp av samhällets skyddsnät. Därför ger regeringen Barnombudsmannen två nya uppdrag.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet En skärpt miljöstraffrätt och ett effektivt sanktionssystem (SOU 2025:14).

Här kan du ta del av till vilka remissinstanser som regeringen har remitterat SOU 2025:23 Ersättningsregler med brottsoffret i fokus.

Betänkande av Utredningen om skärpt regelverk om utvisning på grund av brott

I dag har migrationsminister Johan Forssell tagit emot betänkandet Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. Utredningen föreslår flera förändringar som ska möjliggöra fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Bland annat föreslås att åklagare ska vara skyldiga att yrka på utvisning när brottsligheten är utvisningsgrundande och att avvägningen ska anpassas till EU:s miniminivå. Även återreseförbuden föreslås förlängas och i fler fall inte tidsbegränsas alls.

Regeringen har beslutat att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Kommerskollegium ska ingå bland de myndigheter som är skyldiga att dela information för att motverka organiserad brottslighet på sanktionsområdet.

Regeringen ger Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ta fram stödmaterial för arbetet mot kriminellas rekrytering av barn och unga med funktionsnedsättning.

Statliga stöd till företag och föreningar utnyttjas av kriminella. Det måste få ett stopp. Regeringen föreslår därför att ett nytt brott införs för att mer effektivt kunna stoppa kriminella från att missbruka statliga stöd till företag.

Justitiedepartementet har remitterat ett utkast till lagrådsremiss med förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning. Syftet med förslagen är att stärka samhällets och medborgarnas skydd mot allvarlig brottslighet.

Faktapromemoria gällande EU:s inre säkerhetsstrategi, 2024/2025:FPM37.

Det finns ett behov av att lägga om kriminalpolitiken. Fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. För att åstadkomma detta ses centrala delar av strafflagstiftningen över. Att skärpa enskilda straff är nödvändigt, men inte tillräckligt. Det finns också ett behov av att skärpa innehållet i de befintliga påföljderna, framför allt fängelsestraffet.

I dag, måndagen den 5 maj, träffas justitieminister Gunnar Strömmer och Norges nya justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen för första gången. Temat för mötet är bland annat gränsöverskridande och organiserad brottslighet samt gemensamt samarbete.

En särskild utredare ska ta ställning till hur det nya EU-direktivet om att utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska också föreslå ytterligare åtgärder för att motverka att företag används för att begå brott.

Möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel är många gånger helt avgörande för att kunna förebygga, förhindra och utreda allvarlig brottslighet. Det gäller oavsett hur gammal gärningspersonen är. Den allvarliga brottsligheten tränger allt lägre ner i åldrarna och barn intar centrala roller i den riskbetonade organiserade brottsligheten. Den utvecklingen måste vändas och barnen skyddas från att involveras i kriminalitet.

Regeringen föreslår att hemliga och preventiva tvångsmedel ska få användas mot barn under 15 år. Syftet med förslagen är att stärka de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att förebygga, förhindra och utreda allvarlig brottslighet som begås av barn. Förslagen är en del av regeringens pågående arbete med att bekämpa den organiserade brottsligheten och skydda barn från att dras in i kriminella nätverk.