Detta är Nato

Nordatlantiska fördraget ingicks 1949 av tolv stater, varav två i Nordamerika och tio i Europa. Nato etablerades 1951 som en permanent organisatorisk tillämpning av nordatlantiska fördraget. Det nordatlantiska fördraget kallas även för Washingtonfördraget och är Natos grunddokument. Kärnan i nordatlantiska fördraget är medlemsländernas kollektiva försvar. Det kollektiva försvaret bygger på den rätt till individuellt och kollektivt självförsvar som varje land har i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan.

Principer och artiklar i nordatlantiska fördraget

Nordatlantiska fördraget innehåller även andra principer som medlemsländerna åtar sig att leva upp till, så som ändamålen och grundsatserna i FN-stadgan och sin vilja att leva i fred med alla folk och alla regeringar. Det står också att parterna är fast beslutna att trygga sina folks frihet, gemensamma arv och civilisation, vilka grundar sig på demokratiska prin­ciper, principen om den enskilda människans frihet och rättsstats­principen. Parterna ska sträva efter att främja stabilitet och välfärd i det euroatlantiska området.

• I artikel 1 och 2 i fördraget förbinder sig parterna att, i enlighet med FN-stadgan, lösa eventuella internationella tvister med fredliga medel och att i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om och bruk av våld på ett sätt som är oförenligt med FN:s ändamål. Parterna ska bidra till den fortsatta utvecklingen av fredliga och vänskapliga internationella förbindelser. De ska bland annat sträva efter att undanröja motsättningar i sin internationella ekonomiska politik och främja ekonomiskt samarbete.
• I artikel 3 åtar sig parterna att, var för sig och tillsammans, genom egen beredskap och ömsesidigt bistånd, upprätthålla och utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp.
• Artikel 4 anger att parterna ska samråda närhelst en part anser att någon parts territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas.
• Artikel 5 innehåller de ömsesidiga försvarsgarantier som utgör kärnan i Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter.

Nordatlantiska fördraget har totalt 14 artiklar som går att läsa i propositionen Sveriges medlemskap i Nato, prop. 2022/23:74 

Natos arbete och organisation

Nato är en mellanstatlig organisation, som består av både en politisk och en militär del. Natos kärnuppgifter utgörs av avskräckning och kollektivt försvar, civilt och militärt krisförebyggande och krishantering samt säkerhetssamarbete.

Natos medlemsländer har åtagit sig att samarbeta kring dessa tre kärnuppgifter för att lösa säkerhetspolitiska utmaningar, bygga förtroende och förebygga konflikt. Om diplomatiska ansträngningar för fred inte är tillräckliga eller anses ha önskad effekt kan Nato genomföra krishanteringsinsatser.

Alla beslut i Nato fattas med konsensus vilket innebär att samtliga Natos medlemsländer måste vara överens för att ett beslut ska kunna fattas.

Nordatlantiska rådet är Natos högsta beslutande politiska organ

Natos högsta beslutande politiska organ är det Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council, NAC). I det löpande arbetet representeras medlemsstaterna i rådet av sina Nato-ambassadörer. Ett antal gånger per år träffas Nordatlantiska rådet i försvarsministerformat, utrikesministerformat respektive regerings- eller statschefsformat”. I regel hålls ett toppmöte, två utrikesministermöten och tre försvarsministermöten per år. Sedan 2014 är Jens Stoltenberg Natos generalsekreterare. Generalsekreteraren är Natos högsta chef och ordförande i Nordatlantiska rådet.

Under rådet har flera organ och kommittéer inrättats.

Om Natos organisationsstruktur på Natos webbplats (in English)

Militärkommittén är Natos högsta militära organ

Den militära delen av Nato leds av militärkommittén som är det högsta militära organet i Nato. Militärkommittén ansvarar för Natos militära planering, bistår Nordatlantiska rådet med råd i militära frågor och omsätter rådets beslut till militär planering. Militärkommittén ger även direktiv till Natos högsta militära befälhavare som kallas SACEUR (Supreme Allied Commander Europe).

Militärkommittén lyder direkt under Nordatlantiska rådet och består av medlemsstaternas försvarsstabschefer. I det löpande arbetet representeras medlemsstaterna i kommittén av sina militära representanter. Nato har även en kommitté för sin kärnvapenpolicy (Nuclear Planning Group, NPG) som ansvarar för Natos avskräcknings- och kärnvapenpolitik.

Resilienskommittén (Resilience Committee, RC) är Natos högsta organ för civila beredskapsfrågor.  Resilienskommittén är sammanhållande inom Nato för bland annat civil beredskapsplanering, skydd av samhällsviktiga funktioner, civilt stöd vid omfattande olyckor och kriser, samt Natos hantering av hybrid- och terrorhot. Under Resilenskommittén verkar sex planeringsgrupper med fokus på olika områden inom den civila beredskapen.

Den militära ledningsstrukturen, från militärstrategisk nivå ned till högre taktisk nivå, hanterar bland annat Natos förmågeplanering, operations­planering samt styrkegenerering. Natos två militärstrategiska högkvarter, Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE) och Allied Command Transformation (ACT), ligger i Mons i Belgien respektive i Norfolk i USA.

Nato har inga egna militära förband. Det är medlemsländerna som bidrar med förband för beredskap eller insatser på begäran av SACEUR och efter nödvändiga politiska beslut i respektive medlemsland.

Natos högkvarter finns i Bryssel

Natos högkvarter ligger i Bryssel. Där tjänstgör internationell civil och militär personal. Högkvarteret är Natos politiska och administrativa centrum och även säte för det Nordatlantiska rådet. Alla medlemsländer har permanenta delegationer vid högkvarteret.

Om den svenska Natodelegationen - på Sweden Abroad