Ansvarsfördelning i arbetet med vattenförsörjning

Uppdaterad

Kommunerna har huvudansvaret för den allmänna dricksvattenförsörjningen och länsstyrelserna har ansvar för att kontrollera hur kommunerna följer vattentjänstlagen (VA-lagen).

Foto: Thomas Henriksson/TT

I Sverige utgår samhällets krisberedskap bland annat från den så kallade ansvarsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer.

I ansvaret ingår att vidta de åtgärder som krävs för att kunna förebygga, motstå, hantera, återställa och lära från olyckor och kriser. Det innebär att kommunerna har ett ansvar för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen.

Kommuner ansvarar för den allmänna dricksvattensförsörjningen

Kommunerna ansvarar för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen. Kommunernas ansvar omfattar dock inte fastigheter med egen brunn, vilket 1,2 miljoner åretruntboende har. I de fallen är det fastighetsägarens ansvar.

Många företag på landsbygden, som till exempel lantbruk och besöksnäring, har sådan enskild dricksvattenförsörjning.  Den som eventuellt drabbas av sinande brunn kan höra av sig till sin kommun för att få information om vilket stöd och hjälp man kan få.

Länsstyrelserna kontrollerar att kommuner följer VA-lagen

På regional nivå har länsstyrelsen ansvar för att kontrollera hur kommunerna följer vattentjänstlagen (VA-lagen), vilken inkluderar dricksvattenförsörjning. Knapphet på vatten uppstår inte plötsligt utan kan förutses och därmed planeras inför. Kommunerna har ansvar för att planera och anpassa dricksvattenförsörjningen till en förändrad situation.

Mer information om vattennivåer och vattenförsörjning

Statistik från Statens geologiska undersökningars (SGU) grundvattenmätningar visar att tillgången på grundvatten i vissa delar av landet, främst i små magasin, kan vara ansträngd denna sommar. Fastigheter med egen brunn tar ofta sitt vatten från små magasin och kommunala vattentäkter ofta från stora magasin.

Tillgången på vatten under sommaren är beroende av hur stora vattenuttag som görs, tekniska begränsningar i vattenverken och delvis även av hur varmt det blir samt hur mycket det regnar.

SMHI

SMHI presenterar information om markvattenhalter. Låga markvattenhalter innebär att de övre marklagren är torra, vilket till exempel kan betyda en ökad brandrisk och att grundvattenbildningen är låg.

Statens geologiska undersökningar (SGU) och SMHI har tagit fram en webbaserad prognostjänst (Risk för vattenbrist) som ska underlätta förberedelserna inför eventuell vattenbrist. Tanken är att allmänheten ska kunna hålla sig uppdaterad och därmed känna till när det finns behov av att spara vatten.

Risk för vattenbrist – på SMHI:s webbplats

Efter sommaren 2020 kommer SMHI att påbörja arbetet att ta fram en ”digital vattenatlas” i samverkan med SGU, HaV och SCB. I denna presenteras grundläggande information om Sveriges vattenresurser och vattenanvändning från de involverade myndigheterna på en gemensam plats.

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

SGU följer grundvattennivåernas utveckling och publicerar aktuella kartor som visar hur mycket grundvattennivåerna skiljer sig från vad som är normalt för månaden.

SGU lanserade den 16 juni veckovisa kartor över landets grundvattennivåer, i stället som tidigare månadsvis. Kartorna blir också mer detaljerade tack vare ett samarbete med SMHI för att beräkna nivåer på platser där SGU inte mäter. Dessa publiceras varje tisdag och från och med i höst kommer även prognoser av kommande grundvattennivåer visas.

Grundvattennivåer på SGU:s webbplats

Havs- och vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten ger nationell vägledning om skydd av dricksvatten och skydd av grundvatten samt för vattenverksamhet (dit bland annat uttag av vatten från vattendrag och sjöar för bevattning kan räknas).

Vägledning på Havs- och vattenmyndighetens webbplats

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket informerar övergripande om vattenbrist, torka och vad man själv kan göra.

Om vattenbrist på Naturvårdsverkets webbplats

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har ett samordningsansvar för dricksvattenförsörjningen i Sverige. Myndigheten har inget operativt ansvar vid kriser men ansvarar för den nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA), som ger stöd till kommuner och regioner vid akuta problem med dricksvattenförsörjningen.

Stödet består av dels konkret information och laborativ analys av dricksvatten, dels att låna ut nödvattentankar och tillhörande utrustning som finns stationerad på sex orter i Sverige. VAKA har fått permanent finansiering med 3,7 miljoner kronor. 

Om dricksvatten på Livsmedelsverkets webbplats

Jordbruksverket

Jordbruksverkets roll är att stärka landsbygden och underlätta för lantbrukare och andra djurägare att hantera situationen på ett hållbart sätt.

Om vattenbrist på Jordbruksverkets webbplats

Krisinformation.se

Krisinformation.se, som samlar myndigheternas krisinformation, kan vid behov publicera information om vattenläget i hela landet.

Krisinformation.se