Regeringens arbete med vattenförsörjning

Uppdaterad

Problemet med låga grundvattennivåer är inte permanent, men kan bli långvarigt eftersom det kräver flera säsonger med riklig nederbörd för att återställa grundvattenmagasinen. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att underlätta vattenförsörjningen.

Foto: Thomas Henriksson/TT

SMHI:s mätningar visar att våren 2020 har varit torrare än normalt i hela landet, även om året inleddes med riklig nederbörd. SGU:s mätningar visar att vattennivåerna nu är under de normala för årstiden i stora delar av Svealand och Götaland. I Norrland har nivåerna återhämtat sig tack vara årets sena snösmältning.  

Vattennivåerna är direkt beroende av vädret, såsom långvarig värme eller rikligt med nederbörd. Problemet med knapp grundvattentillgång är inte permanent, men kan bli långvarigt eftersom det kan kräva flera säsonger med riklig nederbörd för att återställa framförallt de större grundvattenmagasinen där kommunerna hämtar sitt dricksvatten. Det finns därför anledning att förbereda sig för att vattenbrist och torka kan bli vanligare.

Regeringens insatser för vattenförsörjning

Det är kommunerna som har huvudansvaret för den allmänna dricksvattenförsörjningen. På regional nivå har länsstyrelserna ansvar för att kontrollera hur kommunerna följer vattentjänstlagen (VA-lagen), vilken inkluderar dricksvattenförsörjning. För enskild vattenförsörjning ansvarar fastighetsägaren.

Regeringen följer händelseutvecklingen vad gäller vattentillgången och vattenförsörjningen och har löpande kontakt med ansvariga myndigheter. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att underlätta situationen. Regeringen har exempelvis:

  • gett generaldirektören Ulla Sandborgh i uppdrag att samordna näringslivets vattenhushållning
  • beslutat om en ny förordning som möjliggör stöd till åtgärder som syftar till bättre vattenhushållning och bättre tillgång till dricksvatten
  • gett länsstyrelserna ett ökat anslag med 50 miljoner under åren 2018-2021 och ytterligare 20 miljoner till och med 2022, för arbete med förebyggande åtgärder för skydd av vatten, exempelvis genom inrättande av vattenskyddsområden
  • satsat 400 miljoner kronor för att i större utsträckning restaurera och anlägga våtmarker
  • beslutat om en nationell strategi för klimatanpassning som ger en ram för arbetet för klimatanpassning
  • beslutat om ett särskilt anslag för klimatanpassning som uppgår till 216 miljoner
  • avsatt 1,7 miljarder för skydd av yt- och grundvatten i kommande transportplaner för åren 2018-2029
  • gett Sveriges geologiska undersökning (SGU) tillfälligt förstärkta resurser (26 miljoner kronor per år 2018-2020) för att finansiera särskilda insatser för att förfina och utöka kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser i särskild utsatta regioner
  • gett Livsmedelsverket ett utökat samordningsuppdrag gällande dricksvatten
  • gett Livsmedelverket 3 miljoner kronor i permanent förstärkning från år 2020 i syfte att inrätta ett kansli som ska arbeta med stärkt samordning av det förebyggande arbetet med att skydda dricksvattnet, från vattentäkt till vattenkran
  • gett Livsmedelsverket i uppdrag att utreda nationell laboratorieförmåga för dricksvattenanalyser vid kris och höjd beredskap
  • beslutat om kommittédirektiv för genomförande av det nya EU-direktivet om kvaliteteten på dricksvatten och om bättre tillgång till dricksvatten för alla i unionen. Betänkandet inkommer i september 2021 till regeringen.

Uppdrag att analysera vattensituationen

Regeringen gav 2019 samtliga länsstyrelser i uppdrag att kartlägga och analysera vattensituationen på regional och lokal nivå i respektive län. Länsstyrelserna redovisade enligt uppdraget även vilken förmåga som finns för att förebygga och hantera en vattenbristsituation. Uppdraget syftade till att ge fördjupad information om situationen för att vara förberedd på eventuell vattenbrist och slutrapporterades i september 2019.

Pressmeddelande: Förlängt uppdrag till länsstyrelserna att kartlägga vattensituationen i landet

Regeringsuppdrag: Uppdrag att kartlägga och analysera vattensituationen i respektive län samt att bedöma förmågan att hantera vattenbrist

Inrättandet av vattenskyddsområden

En säker dricksvattenförsörjning är av avgörande betydelse för samhället. Regeringen har därför gett länsstyrelserna ett ökat anslag under åren 2018-2021 med 50 miljoner kronor för inrättande av vattenskyddsområden.

I vårändringsbudgeten för 2019 föreslog regeringen en satsning om 120 miljoner kronor på åtgärder för havs- och vattenmiljö och av dessa medel avsattes 20 miljoner kronor för arbete med vattenskyddsområden i syfte att öka takten med att inrätta och se över vattenskyddsområden.

Satsning att restaurera och anlägga på våtmarker

Regeringen satsade även 200 miljoner kronor under 2018 för att i större utsträckning restaurera och anlägga våtmarker i syfte att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden. I vårändringsbudgeten för 2019 föreslog regeringen vidare att satsa 200 miljoner på anslaget "Åtgärder för värdefull natur", vilket bland annat innefattar fortsatt arbete med att restaurera och anlägga våtmarker.

Nationell strategi om klimatanpassning

Regeringen beslutade i mars 2018 om en nationell strategi för klimatanpassning som ger en ram för arbetet för klimatanpassning. I det ingår bland annat en förordning som gäller 32 nationella myndigheter samt länsstyrelserna och ställer krav på att de initierar, stödjer och utvärderar arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsområde.

Myndigheterna som omfattas tar fram en handlingsplan för klimatanpassning. I strategin pekar regeringen också ut åtta områden där det är särskilt viktigt med klimatanpassning. Dessa ligger bland annat till grund för myndigheternas fortsatta arbete. Ett av dessa områden är brist i vattenförsörjningen för enskilda, jordbruk och för industri.

Anslag för klimatanpassning        

Regeringen finansierar förebyggande och kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning m.m. för att förebygga och begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringar.

Det görs genom ett särskilt anslag för klimatanpassning som uppgår till 124 miljoner kronor för 2020. Myndigheterna som fick del av anslaget var Lantmäteriet, MSB, SMHI, SGU samt länsstyrelserna. I delen till SMHI går 23,5 miljoner kronor till SMHI:s kunskapsuppbyggnad om bland annat vattenbrist.

Transportplaner 2018-2029

I regeringens beslut om kommande transportplaner för åren 2018–2029 om 622 miljarder kronor finns medel avsatta med 1,7 miljarder för skydd av yt- och grundvatten. Regeringen följer uppdraget årligen.

Förstärkta resurser till SGU

SGU har under 2018-2020 fått tillfälligt förstärkta resurser (26 miljoner kronor per år) för att finansiera särskilda insatser för att förfina och utöka kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser i särskild utsatta regioner.

Utökat samordningsuppdrag till Livsmedelsverket gällande dricksvatten

Regeringen gav 2018 Livsmedelsverket i uppdrag att inrätta ett nationellt dricksvattenråd, i syfte att stärka det förebyggande arbetet med att skydda dricksvattnet, från vattentäkt till vattenkran, och arbeta för en fortsatt trygg dricksvattenförsörjning. Sedan mars 2020 samordnas arbetet i den Nationella samordningsgruppen för dricksvatten.

I samordningsgruppen ingår förutom Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Trafikverket, en representant för Länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Regioner, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Svenskt Vatten.

En representant för Vattenmyndigheterna och två representanter för kommunerna. Livsmedelsverkets arbetsgrupp för tillgång till dricksvatten träffas regelbundet för att följa dricksvattensituationen under sommaren för perioden juni till september och rapporterar till regeringen.

Uppdrag till Livsmedelsverket att utreda nationell laboratorieförmåga för dricksvattenanalyser vid kris och höjd beredskap

Regeringen har den 16 juli 2020 gett i uppdrag åt Livsmedelsverket att utreda hur en nationell laboratorieförmåga för dricksvattenanalyser vid kris och höjd beredskap kan upprättas och organiseras. Målet med laboratorieverksamheten är att den ska kunna användas för att bistå kommuner vid utredning av hot eller misstanke om förekomst av hälsofarliga mikrobiologiska ämnen i dricksvatten och vatten ämnat för dricksvatten. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 1 juni 2021.

Uppdrag att utreda nationell laboratorieförmåga för dricksvattenanalyser vid kris och höjd beredskap