Regeringen gör en helrenovering av friskolesystemet

Sverige behöver ett friskolesystem med betydligt striktare regler som säkerställer att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har ett långsiktigt och seriöst engagemang för att tillhandahålla en utbildning av hög kvalitet.

Kraven på fristående skolor ska skärpas

Regeringen gav Utredningen om vinst i skolan ett tilläggsuppdrag att utreda hur kraven på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem kan skärpas. Utredaren fick bland annat i uppdrag att föreslå ett förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under de första åren efter att en verksamhet startats eller tagits över av en ny huvudman.

I april 2025 överlämnade utredningen betänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn. Utredningen föreslog bland annat en skyldighet för enskilda huvudmän att i vissa fall återbetala kommunala bidrag (den så kallade skolpengen). Det föreslås gälla vid felaktig utbetalning, om det kommunala bidraget använts i brott och om huvudmannen inte gör det som ska göras för en elev som kommunen lämnar tilläggsbelopp för. Utredningen föreslår även ett värdeöverföringsförbud vid nyetablering och ägarbyte, om det finns missförhållanden som leder till föreläggande från tillsynsmyndigheten eller om huvudmannen får riktade statsbidrag. Förbudet skulle i sådana situationer hindra enskilda huvudmän från att exempelvis dela ut vinst från fristående skolor, förskolor och fritidshem. För att det ska vara möjligt att följa ett värdeöverföringsförbud föreslås ett krav på särredovisning, som innebär att en enskild huvudman som bedriver skol- eller förskoleverksamhet i mer än en skolenhet eller förskoleenhet ska redovisa verksamheten i varje enskild enhet separat.

Utredningen föreslår också att sanktionsavgifter ska införas i skollagen och att tillsynsmyndigheterna – Skolinspektionen och kommunerna – ska kunna besluta om dessa. Sanktionsavgifter föreslås bland annat kunna tas ut vid överträdelse av ett värdeöverföringsförbud eller om en särredovisning inte har upprättats i tid.

Förslagen har remitterats och bereds nu vidare i Regeringskansliet. Regeringens ambition är att utifrån delbetänkandet lägga fram en proposition under mandatperioden. I budgetpropositionen för 2026 har regeringen och Sverigedemokraterna föreslagit att 38,5 miljoner kronor ska satsas 2026 för att förslagen ska kunna genomföras.

Utredningen ska senast den 31 december 2025 lämna ett slutbetänkande. Utredningen har bland annat i uppdrag att föreslå hur olämpliga ägare kan hindras från att äga eller utöva inflytande över skolor. Utredningen ska även föreslå om andra huvudmän i samma koncern bör beaktas när det gäller bristande vilja eller förmåga att fullgöra sina skyldigheter vid återkommande brister i en verksamhet. Dessutom ska utredningen föreslå hur ett krav på nytt godkännande kan utformas när en huvudman helt eller till väsentlig del byter ägare, ändrar eller flyttar sin redan godkända verksamhet.

Pressmeddelande: Regeringen vill skärpa kraven på fristående skolor 

Pressmeddelande: Utredningen om vinst i skolan får tilläggsdirektiv 

Pressmeddelande: Utredare föreslår skarpa vinststopp för fristående skolor

Skolpengsnorm och ett nytt system för skolans finansiering

I dag finns det tydliga brister i hur resurser fördelas till fristående skolor samtidigt som det är för stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska ta fram ett helt nytt finansieringssystem för skolan: Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet.  

Utredningen lämnade i ett delbetänkande i juni 2025 förslag på att skolhuvudmännen ska få ersättning utifrån det ansvar de har. Bland annat föreslås det att det ska finnas en vägledande skolpengs¬norm för kommuner. Utredningen föreslår också att friskolorna ska få ett avdrag på sin skolpeng för det så kallade utbudsansvaret som friskolor inte har, dvs för den skyldighet att erbjuda skolplats till alla elever som bara kommuner har. Mot bakgrund av kommunernas utbudsansvar föreslås också att det ska finnas en möjlighet att vid synnerliga skäl frångå principen om bidrag på lika villkor när tillskott ges under budgetåret. Utredningen föreslår också att det ska införas en möjlighet för kommunerna att villkora belopp, till exempel för merkostnader för resursskolor, en inriktning eller en satsning, som innebär att beloppet får förenas med villkor och kan återkrävas om huvudmannen inte uppfyller villkoren.

I delbetänkandet har utredningen haft i uppdrag att fokusera på de obligatoriska skolformerna. Senast den 1 november 2026 ska utredningen lämna förslag gällande gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola.

Pressmeddelande: Regeringen vill införa ett nytt system för skolans finansiering

Delbetänkande: Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan

Utredning om ett mer likvärdigt och rättssäkert betygssystem 

Betyg ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven har gått på eller vilken lärare som har satt betyget. Det finns i dag stora problem med olikvärdig betygssättning i svensk skola. 

Regeringen vill införa ett nytt betygssystem för att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg och betygsinflation. I betänkandet Ett likvärdigt betygssystem lämnades förslag på hur betygssystemet kan förändras så att betygen bättre speglar elevernas faktiska kunskaper. I budgetpropositionen för 2026 föreslog regeringen att medel avsätts för att påbörja arbetet och genomföra förslag ur betänkandet som ska göra elevernas meritvärden rättvisa och jämförbara mellan skolor. Regeringen föreslår 24,9 miljoner kronor till Skolverket under 2026. Under 2027 och 2028 beräknas även medel till Universitets- och högskolerådet för att de ska kunna förbereda arbetet med förändringar gällande antagning till högre utbildning.

Pressmeddelande: Regeringen tillsätter utredning för att stoppa betygsinflationen 

Pressmeddelande: Skolministern tar emot Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden 

En övre gräns för antalet undervisningstimmar

En bra skola börjar med att lärare får vara just lärare – med tid att fokusera på undervisningen. Regeringen vill reglera tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning. Det reglerade undervisningsuppdraget kommer att ge förskollärare och lärare bättre förutsättningar att fokusera på sitt huvuduppdrag, undervisningen. Regeringen beräknar att det behöver avsättas cirka 1,3 miljarder kronor 2027 (halvårseffekt) och cirka 2,6 miljarder kronor årligen från 2028.  

Tillsynen av skolor med konfessionell inriktning har skärpts

Det har förekommit kopplingar mellan våldsbejakande extremistmiljöer och skolverksamhet. Dessutom har aktörer använt statliga och kommunala medel till antidemokratisk verksamhet. 

Genom ett årligt uppdrag i Skolinspektionens regleringsbrev har regeringen förstärkt sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Uppdraget ska redovisas senast den 3 oktober varje år.

Pressmeddelande: Tillsyn av skolor med konfessionell inriktning skärps 

Insynen och transparensen i fristående skolor ska öka

Det behövs bättre insyn och transparens i friskolesektorn. Hur det ska gå till har utretts och regeringen har skickat ut Skolinformationsutredningens förslag på remiss, men även ett nytt förslag från Regeringskansliet som innebär att offentlighetsprincipen införs i fristående skolor, men med regler som underlättar hanteringen för mindre enskilda huvudmän.

Om förslagen införs kommer det att ställa nya krav på de enskilda huvudmännen. Det handlar till exempel om att hantera frågor om utlämnande av handlingar, och om att vårda och bevara handlingar. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2026 att Skolverket får 6 miljoner kronor för 2026 för att kunna erbjuda stöd i form av utbildning och generell rådgivning om regelverket. För att underlätta för de mindre huvudmännen i början föreslår regeringen också att ett införandebidrag för mindre enskilda huvudmän införs, som till exempel kan användas för att anlita juridisk kompetens. Bidraget föreslås vara 88 miljoner kronor för 2026. Regeringen föreslår också att kommunerna ska få 19 miljoner kronor 2026 för att förbereda för den utökade tillsynen över fristående förskolor och fritidshem som blir nödvändig vid ett införande av en rätt till insyn. 

Pressmeddelande: Insynen och transparensen i fristående skolor ska öka 

Skolinspektionen har fått i uppdrag att göra fler oanmälda besök

Regeringen har under mandatperioden stärkt Skolinspektionens kapacitet så att myndigheten ska kunna öka sin närvaro och bland annat göra fler inspektioner. Myndigheten har även fått i uppdrag att öka sin användning av oanmälda besök för att få en så bra bild av verksamheten som möjligt. 

Artikel: Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2024