Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

Foto: Johnér / PhotoAlto

Dagens miljöproblem ska inte lämnas över till kommande generationer att hantera. Regeringen har därför genomfört de största satsningarna på miljö- och klimat i svensk historia. Minskade växthusgasutsläpp går att kombinera med ekonomisk utveckling. Utsläppen från industrin, bostäder och transportsektorn minskar. För att Sverige ska bli fossilfritt stödjer regeringen en ökad utbyggnadstakt av vindkraft, solceller, bioenergi och utveckling av ny teknik. Sveriges värdefulla natur ska skötas och skyddas för både friluftsliv och den biologiska mångfalden.

Nu är Sverige ledande i klimatomställningen. Det är rätt väg att gå.

Samhällsbygget ska vara hållbart och fossilfritt

Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

  • En tydligare ram för arbetet; Sverige ska ha en ambitiös, långsiktig och stabil klimatpolitik. För att skapa ordning och reda i klimatpolitiken har regeringen tagit fram ett klimatpolitiskt ramverk som består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd som ska utvärdera politiken. Ramverket har beslutats av riksdagen med brett stöd.
  • Klimatklivet är en av regeringens viktigaste klimatsatsningar. Den ger investeringsstöd till företag, kommuner, regioner och organisationer på totalt 1,5 miljarder kronor i år och 2 miljarder nästa år. De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta.
  • Fossilfria transporter och resor; regeringen har infört en rad åtgärder för att minska utsläppen. Bland annat införs ett bonus–malus-system med en bonus för fordon med låga koldioxidutsläpp och högre skatt för de som har höga utsläpp av koldioxid. Regeringen inför också Bränslebytet för att öka användningen av biobränslen samt en elbusspremie. Dessutom har regeringen ökat anslagen till järnvägsunderhåll och infört en skatt på flygresor liksom satsat mer resurser för att främja cykling och gett myndigheter i uppdrag att i större utsträckning ha resfria möten.

Miljömålen ska nås

Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och cirka tjugo aktuella etappmål. Under mandatperioden har regeringen gjort historiskt stora satsningar för att nå dessa mål.

  • Skydd av värdefull natur; under mandatperioden har regeringen väsentligt ökat anslagen för skötsel och skydd av värdefull natur. Fler värdefulla naturmiljöer för biologisk mångfald och friluftsliv har därmed kunnat skyddas.
  • Rent hav; regeringen har genomfört satsningar för att komma tillrätta med övergödning, miljögifter, nedskräpning och andra hot mot Sveriges sjöar, hav och kuster. Det handlar om att minska mängden plast i haven och samla upp den plast som hamnat fel, sanera miljöfarliga vrak, finansiera projekt mot övergödning och stärka skyddet av marina områden.
  • Initiativ för ett globalt ramverk för kemikalier; en hållbar hantering av kemikalier och avfall är en förutsättning för att genomföra de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Sverige verkar för ett globalt ramverk för kemikalier, för att effektivare kunna ge en internationell respons på globala hälso- eller miljöproblem orsakade av den ökande och komplexa mängden kemikalier.

Energisystemet ska bli mer hållbart

Sverige ska ha ett robust elsystem, med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. År 2040 ska elproduktionen vara 100 procent förnybar och energianvändningen ska 2030 vara 50 procent effektivare än 2005. Regeringens målsättning är 100 procent förnybar energi.

  • Genomföra energiöverenskommelsen som slöts mellan regeringspartierna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna 2016. Det handlar bl.a. om ett förlängt och utökat elcertifikatsystem, ett antal skatteförändringar, förändringar för kärnavfallsfonden och moderna miljökrav för vattenkraften för att skapa högre miljönytta och fortsatt effektiv vattenkraftsproduktion. Regeringen har föreslagit att målen i överenskommelsen ska beslutas av riksdagen.

Tabell: Satsningar på miljö och klimat