Framtidens äldreomsorg

Regeringen redogör i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan för sin syn på äldreomsorgen i Sverige. I skrivelsen redovisas hur regeringen har börjat ett långsiktigt förändringsarbete för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. För att bibehålla en äldreomsorg av god kvalitet måste tillgången till personal med rätt kompetens säkras. I skrivelsen anges vilka områden som regeringen anser bör prioriteras under kommande mandatperiod.

En äldre kvinna vid Ipaden får en kopp kaffe av en yngra man
Foto: Folio Foto: Folio

De kommande åren står svensk vård och omsorg inför behov av strukturella förändringar, till följd av den demografiska och den tekniska utvecklingen. Även om de som är äldre idag är blir allt friskare och kan klara sig självständigt allt högre upp i åldrarna, så ökar andelen som är äldre än 80 år markant. Med hög ålder ökar risken för multisjuklighet och demenssjukdom, och det är den gruppen äldre som äldreomsorgen behöver rusta för.

I dag är de allra flesta som har äldreomsorg nöjda med insatserna. Men för att bibehålla god kvalitet måste socialtjänsten arbeta mer förebyggande och bli bättre på att hantera äldres oro och otrygghet. Äldre kvinnor och män som är sjuka behöver mötas av en äldreomsorg som är bättre integrerad med hälso- och sjukvården. Samverkan mellan hälso- och sjukvård och äldreomsorg måste förbättras.

Anställda inom äldreomsorgen behöver erbjudas mer attraktiva arbetsplatser som bättre tillvaratar och odlar deras yrkesprofession. Genom en långsiktig politik skapas mer stabila förutsättningar för vårdens och omsorgens huvudmän och utförare vilket gynnar utvecklingen av äldreomsorg med god kvalitet för äldre kvinnor och män. Den nationella kvalitetsplan regeringen tagit fram lyfter fram flera utvecklingsområden. Cirka 230 000 personer över 65 år har idag hemtjänst och ytterligare 82 000 har permanent särskilt boende. Cirka 250 000 personer arbetar inom äldreomsorgen.

– Vill vi ha ett Sverige som kan erbjuda våra äldre en värdig ålderdom så måste vi rusta äldreomsorgen för det ökade antalet äldre. Det kommer krävas både nya investeringar och nya arbetsmetoder. Det här blir kommande mandatperiods stora uppgift, säger äldreminister Lena Hallengren.

En växande grupp med demenssjukdom

I dag lever mellan 130 00 och 150 000 kvinnor och män i Sverige med en demenssjukdom. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom kommer att öka efter år 2020 när det stora antalet personer födda på 1940-talet uppnår en hög ålder. Regeringen beslutade i maj 2018 om en demensstrategi. Demensstrategier finns redan i Norge, Danmark och Finland.

Digitalisering av välfärdssektorn

Välfärdssektorn står inför en omfattande digitalisering, en modernisering som är efterlängtad och som innebär stora möjligheter. Med hjälp av välfärdsteknik som till exempel sensorer eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer få ökad trygghet, vara mer delaktiga självständiga och uppnå högre livskvalitet.

Välfärdsteknik och e-hälsolösningar kan också bidra till bättre arbetsmiljö för kvinnor och män som arbetar inom socialtjänstens verksamheter. Genom att ge personalen mer tid, och mer flexibilitet i utförandet kan tekniken bidra till att minska stress.

De välfärdstekniska lösningarna ska inte ersätta det mänskliga mötet inom äldreomsorgen, men de kan ge bättre förutsättningar för verksamheter inom äldreomsorgen att disponera sina resurser. Rutinmässiga uppgifter kan till viss del ersättas av tekniska lösningar och bidra till "mindre spring" och mer möten.

En hållbar och attraktiv arbetsmiljö

Personal- och kompetensförsörjningsarbetet kan inte uteslutande ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare. Det måste även handla om att ta tillvara den fulla potentialen hos de som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron. Äldreomsorgen är en bransch med mycket höga sjukskrivningstal jämfört med övriga arbetsmarknaden. Enligt Försäkringskassans sjukskrivningsstatistik kan man utläsa att antalet personer som är sjukskrivna längre än 14 dagar är nästan dubbelt så många inom omsorgen som arbetsmarknaden i stort.

Arbetsbelastningen har ökat inom hemtjänsten. Studien Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? (Szebehely, Stranz & Strandell 2017) visar på en påtaglig ökning mellan 2005 och 2015 av antalet personer som omsorgspersonalen hjälper under en arbetsdag – framförallt inom hemtjänsten. Känsla av otillräcklighet och att underbemanning hotar hjälptagarnas säkerhet är en starkt bidragande anledning till att vilja lämna arbetet.

Satsning på bemanning för trygghet och kvalitet

Regeringen har satsat på stärkt bemanning genom det riktade statsbidraget till kommunerna med en miljard kronor 2015 och två miljarder kronor per år 2016–2018.

Målet är ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. I många avseenden är god kvalitet kopplad till att de anställda, som ska vara kvalificerade och kompetenta, är tillräckligt många. En stärkt bemanning kan enligt regeringens bedömning bidra till bättre äldreomsorg, eftersom det kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde, men också större möjlighet för personalen att gemensamt utveckla verksamheten. För att långsiktigt säkra tillgången till personal måste attraktiviteten i yrket vara hög.

Samtidigt har regeringen även genomfört en historisk höjning av de generella statsbidragen till kommuner och landsting med 10 miljarder kronor från och med 2017 för att stärka kommunernas förutsättningar att fortsatt stärka den generella välfärden och erbjuda en effektiv kommunal verksamhet av god kvalitet.

Krav på bättre samordning mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst

En stor utmaning är hur hälso- och sjukvården och socialtjänst samverkar och samordnar insatserna kring den enskilde äldre. Samverkan måste förbättras mer utifrån den äldre behov. Regeringen stödjer kommunerna och landstingen i införandet av nya arbetssätt och metoder med anledning av lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Stöd till anhöriga

Anhöriga fyller en viktig roll för många äldre och andra som till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver olika former av stöd och omsorg. Det är för många en naturlig del av livet och ett sätt att vara nära och hjälpa sina anhöriga. Anhörigomsorg är vanligare inom lägre inkomstgrupper och 70 procent av de informella vårdgivarna är kvinnor. Kvinnor påverkas generellt mer negativt än män av att ge anhörigomsorg. Att som anhörig ge vård och omsorg ska vara ett frivilligt åtagande och anhöriga ska vara trygga med att den äldreomsorg som samhället erbjuder är av god kvalitet. Den omsorg som utförs av anhöriga kvinnor och män är dock omfattande.

Regeringen stödjer Nationellt kunskapscentrum anhöriga årligen med 9,5 miljoner kronor för att del söka kunskapen om anhörigomsorg, dels stödja de som ger omsorg till sina anhöriga med kunskap.

Fallprevention

Under 2016 omkom 1 019 kvinnor och män, pojkar och flickor i fallolyckor. Av dessa var 90 procent 65 år eller äldre. Att äldre kvinnor och män faller kan bero på flera saker, men för att förebygga fall finns tre viktiga områden att arbeta med. Det är äldres läkemedelsanvändning, att öka fysisk aktivitet med bland annat balansträning samt mat och måltider som är goda och näringsrika.

Regeringen anser att det är angeläget att minska antalet fall. Under mandatperioden har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram och sprida en utbildning riktad till personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten om hur man kan arbeta professionsöverskridande och över verksamhetsgränser för att minska risken för fall. Regeringen beslutade därefter inför budgetpropositionen 2018 att utveckla det fallpreventiva arbetet och dubblade tidigare avsatta medel för ändamålet. Socialstyrelsen har getts i uppdrag att ta fram ett samlat stöd för fallprevention. Även Livsmedelsverket har fått i uppdrag att ta fram och sprida kunskapsstöd om mat och måltider som fallprevention riktat både till verksamheter inom äldreomsorgen men även till äldre själva.

Socialstyrelsen har även fått fortsatt uppdrag att genomföra utbildningssatsningen riktad till äldre kvinnor och män. Uppdragen slutredovisas i maj 2020.

Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag som förtydligar kommunens möjlighet att inrätta en särskild boendeform, så kallade biståndsbedömt trygghetsboende för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och behöver bryta isolering. Den föreslagna ändringen i socialtjänstlagen syftar till att tydliggöra kommunernas möjlighet att inrätta särskilda boenden som är anpassade och utformade för äldre kvinnor och män som har ett vårdnadsbehov som understiger heldygnsvård, men där kvarboende i det egna hemmet inte längre upplevs tryggt.

Enklare att få hemtjänst

I propositionen Förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre föreslår regeringen att det i socialtjänstlagen ska införas en ny bestämmelse med innebörden att socialnämnden utan föregående behovsprövning får erbjuda hemtjänst till äldre personer. Syftet är att ge de kommuner som så önskar möjlighet att bevilja äldre kvinnor och män insatser på ett enklare sätt och med större utrymme för delaktighet och självbestämmande