En bredare roll för EU:s utbildningspolitik: rapport från Bryssel

Publicerad

Terroristattentat, ett uppmärksammat president-tal och det sociala toppmötet i Göteborg har satt prägel på EU:s utbildningssamarbete. Här summerar Utbildningsdepartementets Åsa Petri utvecklingen som tagit en lite annan färdriktning än den såg ut att göra när hon började jobba som regeringens förhandlare i Bryssel för fem år sedan.

Åsa Petri och utbildningsminister Anna Ekström
- Under mina fem år i Bryssel har tonläget i EU:s gemensamma utbildningspolitik förändrats. Det har varit oerhört lärorika och roliga år, säger Åsa Petri som har arbetat på uppdrag av regeringen i Bryssel med att förhandla om EU:s gemensamma utbildningspolitik. I jobbet ingår också att tillhandahålla expertis vid ministermöten. Bilden är från utbildningsministrarnas möte i maj 2019. Utbildningsminister Anna Ekström syns i bakgrunden. Foto: Sveriges EU-representation

- Under mina fem år i Bryssel har tonläget i EU:s gemensamma utbildningspolitik förändrats. Och det är skiften som bottnar i både samhällshändelser och synen på utbildningens roll, säger Åsa Petri.

Hösten 2014 var en spännande tidpunkt att komma till Bryssel. En ny EU-kommission med fem år framför sig och med Jean-Claude Juncker som ordförande hade just tillträtt. Utbildningsfrågorna delades då upp. Skola och högre utbildning blev ett eget område medan yrkesutbildning och vuxnas lärande blev en renodlad arbetsmarknads- och konkurrenskraftsfråga.

- Jean-Claude Juncker tog med andra ord steget vidare i den riktning som EU:s 2020-strategi pekat ut för utbildning, det vill säga att tydligare koppla utbildning till sysselsättning och EU:s konkurrenskraft, förklarar Åsa Petri.

Terrorismens avtryck i utbildningspolitiken

Sedan, 7 januari 2015, hände det som fick pendeln att svänga, nämligen terroristattentatet i Paris mot det franska satirmagasinet Charlie Hébdo. Attentatet följdes av ett gisslandrama i en judisk butik samma dag. De brutala dåden skördade 16 dödsoffer.

Två månader senare samlades EU-ländernas utbildningsministrar i Paris. Mötet mynnade ut i en deklaration som inte är bindande men som alla EU-länder ställde sig bakom. Deklarationen betonar utbildningens uppgift att ge människor tillhörighet i samhället och att stärka känslan för och kunskapen om demokratiska värden. Här uppmärksammades också vikten av att utbildning motverkar radikalisering.

- Jag skulle inte kalla detta en kursändring, men det är tydligt att i kölvattnet av attentaten i Paris skiftade EU:s diskussion om utbildning till att handla mer om den inkluderande rollen vilket Sverige och några andra medlemsländer redan innan uttryckt behov av.

Åsa Petri påpekar att det ena inte är viktigare än det andra men sett ur regeringens synvinkel fick inriktningen en bättre balans mellan utbildningens breda samhällsroll och utbildning för sysselsättning.

President Macron gav utbildningsfrågan ny skjuts

Det var i samma anda som Emmanuel Macron som nytillträdd president för Frankrike gav utbildningssamarbetet mycket uppmärksamhet. I ett linjetal om EU i september 2017, det så kallade Sorbonnetalet, listade Emmanuel Macron en rad prioriteringar på utbildningsområdet. De lyftes sedan upp på det sociala toppmötet i Göteborg för rättvisa jobb och tillväxt, hösten 2017, med egen programpunkt och i den sociala pelaren som antogs på mötet.

- Återigen riktades strålkastarljuset på utbildning, och nu både med bäring på EU:s tillväxt och konkurrenskraft liksom på rättvisa och principen om lika tillgång till utbildning, säger Åsa Petri.

Kan EU skapa fri rörlighet för utbildning?

En verklig fri rörlighet för utbildning i EU är en stor fråga i dag. Det här innebär till exempel att även gymnasielever ska kunna söka sig var som helst inom EU utan att förlora tid och att avgångsbetyg från gymnasiet ska ge behörighet till högre utbildning i alla EU-länder.

- Målet är att det som alltså kallas EU:s gemensamma utbildningsområde ska vara på plats 2025. Men för att det ska fungera så måste vi förstå och acceptera varandras system helt och hållet. Nu är det ju så att till exempel svenska gymnasielever som åker på ett utbyte i EU inte får tillgodoräkna sig det året i Sverige utan måste gå om, säger Åsa Petri.

Regeringen är positiv till en fri rörlighet inom utbildning. Regeringen anser att samarbete på alla nivåer är positivt och något alla tjänar på.

Lika självklart och etablerat som samarbete över gränserna inom forskning och högre utbildning är bör internationellt samarbete kunna vara också på andra utbildningsnivåer.

- Regeringen tycker att det här är rätt väg att gå men det finns medlemsländer som är tveksamma. Det är tydligt att ju mer nationellt styrda systemen är, som ju är fallet med gymnasieutbildningen i medlemsländerna samt att förslaget berör lägre åldrar, desto större är tveksamheten. Det är orealistiskt att vi är i mål 2025 men diskussionerna är i alla fall i gång, konstaterar Åsa Petri.

Erasmus fortsätter att växa

Sedan sommaren 2018 ligger förslaget till ett nytt Erasmusprogram för perioden 2021-2027 på bordet.

- Förslaget plockar upp allt det som de senaste fem åren har handlat om. Här finns den fria rörligheten för utbildning, frågor om erkännande av utbildningar, kvalitetsfrågor och inte minst frågorna som handlar om inkludering, det vill säga att utbildning måste ge människor en god grund att stå på för att bli aktiva samhällsmedborgare, säger Åsa Petri.

Förslaget hör hemma i förhandlingarna om EU:s budgetram för 2021-2027. EU-kommissionen föreslår att Erasmusprogrammets budget ska fördubblas och ska nå tre gånger så många deltagare under nästa budgetperiod. Bara under 2017 deltog över 15.000 personer i svenska projekt genom samarbeten och utbyten på olika utbildningsnivåer.

- EU lagstiftar inte på utbildningsområdet utan det är Erasmus som är vårt verktyg. Erasmus är en av EU:s stora framgångar och från svensk sida tycker vi att innehållet i förslaget till nästa upplaga av Erasmus i grunden är bra.

Erasmus har outnyttjade möjligheter

När Åsa Petri pekar ut ett område med stor potential att dra nytta av Erasmus så faller valet lite otippat på samarbete och utbyte mellan pedagoger och skolledare i förskolan.

- Forskning visar att en förskola av god kvalitet är viktig. Här ligger Sverige långt framme med universitetsutbildad personal, läroplan och erfarenhet av pedagogiska hjälpmedel. Vi har till exempel kunskap om hur datorer kan användas i undervisningen för fyraåringar medan det på många håll i EU är en fråga man känner stor osäkerhet inför.

Åsa Petri lämnar nu över sitt Brysseluppdrag till Anders Lindholm från Utbildningsdepartementet och tillträder tjänsten som ställföreträdande chef för departementets internationella sekretariat.

- Precis som jag gjorde 2014 så kommer Anders Lindholm till Bryssel samtidigt som en ny EU-kommission tillträder och påbörjar sitt femåriga mandat. Det har varit fem oerhört lärorika och roliga år men tidpunkten är perfekt för att byta av varandra just nu.

Mer om EU:s gemensamma arbete inom utbildning

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter

Mer om förhandlingarna om EU:s budgetram för 2021-2027

Mer om Sveriges EU-representation i Bryssel

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.