Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Näringsdepartementet

Satsningar på samverkansprogrammen i forsknings- och innovationspropositionen

Publicerad

Genom satsningarna i forsknings- och innovationspropositionen vill regeringen se till att Sverige kan möta samhällets utmaningar och omställning samt bidra till näringslivets globala konkurrenskraft.

Sverige är i dag ett framgångsrikt forsknings- och innovationsland. För att möta nya samhällsutmaningar behöver flexibiliteten och anpassningsförmågan i innovationssystemet öka. Satsningarna som presenteras i forsknings- och innovationspropositionen syftar till att utveckla Sverige som framstående kunskapsnation, samtidigt som entreprenörskap och människors kreativitet tas tillvara.

– Dagens samhällsutmaningar är ofta tvärsektoriella och komplexa. Vi behöver alla aktörer i innovationssystemet, i våra olika roller, bli ännu bättre på att angripa utmaningar utifrån hur olika delar hänger ihop i system, om vi ska lyckas. Samverkan mellan aktörer och sektorer är fortfarande vår främsta strategi för att nå resultat och lösningar som kommer samhället till del, säger närings- och innovationsminister Ibrahim Baylan.

Fyra samverkansprogram för att möta upp samhällsutmaningarna

Regeringen tillsatte 2019 fyra samverkansprogram för att kunna möta upp mot de stora samhällsutmaningarna:

  • Hälsa och life science,
  • Näringslivets digitala strukturomvandling,
  • Näringslivets klimatomställning,
  • Kompetensförsörjning och livslångt lärande.  

Dessa teman speglar flera av de samhällsutmaningar som även pekas ut i forsknings- och innovationspropositionen. Målet med regeringens strategiska samverkansprogram är att identifiera innovativa lösningar på de utpekade samhällsutmaningarna samt att bidra till svensk konkurrenskraft.

Regeringens strategiska samverkansprogram

Spets, bredd och nytta inom Näringslivets digitala strukturomvandling

Flera satsningar i forsknings- och innovationspropositionen har koppling till regeringens strategiska samverkansprogram för Näringslivets digitala strukturomvandling där spets, bredd och nytta är ledord i arbetet med att understödja den pågående omställningen.

Exempel på föreslagna satsningar

  • Regeringen avser ge i uppdrag att utveckla och stärka förmågan hos svenska aktörer inom avancerade digitala teknologier, kompetensområden och affärsmodeller.
  • Research Institutes of Sweden AB (RISE AB) avses få i uppdrag att samla spetskompetens och resurser inom avancerade digitala lösningar. Syftet är bland annat att bättre kunna sprida kunskap och möjliggöra tillämpning av dessa lösningar, till exempel inom AI, brett i näringslivet.
  • Vinnova föreslås få en anslagsökning från och med 2024 för en satsning på nästa generations forsknings- och innovationsmiljöer med inriktning mot den datadrivna ekonomin och AI. Satsningen omfattar finansiering av projekt kopplade till tvärsektoriella forsknings-, test- och innovationsmiljöer inriktade på data, AI och digital teknik.

Mot ett klimatneutralt samhälle: Näringslivets klimatomställning

Regeringen ger i forsknings- och innovationspropositionen förslag för att bidra till hållbara innovationer och utveckla samhället i riktning mot att bli mer klimatneutralt, biobaserat och cirkulärt.

Exempel på föreslagna satsningar

  • För att bidra till näringslivets klimatomställning genom hållbara innovationer föreslås att det bör etableras ett nationellt resurscentrum för industriell och urban symbios vid RISE. Det handlar om att öka värdet av bi- och restprodukter genom samverkan mellan olika aktörer och sektorer lokalt och regionalt.
  • Regeringen föreslår att RISE bör får i uppdrag att bidra med stöd till genomförandet av färdplanerna inom initiativet Fossilfritt Sverige. Inom ett sådant uppdrag ska RISE då även föra dialog med aktörer på lokal och regional nivå i syfte att uppnå synergier mellan satsningar på olika geografiska nivåer.
  • I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen en ökning av anslaget för Institutens strategiska kompetensmedel (RISE AB) fram till år 2024. Inom ramen för de ökade anslagen ska en särskild del avsättas för utveckling av hållbara innovationer som genom samverkan bidrar till Sveriges klimatmål.

Kompetensförsörjning och livslångt lärande för fortsatt utveckling och tillväxt

För att möta framtidens arbetsmarknad behöver tillgång till kompetensutveckling möjliggöras under hela arbetslivet. För individen är möjligheten till utbildning och livslångt lärande, inte minst högre upp i åldrarna, en viktig faktor för att öka förutsättningarna för ett långt och hållbart arbetsliv.

Exempel på föreslagna satsningar

  • Regeringen föreslår i forsknings- och innovationspropositionen att det i högskolelagen införs en bestämmelse om att högskolorna i sin verksamhet ska främja det livslånga lärandet.
  • För att öka möjligheterna till kompetensutveckling eller omställning avser regeringen även att ge Vinnova i uppdrag att finansiera innovativa samverkansprojekt mellan aktörer i näringsliv och aktörer från olika delar av utbildningssystemet i syfte att stärka och utveckla infrastrukturen för kompetensförsörjning och det livslånga lärandet.
  • Inom ramen för Vinnovas anslagsökning för forskning och utveckling avsätts i Forsknings- och innovationspropositionen särskilda medel för utvecklad samverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Hälsa och life science för ökad kvalitet i vård och omsorg

Regeringens mål är att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Sverige ska även vara ett föregångsland när det gäller att implementera individanpassad diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården. Samverkansprogrammet Hälsa och life science ska bidra till att dessa mål uppnås och till förverkligandet av den nationella life science-strategin.

I forsknings- och innovationspropositionen aviserar regeringen ett flertal satsningar inom hälsa och life science, vilka bland annat ska stärka det förebyggande, hälsofrämjande arbetet och bygga upp forskningskapacitet i primärvården.

Exempel på föreslagna satsningar

  • Ett nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier inrättas och forskningscentret Science for Life Laboratory, som bidragit med testverksamhet under pandemin, får ökad finansiering för att vidareutveckla sina teknikplattformar.
  • För att stärka den tvärsektoriella forskningen inom life science-fältet görs flera satsningar på forskning i samverkan mellan lärosätena och andra aktörer såsom företag, regioner och kommuner. Dessa satsningar berör bland annat precisionsmedicin, välfärdsteknik och biologiska läkemedel.
  • Regeringen tar också ett viktigt steg för att öka nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation genom inrättande av en rådgivande funktion vid Vetenskapsrådet.  

Forsknings- och innovationspropositionen i sin helhet

Regeringens forsknings- och innovationsproposition överlämnades till riksdagen den 17 december. I propositionen lämnar regeringen förslag på att öka resurserna till forskning och innovation med 3,4 miljarder med start nästa år.