Mer kunskap och ökad jämlikhet i förskolan och skolan

Publicerad

Fokus i alla skolor ska vara på kunskap och bildning. Fler elever ska lära sig mer och skolan ska ge alla möjlighet att nå kunskapsmålen oavsett bakgrund och behov. Men ska kunskapsresultaten fortsätt uppåt behöver jämlikheten öka och alla skolor vara bra skolor.

Ny skolmiljard och förstärkt likvärdighetsbidrag

Regeringen föreslår att det statliga stödet till skolväsendet ska förstärkas med 1 miljard kronor för 2022. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att säkerställa att alla barn och elever, trots pandemin, får den utbildning de har rätt till. Medlen kan bland annat användas till ökad undervisningstid och mer stöd för de elever som behöver det.

Regeringen föreslår dessutom en förstärkning av likvärdighetsbidraget med 323,5 miljoner kronor 2022, och beräknar en successiv upptrappning av bidraget till drygt 8,7 miljarder kronor 2024. Ökningen kan bland annat användas för att höja kvaliteten och stärka likvärdigheten i fritidshemmet. Med mer personal och mindre elevgrupper kan undervisningen i fritidshemmet förbättras, fler elever kan få stöd och bättre förutsättningar ges för lärandet under hela skoldagen.

Medel till läxhjälp och lovskola

Alla elever har inte samma möjlighet att få hjälp med skolarbete hemma. Regeringen avser därför föreslå att elever i grundskolan ska erbjudas minst 2 timmar extra studietid per vecka utanför ordinarie undervisningstid, då de kan få hjälp med läxor eller annat skolarbete. Dessutom bör den obligatoriska lovskolan utvidgas så att elever erbjuds lovskola under läsåret, exempelvis på läslovet eller påsklovet. För dessa ändamål föreslår regeringen att det tillförs 121 miljoner kronor 2022 och beräknar 246 miljoner kronor 2023 och 242 miljoner kronor årligen från 2024.

Socioekonomiskt viktat statsbidrag till förskolan

Förskolan är starten i det livslånga lärandet och forskning visar att förskolan kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor. 2022 införs ett nytt samlat bidrag för förskolan som innebär att två befintliga statsbidrag slås samman. Det nya bidraget kommer som likvärdighetsbidraget att ha en socioekonomisk viktning, och kan bland annat användas för att stärka det kvalitetshöjande arbetet i förskolan och minska barngruppernas storlek. Från 2022 uppgår det nya samlade bidraget till cirka 1,7 miljarder kronor. Regeringen aviserar nu en förstärkning med 296 miljoner kronor 2023 och med 257 miljoner kronor från och med 2024.

Uppsökande verksamhet för fler barn i förskolan och förlängt Läslyft

För att ge barn mer jämlika förutsättningar inför skolstarten avser regeringen att föreslå reformer för att öka deltagandet i förskolan för barn mellan 3 och 5 år. För att fler barn ska stimuleras i sin språkutveckling i svenska språket vill regeringen även förlänga Läslyftet i förskolan. Regeringen beräknar att det behöver avsättas 54 miljoner kronor för 2023 och 93 miljoner kronor årligen från och med 2024.

Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg

I Sverige ska alla barn få en bra start i livet. Granskningar visar att barn i pedagogisk omsorg inte alltid ges nödvändiga förutsättningar för utveckling och lärande och att det behövs insatser för att förhindra att oseriösa och olämpliga aktörer bedriver sådan verksamhet. Regeringen beräknar därför att det behöver tillföras 2 miljoner kronor årligen från och med 2023 för att införa åtgärder för stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

Satsning på stärkt elevhälsa

För att ge alla elever tillräcklig tillgång till elevhälsans kompetenser och ge bättre förutsättningar för elevhälsan att bedriva sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete anser regeringen att det behövs insatser för att stärka elevhälsan. För detta föreslår regeringen 8 miljoner kronor 2022, och beräknar 5 miljoner kronor 2023 och 3 miljoner kronor 2024.

Skolan ska vara en mötesplats och ett gemensamt skolval ska införas

Ska fler elever lära sig mer och kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver skolan bli mer jämlik. För att öka jämlikheten i skolan avser regeringen att lämna förslag som syftar till att åstadkomma en mer allsidig social sammansättning av elever på skolor och i undervisningsgrupper.

Skolvalet ska utvecklas och bli mer rättvist för alla elever genom att ett gemensamt skolvalssystem med förändrade urvalsgrunder ska införas. Urvalssystemet ska omfatta både kommunala och fristående skolor. För reformen föreslår regeringen 70 miljoner kronor för 2022, och beräknar 128,5 miljoner kronor för 2023 och 42,5 miljoner kronor för 2024.

Förbättrad kontroll av konfessionella inslag i skolan

Den svenska skolan ska präglas av grundläggande demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter, och undervisningen ska vara fri från konfessionella inslag. Könsuppdelad undervisning, obligatoriska konfessionella inslag och barn som utsätts för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande miljöer hör inte hemma i det svenska skolväsendet. För att skärpa kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet beräknar regeringen att det behöver avsättas 7 miljoner kronor 2024 och därefter 14 miljoner kronor årligen.

Förbättrad undervisning i grund- och gymnasiesärskolan

Kvaliteten i grundsärskolan och gymnasiesärskolan behöver förbättras så att eleverna lär sig ännu mer. Det bör därför tas fram kompetensutvecklingsinsatser för personalen samt verktyg för att bedöma och följa upp elevernas kunskaper. Alla elever med en intellektuell funktionsnedsättning som har förutsättningar att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna måste få möjlighet att göra detta. Regeringen vill därför införa en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan. För dessa ändamål föreslår regeringen 85 miljoner kronor 2022, och beräknar 163 miljoner kronor 2023 och 159,5 miljoner kronor 2024.

Bättre möjligheter till stöd och undervisning i mindre grupp

De elever som behöver undervisning i en mindre grupp för att utvecklas, vara trygga och känna sig delaktiga ska kunna få det. Regeringen anser att det behövs insatser som riktar sig till huvudmän och som gör det lättare för dem att tillgodose dessa elevers behov av särskilt stöd. För detta ändamål föreslår regeringen att det tillförs 40 miljoner kronor 2022 och beräknar 40 miljoner kronor årligen 2023–2024.

Stärkt tillgång till skolbibliotek

Skolbibliotek har stor betydelse för elevernas utbildning och enligt skollagen ska alla elever i de obligatoriska skolformerna samt gymnasie- och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Enligt utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel som lämnade delbetänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) den 19 januari i år är dock tillgången till skolbibliotek långt ifrån likvärdig runtom i landet. Regeringen avser därför föreslå insatser i syfte att stärka skolbiblioteken. Regeringen bereder därutöver utredningens förslag till bemannade skolbibliotek vidare. För detta ändamål föreslår regeringen 26,2 miljoner kronor 2022, och beräknar 27,1 miljoner kronor 2023 och 1,8 miljoner kronor per år från och med 2024.

Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan

Ämnesbetyg kan ge bättre förutsättningar för ett fördjupat lärande och lärande över tid innan avgörande betyg sätts. Regeringen har därför föreslagit att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan. För att förbereda för övergången till en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola tillförs under 2022 ytterligare 14,6 miljoner kronor. Under 2023–2026 tillförs totalt 240 miljoner kronor för arbetet med implementering hos skolor och huvudmän.

Förlängd möjlighet att göra prövning mot en lägre avgift

Pandemin har fått negativa konsekvenser för gymnasieelever. För att öka möjligheten för elever som slutfört sin gymnasieutbildning under pandemin att genomgå prövning för högre betyg har regeringen tillfälligt sänkt avgiften. Under 2021 tillfördes 15 miljoner kronor för ändamålet och regeringen föreslår att lika mycket tillförs för att sänkningen ska gälla även under 2022.

Fortsatta satsningar på Tekniksprånget och World Skills Sweden

Regeringen föreslår en treårig förlängning av Tekniksprånget, för att främja intresset för ingenjörsutbildningar genom att unga erbjuds praktik inom teknikföretag, och föreslår att 15 miljoner kronor per år avsätts fram till 2024. Regeringen fortsätter att stödja World Skills Sweden för att tillsammans med arbetsmarknadens parter öka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft och föreslår 10 miljoner kronor för detta ändamål 2023.

Höjd kvalitet med regionala kvalitetsdialoger

Staten behöver ta ett större ansvar för skolans utveckling och finnas närmare huvudmännen för att kunna möta deras behov, bidra till skolutveckling och motverka regionala skillnader mellan förskolor och mellan skolor. Staten ska bidra till att höja kvaliteten i utbildningen och stärka undervisningen genom bland annat återkommande kvalitetsdialoger med huvudmännen. För detta föreslår regeringen 31 miljoner kronor 2022, och beräknar 61 miljoner kronor 2023 och 85 miljoner kronor årligen från 2024.

Professionsprogrammets meriteringsprocess och professionsråd

Kunniga och kompetenta förskollärare, lärare och rektorer med höga förväntningar på alla barn och elever är den enskilt viktigaste faktorn för att alla ska lära sig mycket. Regeringen inför steg för steg ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare för att förbättra kompetensutvecklingen. Från 2021 har medel avsatts för ett första steg i införandet. Regeringen aviserar nu att ytterligare 23,5 miljoner kronor årligen avsätts från 2023 för att slutföra implementeringen av det nationella professionsprogrammet.

Demokratistärkande insatser i skolan och utbildning för vuxna

Som en del av Sveriges åtaganden som ska presenteras på Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism i oktober 2021, kommer Skolverket att få i uppdrag att tillsammans med Forum för levande historia arbeta med demokratistärkande insatser i skolan och inom utbildning för vuxna. Syftet är att motverka antisemitism och andra former av rasism. För detta ändamål föreslår regeringen att det tillförs 10 miljoner kronor 2022 och beräknar 10 miljoner kronor årligen från och med 2023.

Lärarutbildningen i jiddisch ska utvecklas

Sedan 2021 har Lunds universitet i uppdrag att arbeta med utveckling av lärarutbildning i jiddisch. I svensk skola har elever rätt till undervisning i sitt nationella minoritetsspråk. Lärarutbildning i jiddisch är en viktig åtgärd för tillgången till lärare i språket, och också ett viktigt steg i att uppfylla Sveriges internationella åtaganden inom området. Under 2021 har regeringen tillfört cirka 1 miljon kronor till Lunds universitet för uppdraget. Regeringen föreslår nu att 1,3 miljoner kronor ytterligare tillförs Lunds universitet årligen från 2022 för att ge goda förutsättningar för uppdraget.

Digitala nationella prov senareläggs

Att de nationella proven ska digitaliseras medför på sikt bland annat lägre kost­nader för provsystemet och en minskad arbetsbörda för lärare. Eftersom Skolverkets utvecklingsarbete med att digitalisera de nationella proven har försenats med anledning av en dom i EU-domstolen om hantering av personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR) måste försöksverksamheten med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och medbedömning förlängas. För det fortsatta arbetet att digitalisera de nationella proven beräknas Skolverket sammantaget tillföras 48 miljoner kronor 2022–2024. Vidare föreslås att statsbidraget som är kopplat till försöksverksamheten utökas med 14 miljoner kronor för 2022.