Hoppa till huvudinnehåll
Artikel från Kulturdepartementet

Parisa Liljestrand deltog i möte om försoning i Karungi med fokus på upprättelse och kunskap

Publicerad

Kulturminister Parisa Liljestrand deltog den 11 oktober vid samlingen Askel sovinthoon – steg för försoning som Svenska kyrkan och Svenska Tornedalingars Riksförbund anordnade i Karungi. Mötet var ett tillfälle att ge tornedalingar, kväner och lantalaiset upprättelse, främja försoning och att höja kunskapen om de oförrätter som skedde i arbetsstugorna i Karungi.

Kulturminister Parisa Liljestrand håller anförande i kyrkan
Kulturminister Parisa Liljestrand håller anförande. Foto: Mikael Stjernberg/ Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan och Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset, STR-T anordnade under hösten fyra temasamlingar inom försoningsarbetet, i samverkan med ungdomsorganisationen Met Nuoret, Region Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Luleå tekniska universitet. Träffarna syftade bland annat till att synliggöra historien om arbetsstugorna i Norrbotten och att sprida kunskap till yngre generationer. Kulturminister Parisa Liljestrand deltog vid den sista träffen som ägde rum i Karungi kyrka och Karungi arbetsstuga.  

− Genom att tala om det som har gått fel och öka kunskapen om det som har skett, kan vi bidra till att något liknande inte händer igen. Som representant för Sveriges regering vill jag bidra till att läka de sår som smärtar än idag. Regeringen erkänner ansvar för att de kränkningar som den svenska statens assimileringspolitik innebar för enskilda tornedalingar, kväner och lantalaiset har fått negativa konsekvenser för minoriteten, och att dessa konsekvenser lever vidare än i dag. I dag blickar vi bakåt för att kunna blicka framåt, sade kulturminister Parisa Liljestrand. 

Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset

Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset tillsattes av regeringen 2020 och genomförde bland annat intervjuer, arkivstudier och sammanställde forskning för att utreda den assimileringspolitik som bedrevs av den svenska staten under 1800- och 1900-talen. Kommissionen leddes av ordförande Elisabet Fura och bestod av åtta ledamöter. Utredningen lämnade sitt betänkande till regeringen den 15 november 2023.

Sannings- och försoningskommissionens kartläggning visade att statens assimileringspolitik, genom bland annat arbetsstugorna, fick negativa konsekvenser som bland annat innebar att många tornedalingar, kväner och lantalaiset förlorade sitt språk och sin kultur.

Vittnesmålen i Sannings- och försoningskommissionen innehöll olika berättelser och upplevelser. Det är berättelser om sorg och skam men också om glädje och stolthet. Det är också berättelser om en kultur och ett språk som lever, förlorats och sedan tagits tillbaka.

Laddar...