Med kreativitet, öppenhet och dialog kan vi göra skillnad

Debattartikel av utrikesminister Margot Wallström.

Foto: UN Photo / Manuel Elias

I juli är Sverige ännu en gång ordförande i FN:s säkerhetsråd. Det är det andra och sista svenska ordförandeskapet under vårt tvååriga medlemskap som vi har använt för att ta en rad viktiga initiativ.

Vi behöver ett globalt regelbaserat system för fred och säkerhet. Säkerhetsrådet ska vara världens gemensamma verktyg för detta – och för att skapa förutsättningar för jämlik utveckling, jämställdhet och hållbara och inkluderande samhällen. Detta är ett svenskt och europeiskt intresse.

Vi behöver ett säkerhetsråd där länder – invalda såväl som permanenta – från hela världen kan enas och fatta tydliga och principfasta beslut. Sverige tar sin del av det gemensamma ansvaret och fortsätter att förvalta det förtroende som FN:s medlemsstater visat genom att välja in oss i säkerhetsrådet.
Säkerhetsrådet har ansvar för att de frågor som uppfattas vara, eller kunna bli hot mot internationell fred och säkerhet, hanteras. Det innebär dels sådant som är förutsägbart och dels sådant som är händelsestyrt, exempelvis plötsliga kriser eller konflikter. Sverige har behövt hantera också sådant som kan uppstå med mycket kort varsel. Rent konkret har säkerhetsrådet över 200 möten årligen och tar närmare hundra olika beslut om aktuella frågor. Det är oerhört arbetsintensivt och kräver mycket förberedelser från Utrikesdepartementet och vår FN-representation i New York.

Men arbetsklimatet i säkerhetsrådet behöver bli bättre. Vi har nyligen bevittnat några av de värsta låsningarna på länge. Förra året användes vetot totalt sex gånger – fler gånger än något annat år under de senaste 20 åren.

När säkerhetsrådet inte kan enas riskerar det att försvaga hela FN-tanken om samarbete för fred, säkerhet och utveckling.
Säkerhetsrådets arbete måste garantera och stärka efterlevnaden av folkrätten med avstamp i FN:s stadga – samma principer som också reflekteras i Europeiska unionens fördrag, och som är så centrala för Sverige och vår egen säkerhet.

Omvärldsläget är oroligt. Mer än 800 miljoner människor saknar tillräckligt med mat för dagen. De humanitära behoven i länder som Syrien, Jemen och Sydsudan är enorma.

Vi behöver bygga vidare på ett mer konstruktivt samtalsklimat. Sverige bidrog till detta vid generalsekreterarens årliga informella arbetsmöte med säkerhetsrådet, som ägde rum på Dag Hammarskjölds gård i skånska Backåkra. Det var första gången detta möte ägde rum utanför USA och vi behöver fler liknande möten om vi ska kunna bygga upp det sargade förtroende som hemsöker rådet. Att FN:s generalsekreterare António Guterres vid mötet beskrev Sverige som brobyggare i säkerhetsrådet illustrerar att våra ansträngningar gör skillnad.

Sveriges ansträngningar ger resultat. I februari kunde säkerhetsrådet enhälligt anta resolution 2401 om eldupphör i hela Syrien för att möjliggöra humanitärt tillträde och medicinska evakueringar.
Sverige har aktivt bidragit till att situationen för Rohingya-befolkningen i Myanmar fortsatt står högt på det internationella samfundets dagordning.

Vi har varit drivande för att säkerhetsrådet kunnat bryta ny mark genom att anta resolutioner som understryker vikten av ungas deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande samt om kopplingen mellan hunger och konflikt. En majoritet av mandaten för FN:s insatser har nu fått stärkta skrivningar om kvinnor, fred och säkerhet. Och säkerhetsrådets barnrättsperspektiv har stärkts i länder som Sudan, Mali, Colombia och Somalia.

Dessutom fortsätter vårt arbete för att värna ett nära samarbete mellan de europeiska rådsmedlemmarna. Exempelvis samlade Sverige den 15 maj säkerhetsrådets europeiska medlemmar till ett gemensamt uttalande om händelserna i Gaza.

Det går att göra skillnad, trots de utmaningar som finns.

Som ordförande i säkerhetsrådet i juli ska Sverige ta ansvar för alla frågor på rådets dagordning och fortsätta bidra till att säkerhetsrådet kan uppfylla sin huvuduppgift enligt FN:s stadga – att upprätthålla internationell fred och säkerhet.

Vi planerar för det förutsägbara och har beredskap för att hantera oväntade situationer, såsom eftervalskrisen i Gambia var under vårt förra ordförandeskap i januari 2017.
Sveriges arbete i säkerhetsrådet fortsätter ta avstamp i den svenska diplomatins "DNA": folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv.

Rådets övriga medlemmar vet vilka vi är och vad vi står för.

Jag upplever att det finns ett starkt förtroende och stor respekt för Sverige bland rådets övriga medlemmar, även om alla inte alltid delar våra perspektiv.

Under hela medlemskapet har regeringen haft en bred återkommande dialog med det civila samhället och ett tätt utbyte med Riksdagen. Förankringen är en styrka. Vår trovärdighet är en tillgång också för ordförandeskapet.

Låt mig nämna några centrala utgångspunkter för ordförandeskapet:

  • Säkerhetsrådet måste bli bättre på att möta vår tids nya utmaningar och hot, såsom kopplingen mellan klimatförändringar och säkerhet.
  • Säkerhetsrådets arbete behöver genomsyras av den fundamentala insikten om att fred och säkerhet angår alla. Forskning visar att fredsprocesser där kvinnor deltar aktivt leder till mer hållbara fredsavtal. Arbetet med agendan för kvinnor fred och säkerhet måste växlas upp och integreras i samtliga geografiska möten i rådet. Jag kommer själv att leda möten om kopplingen mellan klimat och säkerhet samt kvinnors situation i Sahel-regionen i Västafrika.
  • Om vi skyddar barn idag förebygger vi morgondagens konflikter. Under ordförandeskapet ordnar vi en öppen debatt om barn och väpnad konflikt
  • Brett samarbete är en förutsättning för fred. I samband med Nelson Mandelas 100-årsdag ska vi arrangera ett möte för att diskutera hur samarbetet mellan FN och Afrikanska unionen (AU) kan stärkas.
  • Säkerhetsrådets arbete äger inte rum i ett vakuum, utan påverkar miljontals människor i hela världen. Vi ska fortsätta bidra till inkluderande och transparenta arbetsmetoder och ge möjlighet för de som drabbas av vår tids kriser att bidra med sina perspektiv i säkerhetsrådets möten. Säkerhetsrådets arbete måste göra skillnad där det behövs som mest – på plats hos de miljoner kvinnor, män, flickor och pojkar som lever i skuggan av krig, konflikt och fattigdom.

Fred och säkerhet angår alla, och Sverige arbetar på olika sätt för att öppna upp arbetet i säkerhetsrådet. I januari 2017 briefade civilsamhällesaktivisten Asha Gelle Dirie från Somalia säkerhetsrådet om kampen för att öka kvinnors politiska deltagande i landet, på inbjudan av Sverige. Vi har även varit öppna i vår kommunikation om arbetet i rådet, och regelbundet bjudit in civilsamhällesorganisationer till informationsmöten.

Vi har ytterligare ett halvår på oss att fortsätta sätta svensk prägel på säkerhetsrådets arbete. Vi har åstadkommit mycket och kommer att göra ännu mer. Stärka kvinnors röst och deltagande. Se till att humanitär hjälp når fram. Förbättra förmågan att förebygga konflikt. Och stå upp för folkrätten.

För vi behöver mer internationellt samarbete, inte mindre. Alternativet till vårt engagemang vore att resignera inför utmaningar, det är något som den här regeringen aldrig kommer att göra. Vårt eget lands trygghet stärker vi igenom att garantera andra länder samma trygghet, isolering är inget alternativ. Med öppenhet, dialog och tålamod inleder vi nu vårt sista halvår i FN:s säkerhetsråd.

Margot Wallström
Utrikesminister

Sverige i FN:s säkerhetsråd

Under 2017 och 2018 är Sverige icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd. I juli 2018 är man ordförande.