Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Arbetsmarknadsdepartementet

”Lönebildningen är en fråga som bäst hanteras på nationell nivå”

Publicerad

Debattartikel av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i Svenska Dagbladet den 8 december.

Regeringen kommer aldrig att acceptera att EU ska bestämma över vilka löner som ska gälla i Sverige. Vi är därför mycket kritiska till att EU-kommissionen valt att lägga fram ett lagförslag om minimilöner i EU och kommer att arbeta ända in i kaklet för att förslaget inte ska äventyra vår arbetsmarknadsmodell. Fack och arbetsgivare ska även i framtiden göra upp om villkor och löner på svensk arbetsmarknad.

Den nordiska modellen, där fack och arbetsgivare bestämmer över löner och villkor, är en unik företeelse i europeiska sammanhang. Runt om i världen och i de flesta EU-länder regleras i stället lägstalöner och villkor på arbetsmarknaden i lag. Det är av det här skälet som Sverige ibland hamnar på kollisionskurs med andra länder när olika lagförslag på arbetsmarknadsområdet diskuteras i EU. För vi vet att det är genom kollektivavtalen, i förhandlingar lokalt mellan fack och arbetsgivare, och inte via lag som vi skapar de bästa villkoren för både företag och löntagare.

Under hösten har fack och arbetsgivare i Sverige förhandlat om nya kollektivavtal. Totalt är det över tre miljoner löntagare som under hösten kommer att få nya löner och avtal. Men det är inte ett enda avtal som gäller för alla som jobbar utan det finns cirka 700 olika kollektivavtal på svensk arbetsmarknad. Är du lärare så har du ett avtal, är du målare så har du ett annat. Kollektivavtalen är anpassade till branschernas olika förutsättningar och förhandlingarna baseras på ett ömsesidigt ansvar mellan fack och arbetsgivare.

Vår arbetsmarknadsmodell har tjänat vårt land väl. Sverige tillhör de länder som har högst sysselsättningsgrad i EU och har i mer än 20 år haft årliga reallöneökningar. Vi står oss väl i den internationella konkurrensen och har en stark omställningsförmåga. Sverige har också i internationell jämförelse en fredlig arbetsmarknad med få konfliktdagar tack vare kollektivavtalen som ger arbetsfred. Det är genom våra kollektivavtal och lokala förhandlingar som vi kunnat skapa en så välfungerande och stark arbetsmarknad. Det är något som vi ska vara stolta över och försvara.

Det betyder förstås inte att vi är emot goda villkor och löner inom EU och i länder utan kollektivavtalsmodeller. Tvärtom. Intentionerna med EU-kommissionens vilja, att genom tillräckliga minimilöner bidra till att fler ska få möjlighet att leva ett värdigt liv oavsett var man arbetar, är goda. Det är givetvis en självklarhet för oss att den som arbetar ska kunna leva på sin lön. Oavsett om det så handlar om polska byggarbetare som bygger husmoduler som sedan säljs i Sverige eller tyska lagerarbetare som packar de varor som vi svenskar nätshoppar så påverkar vår omvärld även svenska arbetare och företag. Genom att förbättra levnadsvillkoren i hela EU förbättras inte bara ekonomin för arbetstagare. Vi skapar också en rättvisare konkurrens vilket gynnar svenska företag och jobb. Men regeringen menar att själva lönebildningen är en fråga som bäst hanteras på nationell nivå. Det kan inte ses som önskvärt att lagförslag från EU ska bidra till att äventyra lönebildningen i länder som i Sverige där vi under en längre tid kunnat ge goda villkor för både arbetstagare och företag.

EU-kommissionen har i sitt förslag försökt möta en del av den huvudsakliga kritik som fack och arbetsgivare, regeringspartierna och samtliga andra partier i Sveriges riksdag framfört om att EU-reglering på området inte får äventyra den svenska arbetsmarknadsmodellen. Redan i den första artikeln i lagförslaget skriver kommissionen att inget i direktivet får tolkas som en skyldighet för medlemsstater där lönerna uteslutande sätts via kollektivavtal att införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring. Kommissionen konstaterar också att kollektivavtalen oftast är ett bättre sätt att skapa goda villkor och löner än när politiken lägger sig i. Det är något helt nytt i EU-sammanhang att kommissionen erkänner den svenska kollektivavtalsmodellen som ett fullgott sätt för att skapa rättvisa löner. Det är något regeringen har kämpat hårt för. Det visar att kommissionen tagit intryck av vårt påverkansarbete.

Med det sagt anser regeringen fortsatt att det av kommissionen presenterade förslaget inte ska vara rättsligt bindande. Lagförslag i EU inte är rätt väg. Regeringen kommer med full kraft fortsätta arbeta för att säkerställa att vårt nationella system och arbetsmarknadens parters autonomi respekteras. En eventuell EU-reglering på området måste vara förenlig med EU-fördragens grundläggande bestämmelser om befogenhet, subsidiaritet och proportionalitet.

Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister