Debattartikel från Finansdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet

"Nu tas nästa steg för snabbare och enklare tillståndsprocesser"

Publicerad 07 maj 2024

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och finansminister Elisabeth Svantesson, Dagens industri, 6 maj 2024.

Regeringen har fattat beslut om förslag för att effektivisera och förenkla miljöbalkens tillståndsprocesser. Förslag från miljöprövningsutredningen skickas nu till lagrådet. Därmed tas ytterligare steg för att effektivisera tillståndsprocesserna, så att industrins omställning kan skyndas på, välståndet öka och utsläppen minska snabbare.

När regeringen tillträdde, fanns en rad olika hinder som bromsade klimatomställningen och tillväxten i Sverige. Vi har arbetat i högsta möjliga fart för att riva ned dessa hinder, för att skynda på klimatomställningen och se till att de största utsläpparna kan ställa om sina verksamheter.och på så sätt minska sina klimatavtryck. 

Åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna är helt nödvändiga för att vi ska klara Sveriges klimatmål och nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045. Det är också helt avgörande för svenska företags konkurrenskraft och för att både locka och behålla investeringar i Sverige. En central del är utbyggnaden av fossilfri elproduktion för att vi ska få tillräckligt med energi för elektrifieringen och industriexpansionen.

Många företag vittnar om att tillståndsprocesserna är ett stort hinder när man vill ställa om sina verksamheter. Kostsamma, långdragna och oförutsebara miljöprövningar riskerar att leda till att investeringar blir dyrare än planerat och att arbetet försenas. De problem som tillståndsprocesserna i dag orsakar kan till och med skrämma bort investeringar och nya industrietableringar i Sverige. 

Den samhällsekonomiska effekten av långsamma miljötillståndsprocesser beräknas enligt Svenskt Näringsliv uppgå till 50 miljarder kronor. Det skapar problem för vår klimatomställning – med uteblivna utsläppsminskningar som följd. Det skapar problem för företagens konkurrenskraft och därmed Sveriges ekonomi. Och det skapar problem för den kraftiga utbyggnaden av fossilfri elproduktion som behöver ske för att vi ska få tillräckligt med energi för elektrifieringen och industriexpansionen.

Sverige har en stark miljölagstiftning, och det är också en konkurrensfördel för svenska företag. Efterfrågan på fossilfria produkter ökar och svenska företag ligger i framkant. Det är själva tillståndsprocesserna som måste bli enklare och mer effektiva.

Miljöbalken kom till för 25 år sedan, då samhället, den globala kontexten och de globala utmaningarna såg helt annorlunda ut. I dag behöver både Sverige och EU ställa om från ett importberoende av länder som Kina när det kommer till kritiska råvaror, metaller och mineral. 

Genom snabbare och effektivare tillståndsprocesser har vi möjlighet att ta tillvara de chanser som finns för att öka farten i klimatomställningen och nyindustrialiseringen. Vi ska behålla det övergripande syftet med miljöprövningarna, samtidigt som tillståndsprocesserna effektiviseras. Arbetet med att förändra tillståndsprocesserna har varit av högsta prioritet för den här regeringen ända sedan dagen vi tillträdde. 

Vi har tillsatt en större utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken, den så kallade Miljötillståndsutredningen, som ska vara färdig i december i år. Vi har också skjutit till resurser till både länsstyrelserna, Sveriges domstolar, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten för att de ska kunna effektivisera hanteringen av tillståndsprövningarna. 

I februari i år blev Regeringsprövningsutredningen klar som föreslår åtgärder som möjliggör att processer som har bäring för totalförsvaret kortas ned och skyndas på. Vi har också satt igång ett gediget arbete för effektivare tillståndsprocesser för utbyggnaden av såväl kärnkraft som havsbaserad vindkraft.

Regeringen har nu beslutat att ta ytterligare steg för att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna. Det som nu tas vidare till lagrådet innehåller ytterligare förslag för mer effektiva tillståndsprocesser.

De huvudsakliga förslagen handlar om att:

• Ändringstillstånd ska bli huvudregel vid ansökan om att ändra delar av en miljöfarlig verksamhet, så att företag som vill ställa om slipper söka nytt tillstånd för hela verksamheten. Syftet är att öka investeringsviljan och bidra till introduktionen av ny teknik.
• Giltighetstiden för tillstånd ska kunna förlängas med tre år för att underlätta för företagen. Det kan exempelvis handla om en bergtäkt som inte har brutit ut den mängd som de har tillstånd till inom ramen för tiden i tillståndet. Då ska tillståndet förlängas – istället för att företaget måste påbörja en ny tillståndsprocess – för existerande verksamhet.
• Föreläggande om tillstånd ska kunna meddelas vid betydande miljöpåverkan – vilket innebär att färre ärenden än idag blir tillståndspliktiga. Det förenklar processerna jämfört med idag.
• Länsstyrelsens roll ska utvecklas för att öka möjligheterna att få fram ett bra underlag i ett tidigt skede. Tidsplanerna för prövningar ska bli tydligare och användas oftare av prövningsmyndigheter för en ökad effektivitet, transparens och förutsebarhet. Det ska också bli lättare att avgöra mål utan huvudförhandling, utrymmet för digital handläggning ska öka och Kammarkollegiet tas bort som partsmyndighet. 

Det måste vara enkelt att starta och driva verksamheter med stor samhällsnytta. Industrin står redan nu redo att göra de stora investeringar för klimatomställningen som är viktiga för vår väg mot nettonollutsläpp. Byråkratin får inte sätta käppar i hjulet för det arbetet. Genom de förändringar som regeringen nu driver igenom, bidrar vi till bättre förutsättningar för klimatomställningen och för Sveriges tillväxt och välstånd.

Ebba Busch, energi- och näringsminister.

Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.

Elisabeth Svantesson, finansminister.