”För räddhågset – vi vill införa hedersscreening”
Publicerad
Statsminister Ulf Kristersson, Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, energi- och näringsminister Ebba Busch och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, debattartikel, Aftonbladet, den 20 maj 2026.
Enligt uppskattningar lever minst 200 000 barn under hedersförtryck i Sverige – ofta i det fördolda. Våra fyra partier vill införa en hedersscreening i skolan för att upptäcka förtrycket i tid.
Snart rusar barn över hela landet ut till ett efterlängtat sommarlov. Men för vissa barn väntar inte sol och bad, utan en resa till föräldrarnas hemland för att bli bortgift med en släkting eller för att bli könsstympad. Efter varje sommar gapar klassbänkar tomma efter elever som aldrig kom tillbaka. Det är ett enormt misslyckande att Sverige inte lyckas skydda dessa barn från hedersrelaterat våld och förtryck. Barns rättigheter ska gälla alla Sveriges barn oavsett bakgrund. De är inte förhandlingsbara.
För våra partier har kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket varit högsta prioritet tillsammans med våldet mot kvinnor i allmänhet. Skälet är att det handlar om det allra mest grundläggande – rätten till sitt eget liv och sin egen kropp.
Regeringen har lagt en rekordstor budget för att bekämpa hedersförtrycket och har genomfört en reformagenda som saknar motstycke. Här är några exempel:
- Ett utvidgat utreseförbud för barn under 18 år
- En kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp
- Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck
- Förbud mot kusinäktenskap
- Häktning som utgångspunkt vid hedersförtryck
Vi ser redan tydliga resultat. Det har skett en sexdubbling av antalet mål om utreseförbud sedan den nya lagen infördes. Det handlar om hundratals barn som slipper bli bortförda från Sverige. Andra reformer kommer att ha en liknande skyddande effekt när lagarna träder i kraft i sommar.
Men vi vet samtidigt att det inte räcker att bara skärpa lagarna. Sverige har exempelvis haft ett förbud mot könsstympning sedan 1982. Ändå har det bara väckts en handfull åtal under dessa mer än 40 år. Det visar hur svårt det är att lagföra denna brottslighet.
Hedersförtrycket utövas ofta i det fördolda. Det tar sig uttryck i allt från kontroll av barnens klädsel, vänner och fritid till hot och grovt våld. Det krävs mycket för att ett utsatt barn ska våga slå larm och gå emot sina egna föräldrar och sin egen släkt.
Därför måste samhället bli mycket bättre på att ställa frågor till barnen för att på det sättet upptäcka hedersförtrycket. Det lyfts även fram som centralt i Barnombudsmannens senaste årsrapport.
I dag håller Rådet för kvinnofrid sitt tredje möte – denna gång med temat hedersrelaterat våld och förtryck. I samband med det mötet föreslår vi att det under nästa mandatperiod bör införas ett system med hedersscreening i skolan inom ramen för elevhälsovården. Vi vill även titta på möjligheten att införa hedersscreening på MVC och BVC liksom för nyanlända, exempelvis som en del i asylmottagningen.
Genom att barnen – och i vissa fall även föräldrarna – får svara på frågor om exempelvis kontroll i hemmet, tvång att bära slöja och rätten att själv välja partner, kan vi tidigt upptäcka hederskultur och sätta in åtgärder innan hedersförtrycket eskalerar. Frågorna ska följa nationella riktlinjer, och det ska även finnas tydliga rutiner för när det är motiverat att ställa frågorna, hur svaren ska hanteras och hur socialtjänsten och andra relevanta myndigheter kopplas in.
Under lång tid har det offentliga varit för räddhågset för att ställa de relevanta frågorna. Det har funnits en oro för att kallas rasist eller för att behöva ta itu med svåra och obekväma ämnen. Det är slut med det nu. Vi står på de utsatta barnens sida.
