Reviderat förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 och förslag om inrättande av instrument för att stödja återhämtningen efter covid-19- pandemin 2019/20:FPM49
Publicerad
Faktapromemoria gällande förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin. COM (2020) 441 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen. COM (2020) 442 Ändrat förslag till rådets förordning laying down the multiannual financial framework for the years 2021 to 2027. COM (2020) 443 Ändrat förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel. COM (2020) 445
Ladda ner:
Den 27–28 maj 2020 presenterade kommissionen ett reviderat
lagstiftningspaket om den fleråriga budgetramen (MFF) för åren 2021–2027. Där beskriver kommissionen hur EU:s budget ska användas för rivstarta den europeiska ekonomin efter covid-19-krisen, bidra till den gröna och digitala omställningen och hur unionen ska utvecklas i en mer rättvis, motståndskraftig och hållbar riktning för framtida generationer. Det innehåller bland annat ett förslag till ett nytt återhämtningsinstrument, även kallat ”Next Generation EU”, som tillfälligt ska stärka EU-budgeten med nya medel anskaffade genom upplåning på finansmarknaderna.
Den föreslagna utgiftsvolymen för budgetramen uppgår till 1100 miljarder euro och återhämtningsinstrumentet till 750 miljarder euro, varav 500 miljarder euro ska betalas ut som bidrag till medlemsstaterna och 250 miljarder euro ska utgöra lån till medlemsstaterna.
För att EU ska kunna låna upp till 750 miljarder euro föreslår kommissionen en höjning av taket för EU:s egna medel. Utrymmet mellan taken för egna medel respektive budgetramen utnyttjas som garanti för att ta upp lån. Medel från återhämtningsinstrumentet ska kanaliseras som bidrag och lån genom EU-budgeten som extern inkomst och koncentreras till ett antal nyckelprogram som förstärks i motsvarande utsträckning. Dessa är den nya faciliteten för återhämtning och resiliens, React-EU (sammanhållningspolitik), fonden för en rättvis omställning, fonden för landsbygdsutveckling, instrumentet för solvensstöd samt EU:s yttre åtgärder.
Återbetalningen av lånen föreslås påbörjas efter nästkommande budgetram dvs. från och med 2028 och pågå som längst till 2058. Tre möjliga alternativ för återbetalning nämns: att medlemsstater tillskjuter medel baserat på BNI-andel, att utgifterna minskar i kommande budgetramar samt att nya egna medel införs.
Kommissionen förespråkar alltjämt en utfasning av de rabatter som vissa medlemsstater har på sina EU-avgifter. För att undvika orimliga höjningar av avgifterna för vissa medlemsstater och öppnar därför upp för att utfasning kan behöva ske under en längre tidsperiod.
Kommissionens reviderade förslag föranleder ingen ändring i regeringens grundläggande inställning till frågan om EU:s fleråriga budgetram. Regeringen anser att EU:s ekonomiska åtgärder till följd av covid-19 bör vara temporära, välriktade, proportionerliga och budgetrestriktiva. Mot den bakgrunden är regeringen kritisk till att kommissionen föreslår att återhämtningsinstrumentet ska bygga på en omfattande upplåning och mycket kritisk till att upplåningen i hög grad ska användas till bidrag till medlemsstaterna.
Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan
En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.