Barentsrådet

Uppdaterad

Barentsrådet bildades i januari 1993 på initiativ av dåvarande norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg. I den s.k. Kirkenesdeklarationen lades grunden för rådet, vars syfte är att stärka fred, stabilitet och framåtskridande genom att förbättra möjligheterna till samarbete över regionens gränser.

  • Gruppbild från Barentsrådets utrikesministermöte.

    Barentsrådets utrikesministermöte . Från vänster till höger: Maimo Henriksson (Finland), statssekreterare Carsten Grönbech-Jensen (Danmark), ambassadör Marie-Anne Coninsx (EEAS), utrikesminister Gudlaugur Thór Thordarson (Island), utrikesminister Ann Linde, utrikesminister Ine Eriksen Söreide (Norge), vice utrikesminister Alexander Grusjko (Ryssland), landshövding Magdalena Andersson (Västerbotten), vice fylkesordförande Tarjei Jensen Bech (Finnmark), Lars Anders Baer (Barentsrådets urfolksarbetsgrupp).

    Foto: Regeringskansliet/Patrick Trägårdh

  • Karta över Barentsregionen

    Karta över Barentsregionen

    Foto: Regeringskansliet

  • Barentsrådets logotyp

    Barentsrådets logotyp

    Foto: Regeringskansliet

Barentsrådet bildades 1993 och är ett mellanstatligt samarbete mellan de nordiska länderna, Ryssland och EU-kommissionen med syftet att stärka fred, stabilitet och framåtskridande genom förbättrade möjligheter till samarbete över regionens gränser. Kärnan i samarbetet utgörs av långvariga mellanfolkliga kontakter. Regionen omfattar Nordkalotten och landområdena runt Barents hav. C:a 2/3 av området ligger i Ryssland. Samarbete bedrivs såväl på nationell som på regional nivå. På nationell nivå leds arbetet av utrikesministrarna och en ämbetsmannakommitté.

Den regionala nivån samordnas av ett regionråd bestående av de 14 nordliga regionerna i Finland, Norge, Ryssland och Sverige. På svensk sida deltar Norrbotten och Västerbotten i det regionala samarbetet. Företrädare för Barentsregionens urfolk (samer, nenets och veps) har en rådgivande roll i rådets arbete. Ett internationellt sekretariat är knutet till samarbetet och placerat i Kirkenes, Norge. Ordförandeskapet i Barentsrådet är tvåårigt och roterar mellan Finland, Norge, Ryssland och Sverige.

 

Sveriges ordförandeskap 2017-2019

Den 3 oktober 2019 avslutades Sveriges två-åriga ordförandeskap i Barentsrådet med ett utrikesministermöte i Umeå, där Norge tog över den nationella ordförandeskapsklubban.

Sverige tog över ordförandeskapet i Barentsrådet från Ryssland vid utrikesministermötet i Archangelsk i oktober 2017. När ordförandeskapet nu officiellt avslutades i Umeå antogs en framåtblickande ministerdeklaration. På regional nivå tog Västerbotten över ordförandeskapet, vilket bidrar till att våra prioriteringar och resultat kommer att förvaltas och tas vidare på ett betryggande sätt.

Ordförandeskapet har engagerat flertalet departement i Regeringskansliet, många nationella och regionala myndigheter samt civila samhället. Urfolken har också en central plats i samarbetet. Regionens utmaningar är gränsöverskridande och gynnas av det nära och resultatinriktade samarbetet.

I fokus för det svenska ordförandeskapet har varit hållbar utveckling utifrån miljömässiga, ekonomiska och sociala perspektiv samt att stärka de mellanfolkliga kontakterna i Barentsregionen. Att stärka de gränsöverskridande kontakterna mellan ungdomar samt jämställdhet och mänskliga rättigheter genomsyrade hela ordförandeskapet. Ökad synlighet för samarbetet var också en viktig prioritering.

Barentssamarbetet är mångfacetterat. Aktiviteter har genomförts inom många olika områden, såsom miljö och klimat, bioekonomi, ungdomar, turism, transport, räddningstjänst, och kultur. I samband med att Barentssamarbetet firade sitt 25-årsjubileum 2018 stod Sverige värd för konferensen ”25 Years of Barents Cooperation: Youth Perspective for the Future”.

Slutsatserna från konferensen har legat till grund för de rekommendationer som samarbetets arbetsgrupper har utvecklat för att långsiktigt lyfta ungdomsperspektivet inom sina respektive områden. Rekommendationerna välkomnades vid utrikesministermötet i Umeå.

I slutet av september arrangerades Barents Rescue i Kiruna, med syfte att stärka räddningstjänstsamarbetet i regionen.

Under ordförandeskapet har också samverkan mellan arbetsgrupperna utvecklats. Som exempel kan bland annat nämnas att arbetsgrupper för turism lämnade viktiga bidrag till det reviderade utkast till Joint Barents Transport Plan som välkomnades i en deklaration antagen vid transportministermötet i Umeå 11–12 september 2019.

På miljösidan antogs en uppdaterad Action Plan on Climate Change av miljöministrarna hösten 2017. Planen berör bland annat arbetsgruppernas arbete med klimatfrågan och miljöarbetsgruppen följer upp hur arbetet framskrider.

Även urfolken har haft en viktig roll under ordförandeskapet. I maj i år anordnades en kongress och ett toppmöte i Lyckelse, där bland annat regional hållbar utveckling samt sannings- och försoningsprocessen var viktiga teman.