Nya datalagringsregler ger viktiga verktyg vid brottsbekämpning

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till nya regler om datalagring för brottsbekämpande ändamål. Förslagen innebär att lagringsreglerna differentieras och blir mer verkningsfulla för brottsbekämpningen. Inrikesminister Mikael Damberg bjuder nu också in till samtal om aktörsgemensamma frågor relaterade till datalagring mellan de brottsbekämpande myndigheterna, Post- och telestyrelsen och it- och telekombranschen.

– Med den nya datalagringslagstiftningen ger vi polisen och Säkerhetspolisen ett centralt verktyg i arbetet med att bland annat bekämpa terrorism, barnpornografibrott och annan grov brottslighet, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Frågor om vem som har pratat med vem i telefon eller var en viss mobiltelefon fanns vid tiden för ett brott behöver kunna besvaras. Vid utredningar av internetrelaterad brottslighet är uppgifter om vem som hade en viss ip-adress väsentliga för att kunna spåra och identifiera gärningsmän. Datalagringsregler innebär att teleoperatörer är skyldiga att spara uppgifter om elektronisk kommunikation så att polisen kan få tillgång till dem för att hindra och utreda brott. Innehållet i en kommunikation avslöjas inte genom datalagring.

Samtidigt innebär förslagen en nödvändig begränsning av lagringsskyldigheten för att göra de svenska reglerna förenliga med EU-rätten. Förslagen har sin bakgrund i att EU-domstolen i december 2016, i den så kallade Tele2-domen, slog fast att de svenska datalagringsreglerna inte var förenliga med EU-rätten.

I samband med att propositionen om datalagring nu har överlämnats till riksdagen bjuder inrikesminister Mikael Damberg in de brottsbekämpande myndigheterna, Post- och telestyrelsen och it- och telekombranschen till samtal om förutsättningar och förväntningar hos aktörerna i ljuset av den nya lagstiftningen.

Sammanfattningsvis innebär propositionen att:

  • Lokaliseringsuppgifter, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader. Övriga uppgifter, till exempel vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
  • Lagringsskyldigheten begränsas, till exempel undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet. Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.
  • Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
  • Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.

Inbjudna organisationer

  • Polismyndigheten
  • Säkerhetspolisen
  • Tullverket
  • Post- och telestyrelsen
  • IT & Telekomföretagen
  • Telia Sverige AB
  • Hi3G Access AB
  • Tele2 Sverige AB/Com Hem AB
  • Banhof AB
  • Telenor Sverige AB
  • IP-only AB

Kontakt

Mikael Grinbaum
Pressekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-3632073
e-post till Mikael Grinbaum
Natali Sial
Pressekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg
Mobil 072-520 54 49
e-post till Natali Sial