Pressmeddelande från Finansdepartementet

Långtidsutredningen 2019 presenteras

Publicerad

Idag presenteras Långtidsutredningen 2019, denna gång med temat ojämlikhet. I utredningen kartläggs bland annat varför ojämlikheten ökat och hur den kan komma att utvecklas de närmaste 15 åren.

Inkomstskillnaderna har ökat

Sverige har under lång tid haft små inkomstskillnader, sett ur ett internationellt perspektiv. Sedan början av 1980-talet har skillnaderna dock ökat, och Sverige har närmat sig nivån i många andra europeiska länder.

Det är viktigt att få större förståelse för vad som ligger bakom de ökade inkomstskillnaderna. Långtidsutredningen 2019 kan på så sätt fungera som ett underlag till utformningen av den ekonomiska politiken framöver.

Utredningen visar att de ökade inkomstskillnaderna främst beror på att kapitalinkomsterna ökat. De är koncentrerade till den övre delen av inkomstfördelningen. De ökade skillnaderna beror till viss del också på att transfereringarna halkat efter övriga inkomster. Spridningen i arbetsinkomster har dock minskat något. Löneskillnaderna har i och för sig blivit större. Men det har motverkats dels av att arbetstiderna har ökat för dem som arbetar minst, dels av att sysselsättningsgraden är högre.

Sannolikt att ojämlikheten fortsätter att öka fram till 2035

I ett framåtblickande perspektiv talar mycket för att inkomstskillnaderna kommer att fortsätta öka om inte politiska åtgärder vidtas. Utredningen presenterar att antal scenarier för inkomstfördelningen år 2035. Inkomstskillnaderna ökar även i ett scenario där transfereringarna utvecklas starkare och kapitalinkomsterna ökar långsammare än tidigare. Skillnaderna kommer däremot att öka mer om kapitalinkomsterna och transfereringarna utvecklas ungefär som de gjort hittills. Inte heller en förbättrad integration av utrikes födda från Afrika och Asien är tillräcklig för att minska de sammantagna inkomstskillnaderna.

Utmaning att tillhandahålla vård, skola och omsorg framöver

Välfärdstjänsterna vård, skola och omsorg bidrar till en mer jämlik fördelning av samhällets resurser, eftersom dessa tjänster finansieras via skatter och ges till individer efter behov. En åldrande befolkning innebär att behovet av välfärdstjänster, inte minst äldreomsorg, kommer att öka de närmaste 15 åren. Denna utveckling utgör en utmaning för offentlig sektor.

Utredningens analys visar att Sverige klarar att finansiera de ökade behoven av välfärdstjänster. Utmaningen består därför främst i att hitta personal som kan producera vård och omsorg till en allt äldre befolkning, eftersom behoven kommer att växa snabbare än den arbetsföra befolkningen. Denna utmaning väntas bli större på landsbygden än i städerna och kan därför komma att påverka välfärdens fördelning mellan olika delar av landet.

Fakta

Långtidsutredningen publiceras av Finansdepartementet med ungefär fyra års mellanrum, och syftar till att ge underlag till utformningen av den ekonomiska politiken och bidra till den ekonomisk-politiska debatten. Den första utredningen skrevs 1948 och den nu aktuella Långtidsutredningen 2019 är den tjugotredje i ordningen. Arbetet leds av tjänstemän på Finansdepartementets ekonomiska avdelning som också tar fram huvudbetänkandet. Till skillnad från andra statliga utredningar fastställer regeringen inte några direktiv för Långtidsutredningen.

Kontakt

Johanna Åström
Kansliråd
Telefon 08-405 37 65
Mobil 072-536 77 11