Pressmeddelande från Kulturdepartementet

Kulturen som sammanhållande kraft – regeringens satsningar på kulturen i 2024 års budgetproposition

Publicerad 20 september 2023

Onsdagen den 20 september presenterade kulturminister Parisa Liljestrand satsningar på kulturen i årets budgetproposition.

Ladda ner:

• Regeringens kulturbudget 2024 - presentationsbilder (pdf 191 kB)

Arkiverade filmer

Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.

• Regeringskansliets Youtubekanal
• Regeringskansliets arkiv
• Riksarkivets webbplats

- Kulturen spelar en viktig roll i att hålla ihop vårt samhälle, att stärka vår gemenskap. I ansträngda ekonomiska tider är det viktigt att prioritera. I den här budgeten har vi särskilt valt att lyfta fram tre teman: kulturarv, digitalisering och läsning, men den rymmer naturligtvis mycket mer, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Vård och tillgängliggörande av kulturarv 

En rad statliga verksamheter och verksamheter med statliga stöd tilldelas medel för att stärka arbetet med att digitisera och digitalisera kulturarvet. Reformen innebär att regeringen satsar 20 miljoner kronor årligen 2024–2026 för att säkra kulturarvet genom digitisering av arkiv- och föremålssamlingar vid statliga museer, annan statlig verksamhet och verksamheter med statligt stöd. Att kulturarvet finns digitalt tillgängligt är av stor vikt, inte minst som en beredskapsåtgärd.

Behoven när det gäller vården och bevarandet av det fysiska kulturarvet är stora. Regeringen föreslår därför att Riksantikvarieämbetet tillförs 30 miljoner kronor per år 2024–2026 för vård och utveckling av kulturmiljöer över hela landet. Med en förstärkning av anslaget till kulturmiljövård ökar förutsättningarna för att en mångfald kulturmiljöer vårdas och bevaras för framtiden. Möjligheterna att bevara och föra vidare det immateriella kulturarvet ökar också. Vårdade och bevarade kulturmiljöer som tas tillvara när vi utvecklar våra samhällen bidrar också till goda livsmiljöer, regional tillväxt och social hållbarhet.

Ungas läsförmåga och deltagande i kulturlivet

Läsfrämjande och läsförståelse är en prioriterad fråga för regeringen. Sverige ska vara ett läsande land. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera satsningar för att stärka barn och ungas läsförmåga. Det handlar bland annat om 40 miljoner årligen 2024-2026 för en långsiktig satsning på att stärka folkbibliotekens arbete med att främja läsning, där insatser riktade till barn och unga ska prioriteras särskilt.

Regeringen har tidigare i veckan också presenterat förslag på budgetsatsningar på bemannade skolbibliotek samt medel för att köpa in böcker och ta fram läslistor till skola och förskola. Satsningen på böcker och kompetensutveckling för vidareutbildning i läsfrämjande föreslås omfatta 179 miljoner kronor 2024 och därefter beräknas drygt en halv miljard kronor årligen.

Regeringen fortsätter arbetet med att införa ett fritidskort. Fritidskortet, som aviserades i förra årets budgetproposition, ska ge barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

För att möjliggöra en såväl förbättrad som utvecklad kulturskoleverksamhet föreslår regeringen en förlängning av det statliga utvecklingsbidraget med 100 miljoner kronor årligen till den kommunala kulturskolan.

Övriga satsningar

I budgetpropositionen föreslås satsningar på stöd till nationella minoriteter och urfolket samerna. Exempelvis tillförs 2 miljoner kronor årligen för åren 2024–2026 i syfte att ge Giron Sámi Teáther bättre möjligheter att utveckla och bedriva sin rikstäckande verksamhet.

Budgetpropositionen omfattar även införande av ett nytt mediestödssystem samt att utreda hur myndighetsammanslagningar på bland annat kulturområdet kan skapa effektivitets- och synergieffekter.

Filmutredning 

Filmen är en konstform och ett massmedium som berör och engagerar, men som idag är satt under stark press. Det finns därför skäl att se över hur filmpolitiken kan vidareutvecklas för att möta och motsvara de behov som svensk film har idag och i framtiden. Filmområdet har under de senaste åren genomgått en mycket snabb och omvälvande utveckling. Pandemin och restriktionerna för biografer i kombination med den snabba tillväxten av streamingtjänster har förändrat affärsmodeller och publikbeteende. Behovet av förändringar av filmpolitiken har lyfts av Återstartsutredningen (SOU 2021:77) och flera andra aktuella studier. Regeringen avser därför tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för svensk film.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.