Pressmeddelande från Kulturdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet

Regeringen föreslår medel för nya läroplaner, nytt betygssystem och reformerad lärarutbildning

Publicerad 16 september 2025

Svensk skola behöver en tydligare kunskapsinriktning och elevers läsförmåga måste stärkas. Regeringen föreslår därför satsningar på bland annat nya läroplaner, ett nytt och rättssäkert betygssystem och en relevant lärarutbildning. De föreslagna satsningarna omfattar 820 miljoner kronor 2026.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 16 september 2025 om nya läroplaner, nytt betygssystem och reformerad lärarutbildning (pdf 158 kB)

Ökad trygghet och studiero med konsekvensplan och förväntansdokument 

I januari 2025 tog regeringen emot betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Där lämnas ett stort antal förslag och nu avsätts medel för att genomföra förslag ur betänkandet. Utredningen föreslår bland annat att lärare i vissa fall ska få visa ut en elev ur klassrummet utan att först ha uppmanat eleven att ändra sitt uppförande och att kvarsittningar och utvisningar inte längre ska behöva dokumenteras skriftligt av den som vidtagit åtgärden. Det föreslås även till exempel att det ska bli obligatoriskt för skolor att ta fram och använda en så kallad konsekvensplan som beskriver vad som händer om en elev bryter mot skolans regler. Vidare föreslås att alla skolor ska också arbeta med förväntansdokument som bland annat ska innehålla information till elever och vårdnadshavare om hur skolan arbetar med regler och konsekvenser. Det föreslås också att det ska bli möjligt att använda de disciplinära åtgärderna omplacering inom eller utanför skolenheten och avstängning under en längre tid än i dag. 

De nya reglerna väntas börja gälla inför höstterminen 2026. För ändamålet föreslås att 120,4 miljoner kronor avsätts för 2026 och 118,1 miljoner kronor beräknas årligen från 2027. 

Höjd kvalitet i lärarutbildningarna

Lärarens kompetens spelar en avgörande roll för elevernas framgång i skolan. Det finns ett tydligt samband mellan å ena sidan en väl fungerande lärarutbildning och å andra sidan barns utveckling och elevers studieframgång. Det innebär att det för skolväsendets utveckling är mycket viktigt att lärar- och förskollärarutbildningarna håller hög kvalitet och utbildar lärare och förskollärare med hög kompetens. Därför måste både kraven på utbildningarnas kvalitet och på lärarstudenterna vara höga.

För att säkerställa att nyexaminerade lärare och förskollärare är förberedda för sitt kommande yrke behöver utbildningarna reformeras. Regeringen avser att arbeta vidare med lärarutbildningsutredningens förslag (SOU 2024:81) för att höja kvaliteten och bland annat höja ersättningsbeloppen inom ram för lärar- och förskollärarutbildningarna. Genom höjda ersättningsbelopp får lärosätena mer resurser per student för utbildningarna. På så sätt kan de bland annat få mer lärarledd tid och utbildningens kvalitet kan höjas. 

Utredningen föreslår höjda tillträdeskrav till vissa lärarutbildningar. Utredningen föreslår också ett ökat fokus på undervisning om hur barn och elever lär sig att läsa och skriva och att studierna i svenska ska öka samt att utbildningen ska innehålla metoder för läs- och skrivinlärning som har starkt vetenskapligt stöd. Ett sätt att höja kvaliteten ytterligare är att stärka kopplingen mellan teori och praktik. Därför ska kognitionsvetenskap, som handlar om hur vi lär oss och minns ny kunskap, få ett ökat utrymme i utbildningarna. Lärosäten med lärarutbildning ska erbjudas fortbildning i kognitionsvetenskap för att stärka den kompetensen hos lärarutbildarna. Regeringen beräknar därför en satsning om 2,5 miljoner kronor under 2027, som beräknas förstärkas till 5 miljoner kronor under 2028.

Arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL) ger studenter möjlighet att arbeta i skolan och studera parallellt. Regeringen beräknar medel så att den tillfälliga satsningen på AIL kan förlängas till 2032 med 31 miljoner kronor årligen från och med 2027.

Läroplaner med kunskapsinriktning och satsning på läroböcker

Svenska skolan behöver nya läroplaner med en tydlig kunskapsinriktning, betoning på grundläggande kunskaper och färdigheter och som är bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. Läroplansutredningen har i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) lämnat förslag på en tydligare kunskapsinriktning för de nya läroplanerna. Regeringen föreslår nu att Skolverket ska få 40 miljoner kronor 2026 för att ta vidare arbetet med de nya läroplanerna. Den största delen av arbetet är att ta fram nya kursplaner för alla ämnen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Det är sedan regeringen som beslutar om de nya läroplanerna i sin helhet. 

För att förbättra kunskapsresultaten i svensk skola behöver det även finnas ändamålsenliga läroböcker och lärarhandledningar som stödjer undervis­ningen utifrån de nya läroplanerna. Regeringen beräknar därför en tillfällig förstärk­ning om 500 miljoner kronor av statsbidraget för läroböcker 2028. 

Ett betygssystem som går att lita på

Regeringen vill införa ett nytt betygssystem för att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg och betygsinflation. I betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) lämnades förslag på hur betygs­systemet kan förändras så att betygen bättre speglar elevernas faktiska kunskaper. Nu föreslår regeringen att medel avsätts för att Skolverket ska kunna påbörja arbetet och genomföra förslag ur betänkandet. Regeringen föreslår 24,9 miljoner kronor till Skolverket under 2026. Under 2027 och 2028 beräknas även medel till Universitets- och högskole­rådet för att de ska kunna förbereda arbetet med förändringar gällande antagning till högre utbildning.

Folkbibliotekens läsfrämjande verksamhet förstärks

Regeringen genomför en rad satsningar som syftar till att vända läskrisen och se till att Sverige återigen blir ett läsande land. Regeringen föreslår en förstärkning under 2026 och förlängning av den tidigare beslutade satsningen på folkbibliotekens arbete med att främja läsning, där insatser riktade till barn och unga ska prioriteras. Regeringen föreslår att ytterligare 40 miljoner kronor årligen 2026–2028 ska avsättas för ändamålet.

En fortsatt stärkt elevhälsa

Elevhälsan är en viktig arena i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet gentemot barn och unga. Regeringen föreslår att 200 miljoner kronor avsätts under 2026 till personalförstärkningar inom elevhälsan och beräknar att avsätta 200 miljoner kronor under 2027 och 2028. Satsningen kan bidra till att elever får en förbättrad tillgång till elevhälsans medicinska och psykologiska kompetenser, och att fler kan erbjudas hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Förlängt statsbidrag för ökad skolsäkerhet

Skolornas säkerhetsarbete behöver stärkas och utvecklas. Skolor kan behöva analysera den fysiska miljön och se hur den påverkar möjligheten att begå brott eller i övrigt kan medföra säkerhetsrisker. Det visar inte minst de senaste årens våldshändelser på eller i närheten av förskolor eller skolor. Många skolor behöver tekniska lösningar för att öka säkerheten. Det kan handla om att installera passersystem, skalskydd eller utökad kamerabevakning i skolan. För att underlätta för skolorna i detta arbete föreslår regeringen att det särskilda statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet som infördes 2025 ska förlängas och uppgå till 300 miljoner kronor 2026.

En mobilfri skola med färre distraktioner

Regeringen avser att göra skolan mobilfri. Det innebär att det ska bli obligatoriskt att samla in elevers mobiltelefoner under hela skoldagen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, samt i fritidshemmet. De nya reglerna väntas börja gälla inför höstterminen 2026. För att genomföra förändringen föreslår regeringen att 95 miljoner kronor avsätts för 2026 och beräknar att 100 miljoner kronor avsätts årligen från 2027. 

Regeringen föreslår medel för nya läroplaner, nytt betygssystem och reformerad lärarutbildning (mnkr)
	2026	2027	2028
Stärkt trygghet och studiero	120,4	118,1	118,1
Vidareutbildning i kognitionsvetenskap för lärarutbildare		2,5	5
Förlängning arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL)*		31	31
Nya läroplaner	40	14,4	9,4
Statsbidraget för inköp av läroböcker och lärarhandledning förstärks			500
Nytt betygssystem: Skolverket	24,9	39,2	147,4
Nytt betygssystem: UHR		2,3	3,6
Nytt betygssystem: Huvudmännen			-36,8
Folkbibliotekens läsfrämjande verksamhet förstärks	40	40	40
Statsbidraget för personalförstärkning avseende elevhälsan förstärks	200	200	200
Mobilfri skola	95	100	100

* Det finns medel avsatta för AIL fram t.o.m. 2026, dvs. satsningen skulle ha upphört 2027. Genom BP26 ger vi nu långsiktiga planeringsförutsättningar genom att satsningen förlängs 2027–2032. Så nivån behålls för kommande år (istället för att upphöra efter 2026). 

Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma med hur förslagen ska tas vidare. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.