Ordning på grunderna

Inget är viktigare än en bra start i livet. När förskolan fungerar som bäst ger den alla barn som deltar i den, oavsett bakgrund, en bra grund att stå på inför skolstarten. Därför får en utredare i uppdrag att lämna författningsförslag för att en förskola med språkutvecklande insatser ska bli obligatorisk i vissa fall.

Det finns i dag flera problem med hur svenskämnena är indelade. Därför ger regeringen en utredare i uppdrag att se över om ämnena svenska och svenska som andraspråk bör slås samman eller delas in på ett annat sätt.

Sveriges kulturkanon ska vara ett användbart verktyg för gemenskap, bildning och inkludering som gör svensk kultur tillgänglig för fler människor. Nu får Skolverket i uppdrag att föreslå hur kulturkanon kan införas i relevanta delar i styrdokumenten, och ta fram ett stöd för hur kulturkanon kan användas i utbildningen.

(Ny version) Sverige behöver en stark kunskapsskola. Regeringen genomför de största reformerna på skolans område på 30 år och föreslår bland annat nya läroplaner med tydligare kunskapsinriktning, ett nytt betygssystem och reglerad undervisningstid för lärare.

Regeringen går nu vidare med Läroplansutredningens förslag och ger Skolverket i uppdrag att ta fram förslag till nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. De nya läroplanerna ska ha en tydligare kunskapsinriktning där grundläggande kunskaper och färdigheter betonas, särskilt i de yngre åldrarna.

För att barn i förskolan ska få en bättre utveckling i det svenska språket behöver svenskans ställning i förskolan förtydligas i skollagen. Regeringen utökar därför uppdraget för en statlig utredning om förskolan.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Digitala lärverktyg ska introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande.

Svensk skola behöver en tydligare kunskapsinriktning och elevers läsförmåga måste stärkas. Regeringen föreslår därför satsningar på bland annat nya läroplaner, ett nytt och rättssäkert betygssystem och en relevant lärarutbildning. De föreslagna satsningarna omfattar 820 miljoner kronor 2026.

Regeringen vill reglera lärares undervisningstid och satsa på stödundervisning för de elever som behöver det. Regeringen tillför cirka 1,3 miljarder kronor 2027, cirka 3,2 miljarder kronor 2028 och cirka 3,7 miljarder kronor årligen från och med 2029 för detta.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmningen, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Därför har regeringen nu beslutat om en proposition med förslag som ska leda till effektivare studier i sfi.

Sverige befinner sig i en läskris där var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. En av regeringens åtgärder för att vända utvecklingen är att öka tillgången till böcker, bland annat genom ett statsbidrag som gör det möjligt för förskolor och skolor att köpa in skön- och facklitteratur. Nu är det klart hur mycket förskolorna och skolorna i respektive län kan få i år.

Regeringen har nu gått vidare med förslaget om att göra grundskolan tioårig. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

(Ny version) Regeringen har beslutat om ändringar i förskolans läroplan som bland annat innebär att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Dessutom har ändringar gjorts för att ytterligare betona vikten av läsning och rörelse i förskolan.

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. I lagrådsremissen framhåller regeringen vikten av att den tidiga läs- och skrivinlärning samt utvecklandet av grundläggande färdigheter i matematik ges mer utrymme.

För att barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker inrättade regeringen 2024 ett statsbidrag för inköp av skönlitteratur och facklitteratur. Från början riktade sig bidraget till förskolan, förskoleklassen och lågstadiet, men från 2025 omfattas även mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan. Samtidigt höjs bidraget från 176 miljoner kronor för 2024 till 480 miljoner kronor för 2025. Det skulle kunna motsvara cirka 2,4 miljoner nya böcker till landets barn och elever.

Barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker och regeringen inrättade därför ett nytt statsbidrag för inköp av tryckt skönlitteratur och facklitteratur. Nu har Skolverket beslutat om 2024 års bidrag och intresset från förskolor och skolor har varit stort.

En av regeringens många satsningar för att stärka barns och ungas läsning är uppdraget till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor med olika typer av skönlitteratur. Nu har skolminister Lotta Edholm och kulturminister Parisa Liljestrand tagit emot läslistorna.

Vart fjärde barn i förskolan har utländsk bakgrund. Det innebär att de allra flesta som arbetar i förskolan kommer att arbeta med barn som har ett annat modersmål än svenska och som kan behöva stöd i sin språkutveckling. Samtidigt finns det personal i förskolan vars kunskaper i svenska brister. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en förlängning av den pågående satsningen på språkträning för anställda i välfärden, där bland annat personal i förskolan ingår. Nu förlängs även Skolverkets uppdrag om satsningen.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. På sikt påverkar det också möjligheterna att klara av en utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.

Spetsutbildningar är viktiga för att möta högpresterande elever som behöver utmanas särskilt mycket i undervisningen. Spetsutbildningar i vissa ämnen har hittills bedrivits som försöksverksamhet, som nu kommer att avslutas. I stället införs spetsutbildning som en permanent del av skolväsendet med stramare regler för att garantera att de spetsutbildningar som startar håller en hög kvalitet.