Artikel från Utbildningsdepartementet

Regeringen satsar på ökad lästid och minskad skärmtid

Publicerad 31 januari 2024

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Digitala lärverktyg ska introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande.

Foto: Johnér Bildbyrå

– De bästa förutsättningarna för att utveckla sina grundläggande färdigheter i att läsa och skriva får man i analoga miljöer och med analoga verktyg. Därför är det viktigt att eleverna får arbeta med papper och penna och inte minst att de har tillgång till läroböcker och bemannade skolbibliotek, säger skolminister Lotta Edholm.

En god läsförmåga ger också eleverna möjlighet att navigera i världen, skaffa sig nödvändig kunskap och information, men också att känna läsningens glädje: en möjlighet att upptäcka nya världar och förstå både andra människor och sig själv. 

Det finns vetenskapligt stöd för att skärmfria miljöer skapar bättre förutsättningar för barn att utveckla relationer, att koncentrera sig och att lära sig att läsa och skriva. Det är därför viktigt att digitala lärverktyg introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande. Användning av digitala lärverktyg behöver därför ske varsamt och genomtänkt.

Här följer en genomgång av några av regeringens pågående och genomförda satsningar.

Fler böcker i skolan

Sveriges elever behöver få fler läroböcker. Fysiska böcker är viktiga för elevernas lärande, men ändå är det många skolor som inte har tillräckligt med ändamålsenliga läroböcker. Regeringen har därför inrättat ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för skolhuvudmän att söka statsbidrag för att bland annat köpa in vissa läromedel till förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Statsbidraget kommer att kunna användas till läroböcker som förlag har producerat. Det kan vara läroböcker med eller utan digitala komponenter som är framtagna för att användas i undervisningen. Det går även att söka statsbidrag för lärarhandledningar. Totalt avsattes 685 miljoner kronor 2023, och från och med 2024 avsätts en halv miljard kronor per år.

Det har tidigare inte funnits någon garanti för att elever får tillgång till läroböcker. Genom riksdagens beslut om regeringens proposition Stärkt tillgång till läromedel kommer förtydliganden i skollagen som bland annat innebär att elever ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg att träda i kraft den 1 juli 2024. 

Skolinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att granska elevers tillgång till läroböcker och andra läromedel.

För att väcka läslusten behövs tillgång till bra skönlitteratur och facklitteratur. Regeringen har gjort en satsning för att förskolor och skolor ska få möjlighet att köpa in mer litteratur, samt en satsning på kompetensutveckling för pedagogisk personal för att på så sätt stärka elevernas språk-, läs- och skrivutveckling samt matematiska färdigheter. Satsningen på böcker och viss kompetensutveckling omfattar 179 miljoner kronor för 2024 och därefter beräknas drygt en halv miljard kronor årligen. 

Pressmeddelande: Regeringen gör det möjligt för skolor att söka bidrag för fler läroböcker
Proposition: Stärkt tillgång till läromedel
Pressmeddelande: Skolinspektionen ska granska tillgången på läroböcker och andra läromedel
Pressmeddelande: Regeringens lässatsning: bemannade skolbibliotek och pengar för att köpa in böcker
Pressmeddelande: Fler böcker till förskolor och skolor

Elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek

Skolbibliotekarier och välutrustade skolbibliotek spelar en viktig roll för att främja både läsintresset och läsförmågan. Trots det ser tillgången till bemannade skolbibliotek väldigt olika ut. Regeringen anser att elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek och har föreslagit att 216 miljoner kronor avsätts år 2025 och därefter beräknas 433 miljoner kronor årligen. Regeringen kommer även att föreslå förtydliganden i skollagen för att elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek.

Det är viktigt att den officiella biblioteksstatistiken ger en samlad bild över hur tillgången till bemannade skolbibliotek ser ut i landet. Därför har det 2024 avsatts 1,2 miljoner kronor till Kungl. biblioteket för att utveckla statistiken. Motsvarande belopp har beräknats för 2025. 

Pressmeddelande: Regeringen vill ändra skollagen så att elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek

Uppdrag om lärverktyg ska ge mer lästid och mindre skärmtid

Lärarnas förmåga att välja och använda lärverktyg är avgörande för undervisningens kvalitet och för lärandet. Samlad vetenskaplig empiri och beprövad erfarenhet visar att grundläggande färdigheter som relationella förmågor, uppmärksamhet och koncentration samt förmåga att läsa, skriva och räkna bäst förvärvas genom analoga aktiviteter i analoga miljöer. Fokus i de yngre åldrarna bör ligga på fysiska böcker och att digitala lärverktyg först vid stigande ålder kan användas och ge goda effekter, under förutsättning att det görs selektivt, utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer samt stödmaterial om val och användning av lärverktyg i undervisningen. 

Pressmeddelande: Nytt uppdrag till Skolverket om lärverktyg ska ge mer lästid och mindre skärmtid

Regeringen vill ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan

I förskolans läroplan anges i dag bland annat att förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg. Skolverket genomför nu på uppdrag av regeringen en översyn av området digitalisering i förskolans läroplan. Myndigheten ska föreslå ändringar som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan. Eventuell användning av digitala lärverktyg i förskolan ska ske selektivt utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Uppdraget ska redovisas senast den 4 juni 2024. 

Pressmeddelande: Regeringen vill ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan

Nationella proven i årskurs 3 ska inte digitaliseras

Skolverket har i uppdrag att utveckla digitaliserade nationella prov och bedömningsstöd i grundskolan och på gymnasial nivå. I januari 2024 ändrade regeringen i Skolverkets uppdrag så att de nationella proven och bedömningsstöden i lågstadiet inte längre ska digitaliseras. Det finns vetenskapligt stöd för att elever i grundskolans tidiga år lär sig bäst genom att använda penna, papper och fysiska böcker. Därför ska även de nationella proven i lågstadiet vara analoga.

Pressmeddelande: Lågstadiet undantas från digitaliseringen av nationella prov 

Regeringen kommer inte att gå vidare med digitaliseringsstrategin

Regeringen kommer inte att gå vidare med Skolverkets förslag till digitaliseringsstrategi. Strategin skickades på remiss och fick bland annat kritik från hjärnforskare och barnläkare.

Remiss: Skolverkets förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027

Tydligare skrivningar om läsning i läroplanerna

Regeringen har tillsatt Utredningen om en tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna som ska se över läroplanerna. Utredaren ska bland annat lämna förslag på hur området läsning och läsförståelse kan förstärkas i läroplanerna och ska redovisa sina förslag senast den 28 februari 2025.

Pressmeddelande: Fakta och ämneskunskaper ska genomsyra nya läroplaner 

Lärarutbildningen ska utvecklas

Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas samt hur utbildningarna kan få ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 29 november 2024.

Pressmeddelande: Lärar- och förskollärarutbildningarna ska reformeras 

Läslistor med svensk och internationell skönlitteratur ska tas fram

För att alla elever ska ha möjlighet att läsa både svensk och internationell skönlitteratur har regeringen föreslagit att det ska tas fram läslistor med sådan litteratur. Läslistorna kan fungera som ett stöd för lärare när de ska välja litteratur för sin undervisning. Uppdraget ska delredovisas den 4 juni 2024, då ett utkast till läslistor ska lämnas till regeringen. Färdiga läslistor ska redovisas senast den 4 december 2024. 

Pressmeddelande: Regeringen gör insatser för att stärka barns och elevers färdigheter att läsa, skriva och räkna 

Förstärkt bidrag till Svenska barnboksinstitutet

Regeringen vill stärka kunskapen och forskningen om barns och ungas läsande och har förstärkt Svenska barnboksinstitutets verksamhet genom en ökning av det årliga bidraget med 6 miljoner kronor 2024.