Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Egendomsskyddskommittén överlämnar betänkandet Stärkt egendomsskydd i regeringsformen

Publicerad 20 augusti 2026

Den parlamentariskt sammansatta Egendomsskyddskommittén har överlämnat betänkandet Stärkt egendomsskydd i regeringsformen till regeringen. Kommittén föreslår bland annat ett starkare skydd för enskildas egendom i grundlag och att den som drabbas av långtgående begränsningar i användningen av mark eller byggnader som huvudregel ska ha rätt till full ersättning.

– Jag välkomnar förslaget om att stärka äganderätten. På det här sättet slås det fast en rätt till full ersättning när man till exempel inte längre kan bruka sin skog på grund av att en skyddad art har upptäckts. Det finns viktiga miljö- och naturintressen att värna, men det rimliga är att staten betalar för det, inte enskilda markägare, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Kommittén har haft i uppdrag att se över vissa delar av egendomsskyddet i regeringsformen, särskilt frågan om rätten till ersättning när det allmänna begränsar hur mark eller byggnader får användas. 

Kommittén föreslår att det tydligare ska framgå av grundlag att staten inte får göra större ingrepp i enskildas egendom än vad som är nödvändigt. Nyttan av åtgärder ska vägas mot konsekvenserna för den som drabbas. Kommittén föreslår också att den som drabbas av långtgående begränsningar i hur mark eller byggnader får användas som huvudregel ska få full ersättning för den ekonomiska skada som uppstår. Dessutom föreslår kommittén ett visst grundlagsskydd för inskränkningar som sker för att trygga hälsa eller säkerhet eller för att avvärja skada på miljön till följd av miljöfarlig verksamhet. Sådana situationer omfattas i dag inte av någon grundlagsskyddad ersättningsrätt.

Enligt kommittén innebär förslagen sammantaget en betydande förstärkning av skyddet för enskildas egendom och en tydligare reglering av rätten till ersättning.

Kommittén har letts av före detta justitierådet Stefan Lindskog och består i övrigt av företrädare för samtliga riksdagspartier. 

Grundlagsändringar görs genom att riksdagen fattar två likalydande beslut med ett mellanliggande val. Kommittén föreslår därför att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2031. 

Betänkandet kommer att skickas på remiss.