Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Lettland

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Lettland samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Lettland är en väl fungerande demokrati med fria val och ett pluralistiskt partisystem. Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god och förbättras kontinuerligt. Rättsväsendet fungerar förhållandevis väl. De politiska partierna är delvis uppdelade efter en etnisk och språklig skiljelinje.

Konstitutionen garanterar yttrandefrihet och press- och medielagen garanterar pressfrihet. Yttrandefriheten kan begränsas med hänsyn till statens suveränitet, säkerhet och moraliska principer. Exempelvis är spridning av information som bedöms skada Lettlands suveränitet olaglig.

Korruption är ett utbrett samhällsproblem och regeringen verkar för att stävja förekomsten. Band mellan politiker och näringsliv riskerar att påverka politiska beslut om resursfördelning, upphandlingar och utformning av lagar. En fortsatt utmaning för demokratin är befolkningens låga förtroende för de politiska institutionerna.
Penningtvätt är en utmaning för landet som har fått internationell kritik för sin hantering av problematiken. Kampen mot penningtvätt i banksektorn har varit en av den nuvarande regeringens huvudprioriteringar.

Hbtqi-personers juridiska rättigheter har fått ökad uppmärksamhet i samhället, men påtagligt många har upplevt sig vara diskriminerade på grund av sexuell läggning. Konstitutionsdomstolen har uppdragit åt parlamentet att till 2022 lagstiftningsvägen främja samkönades lika rättigheter. Motförslag som lagts fram i parlamentet som syftat till att motverka domstolens beslut har inte fått stöd.

Konstitutionen tillåter fackföreningar, garanterar rätten att förhandla kollektivt och rätten att strejka. Fackföreningar är relativt svaga med få anslutna. Enligt Internationella fackliga samorganisationen förekommer kränkningar av fackliga rättigheter. Bland utmaningarna på arbetsmiljöområdet ingår dödsolyckor på arbetsplatser.

De ekonomiska klyftorna är stora och en betydande del av befolkningen lever i eller på gränsen till fattigdom. Pensionärer, personer med funktionsnedsättning samt boende på landsbygden är särskilt utsatta.

Lettland har förhållandevis god balans vad gäller kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden. Socialt präglas samhället dock fortfarande av en könsstereotyp kvinnosyn. Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, liksom trafficking och prostitution. Lettland har undertecknat men inte ratificerat Istanbulkonventionen.

Den numerärt stora ryskspråkiga minoriteten deltar i något lägre utsträckning i det politiska livet än befolkningen generellt. En relativt stor del av dem saknar lettiskt medborgarskap och rösträtt. Sedan 2020 blir barn till icke-medborgare automatiskt lettiska medborgare. Landet har en förhållandevis strikt språklag som innebär att lettiska är det enda officiella språket.

Coronapandemin har genom regeringens beslut om nationellt nödläge inneburit att vissa politiska rättigheter tillfälligtvis begränsats. Det har exempelvis inte varit tillåtet för stora grupper att samlas. Våld i nära relationer har ökat, arbetslösheten stigit och studier bedrivits på distans vilket särskilt missgynnat resurssvaga grupper. Information om pandemin har funnits på flera språk inklusive ryska och engelska.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.