Statens offentliga utredningar från Näringsdepartementet

Företagare i de sociala trygghetssystemen SOU 2019:41

Publicerad

Utredningens uppdrag har varit att kartlägga hur företagandet utvecklats och vilka drivkrafter som legat bakom utvecklingen. I kunskapsunderlaget har också ingått att analysera frågor med koppling till företagarnas villkor och förutsättningar i de allmänna trygghetssystemen med fokus på sjuk- och föräldraförsäkringen.

Ladda ner:

Kunskapsunderlag om företagande och trygghetssystem

Företagandets utveckling i Sverige

Utredningen har undersökt företagandets utveckling 2004–2016 med fokus på företagare utan anställda i enskild firma eller aktiebolag samt kombinatörer. Nyföretagandet ökade markant fram till 2011 men har därefter planat ut på en nivå kring 70 000 nya företag per år, vilket är väsentligt högre än i början av perioden. Kombinatörer har haft en liknande utveckling. Viktiga faktorer bakom ökningen bedöms vara skatte- och regelförändringar och avregleringar inom bland annat välfärdssektorn. Andra faktorer handlar om globalisering och omvärldsförändringar, konjunkturvariationer under finanskrisen 2009 m.m. En ökning har skett av antalet företagare med aktiebolag (fåmansaktiebolag) jämfört med enskilda firmor.

Internationella jämförelser visar att Sverige har en något lägre nivå på entreprenörskap än flera andra länder. Sverige uppvisar också stora skillnader i entreprenörskap mellan könen, där männens entreprenörskap ökar medan kvinnors entreprenörskap minskar. Bristande tilltro till egen förmåga, ekonomisk osäkerhet och rädsla för att misslyckas utgör faktorer identifierats som hinder för nyföretagande, vilket även framgår av nationella undersökningar.

Företagare i de sociala trygghetssystemen

Väl fungerande system för social trygghet utgör en av flera grundläggande förutsättningar för ett gott företagsklimat. Något entydigt samband mellan trygghetssystemen och företagande har inte kunnat påvisas. Analysen indikerar dock att trygghetssystemen kan ha större betydelse för att personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden ska starta företag.

Utredningens analys och även andra undersökningar visar att företagare har ett något lägre nyttjande av förmånerna i sjuk- och föräldraförsäkringen än anställda. Samtidigt finns skillnader också mellan kvinnor och män, inte minst i föräldraförsäkringen, och mellan olika företagsformer samt över livscykeln.

Det kan konstateras att trygghetssystemen har en utformning som ger mest genomslag för anställda med möjlighet att vara borta från sitt arbete på grund av sjukdom eller vård av barn. Regler och tillämpning är inte alltid anpassade till företagare och andra grupper som arbetar självständigt och som kan ha mer varierande arbetsförhållanden och inkomster. Ett område där detta kan ha betydelse är i bedömningar i samband med partiell sjukskrivning och rehabilitering.

Utredningens bedömningar inför fortsatt arbete

Utredningen kan konstatera att flera angelägna förändringar och förbättringar av villkoren för företagare i trygghetssystemen har genomförts. Samtidigt finns fortsatt områden där förutsättningarna kan förbättras för att företagare ska uppleva att de har ett gott socialt skydd i de allmänna försäkringarna.

En övergripande bedömning är att mer behöver göras för att öka förutsebarheten i det försäkringsskydd som erbjuds företagare i de allmänna försäkringarna. Tydliga och klara regler är grundläggande. Men den faktiska tillämpningen och bemötandet påverkar också hur företagare upplever tryggheten i systemen. En större förståelse kan behövas för företagarens arbetsförhållanden liksom för andra grup-per som arbetar självständigt.

Ett annat viktigt område är att åstadkomma neutralitet i regelverken mellan olika företagsformer och undanröja omotiverade skillnader. Nuvarande regler för karenstid och sjuklön bedöms vara ett angeläget område att se över mot denna bakgrund.

Generellt bedömer utredningen att mer behöver göras för att nå ut till företagare med bra stöd och information om regler och villkor i försäkringarna. Lättillgänglig och samlad webbaserad information och utvecklade e-tjänster är centralt för att skapa tillit och förtroende hos företagen för de sociala trygghetssystemen.

Sammantaget och mot bakgrund av de områden som behandlats i utredningen, bedöms fortsatta åtgärder och analyser vara angelägna inom följande områden:

  • Tydligare och enklare regler för SGI för företagare med enskild firma.
  • Översyn av reglerna för karens och sjuklön i syfte att uppnå en större enhetlighet mellan olika företagsformer.
  • Analys av regler och tillämpning gällande partiell sjukskrivning och rehabilitering för företagare.
  • Stärkt webbaserad information och stöd till företagare samt utvecklade e-tjänster.
  • Fortsatt analys av frågor kring företagandets utveckling samt pågående förändringar och utmaningar i en globaliserad gig- och delningsekonomi.

Lagstiftningskedjan

Kommittédirektiv (1 st)

  • Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv – för tillväxt och innovation

    En särskild utredare ska utreda ett antal frågor i syfte att förbättra villkoren i socialförsäkringssystemen för företagare och för att främja ett tryggare företagande. En trygg företagare vågar pröva nya innovationer och företagsformer. I utredningsarbetet ska jämställdhetsaspekter genomgående belysas och analyseras.

Departementsserien

Statens offentliga utredningar (1 st)

  • Företagare i de sociala trygghetssystemen

    Utredningens uppdrag har varit att kartlägga hur företagandet utvecklats och vilka drivkrafter som legat bakom utvecklingen. I kunskapsunderlaget har också ingått att analysera frågor med koppling till företagarnas villkor och förutsättningar i de allmänna trygghetssystemen med fokus på sjuk- och föräldraförsäkringen.

Lagrådsremiss

Proposition