Regeringens arbete med cementförsörjning

Publicerad

Cement är en nödvändig produkt för genomförande av pågående och planerat bostadsbyggande, infrastrukturprojekt, vindkraftsutbyggnad, drift av underjordsgruvor samt för underhåll och reparation av samhällsviktig infrastruktur m.m. Flera samhällssektorer är i behov av cement för att kunna bedriva verksamhet och produktion samt underhåll och reparationer. Det finns i dagsläget inget annat material som fullt ut kan ersätta kalksten och cement i tillverkning av betong.

Illustration: Itziar Castany Ramirez

Samlad information

Här finns samlad information om regeringens arbete med att säkra en hållbar försörjning av kalksten och cement i Sverige, både på kort och lång sikt. Informationen på sidan uppdateras löpande allteftersom åtgärder vidtas.

Aktuellt

Cementa har den 21 september hos regeringen ansökt om ett tillfälligt tillstånd för att fortsatt bedriva täktverksamhet av kalk i Slite, Gotlands kommun, enligt miljöbalken. Cementa har i sin ansökan också begärt att regeringen ska besluta om undantag från kraven på miljöbedömning i miljöbalken. Ansökan handläggs av Miljödepartementet.

Regeringskansliet har den 28 september kungjort ansökan och givit berörd allmänhet och andra aktörer möjlighet att yttra sig i ärendet senast den 18 oktober 2021. Kungörelsen syftar till att ge allmänheten och de som berörs av ansökan möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. I samband med kungörelsen remitterades även ansökan till berörda myndigheter, däribland Länsstyrelsen i Gotlands län, som fick yttra sig över ansökan senast den 14 oktober 2021. Samtliga myndigheter har svarat på remissen.

Regeringskansliet begärde den 16 oktober att Cementa skulle komplettera sin ansökan med uppgifter om bland annat möjliga skyddsåtgärder för att minska påverkan på grundvattnet. Cementa har den 24 oktober kompletterat ansökan och yttrat sig över de synpunkter som har kommit in. Cementas yttrande med komplettering har den 25 oktober skickats till berörda myndigheter, med möjlighet till yttrande senast den 31 oktober. Kompletteringen kungjordes även den 29 och 30 oktober, med möjlighet för berörd allmänhet att yttra sig senast den 8 november. 

Regeringen beslutade den 18 november att ge Cementa AB ett tidsbegränsat tillstånd för fortsatt täktverksamhet vid Slite Tillståndet kan tas i anspråk omgående och är giltigt till och med 31 december 2022. Ansökan har hanterats av regeringen i enlighet med bestämmelser som infördes i miljöbalken med anledning av regeringens lagförslag i propositionen Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall (prop. 2021/22:15).. Regeringen bedömer att verksamheten på kort sikt behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och att behovet av kalksten inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt annat tillfredsställande sätt.

Bakgrund

Cement spelar en avgörande roll för svenskt bostadsbyggande och infrastrukturprojekt samt vid underhåll och reparationer av infrastruktur. Tillverkningen i Slite på Gotland står i dagsläget för cirka 60 procent av den cement som används i Sverige, utöver detta exporteras en viss del av produktionen. Import av cement står för cirka 10–15 procent. Ungefär hälften av allt byggande är idag direkt beroende av Slites fabrik.

Cementa AB (Cementa) är det företag som äger och driver fabriken i Slite på Gotland och har ett tillstånd som medger brytning av kalksten i två täkter i Slite. Tillståndet meddelades den 1 oktober 2010 av Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Domen innebär även att Cementa har tillstånd till vattenverksamhet som bl.a. innefattar att genom bortledning av uppkommande yt- och grundvatten avsänka grundvattennivån i täkterna. Tillståndet gäller till och med den 31 oktober 2021.

Cementa ansökte i slutet av december 2017 om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet m.m. hos Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen. Domstolen beslutade den 17 januari 2020 att ge bolaget tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet. Domen innebar att domstolen biföll bolagets yrkande om ett tillstånd som gällde tjugo år från det att bolaget hade tagit tillståndet i anspråk. Cementa fick genom domen också tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken att, inom ramen för vad tillståndet i övrigt medger, bedriva verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka två Natura 2000-områden.

Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands Botaniska Förening, Naturskyddsföreningen Gotland, Föreningen Skydda skogen, Urbergsgruppen m.fl. överklagade domen till Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). MÖD avvisade i beslut den 6 juli 2021 Cementas tillståndsansökan. MÖD angav att det på grund av brister i underlaget inte var möjligt att ta ställning till de framställda yrkandena. Domstolen undanröjde i samma beslut mark- och miljödomstolens dom i de delar som innebar att bolaget fick tillstånd.

Cementa överklagade MÖD:s beslut till Högsta domstolen. Högsta domstolen beslutade den 25 augusti 2021 att inte meddela prövningstillstånd i målet, vilket medför att MÖD:s beslut står fast.

Inom Regeringskansliet har ett intensivt departementsövergripande arbete pågått sedan i juli för att följa frågan och analysera de konsekvenser som bedöms kunna uppstå med anledning av händelseutvecklingen kring Cementas ansökan om miljötillstånd för verksamhet i Slite på Gotland. Arbetet är inriktat mot att minska risken för allvarliga samhällskonsekvenser, både på kort och lång sikt, som skulle bli fallet av störningar i cementförsörjningen.

Regeringen har sedan MÖD meddelade sitt beslut haft kontakt med företag och branscher. Regeringen har genom näringsministern träffat representanter från anläggnings-, byggnads- och gruvindustrin inklusive de fackliga representanterna för dessa branscher. Regeringskansliet har i juli 2021 mottagit en skrivelse från Cementa och en gemensam skrivelse från ett antal branschorganisationer och fackförbund som redogör för de konsekvenser dessa aktörer bedömer skulle bli en följd av att cementproduktionen i Slite upphör den 1 november 2021.

Regeringen har också av konsultföretaget Ramboll upphandlat en oberoende analys och konsekvensbedömning av den uppkomna situationen som redovisats i två delrapporter (Analys av möjligheten till import av kalksten och/eller cement inklusive logistiksystem samt Granskning av konsekvensanalys av nedstängning av kalkstensbrott i Slite). Kompletterande underlag har även inkommit från Sveriges geologiska undersökning (SGU) (Konsekvensanalys av utebliven cementproduktion i Slite, SGU 2021), som redogör för de konsekvenser som kan förväntas uppstå om kalkbrytningen i Slite upphör den 1 november 2021. Som bilaga till SGU:s rapport redovisar även Boverket de konsekvenser som en upphörd cementproduktion i Slite skulle kunna ha på svenskt husbyggande och på svensk arbetsmarknad (Underlag till SGU med anledning av det avvisade täkttillståndet för kalkbrytning i Slite, Boverket 2021).

Regeringen har även föreslagit flera riktade åtgärder för att främja ett mer hållbart byggande och stärka samhällets motståndskraft inom råvaruförsörjning för bygg- och anläggningssektorn.

Näringsdepartementet har därutöver gett Generaldirektör Ulla Sandborgh i uppgift att fram till årsskiftet bistå med att hålla ihop och föra dialog med externa parter i frågor som rör Sveriges tillgång till kalk och cement. Uppgiften innebär att samordna arbetet inom Regeringskansliet samt vara en kontaktperson för externa aktörer i frågor relaterade till kalk och cement.

Regeringen har i propositionen Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall (prop. 2021/22:15) lämnat förslag till tillfälliga ändringar i miljöbalken som innebär att regeringen i vissa undantagsfall ska pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bedriva kalkstenstäkt. Regeringen ska endast pröva sådan ansökan om verksamheten är av nationell betydelse och samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt. Ansökan måste också vara begränsad till brytning av den kalksten som omfattas av ett gällande tillstånd, men vars brytning inte kan slutföras på grund av tidsbegränsning i det gällande tillståndet. Riksdagen biföll propositionen den 29 september och lagändringarna trädde i kraft den 15 oktober 2021.

Den 20 oktober gav regeringen Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Statens energimyndighet, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Trafikverket, Fortifikationsverket och Boverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys och kartläggning av efterfrågan på cement, tillgången till kalksten och cement samt de logistiska förutsättningarna för import. Uppdraget, som samordnas av Tillvästanalys, kompletterar den oberoende analys och konsekvensbedömning som regeringen tidigare har upphandlat av konsultföretaget Ramboll samt det underlag som inkommit från SGU, inklusive Boverkets bilaga.

Den 3 november gav regeringen Vinnova i uppdrag att kartlägga befintlig test- och provningsverksamhet för cement och betong som finns tillgänglig för svenska aktörer. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder som kan skapa förutsättningar för en samordning vid en kraftigt ökad efterfrågan av verksamheten. Uppdraget är ett led i arbetet mot att långsiktigt säkra en hållbar försörjning av kalksten och cement i Sverige.

Vid frågor

Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta Regeringskansliets växel eller mejla registrator.

Regeringens mottagna konsekvensanalyser och konsekvensbedömningar

Regeringen har av konsultföretaget Ramboll upphandlat en oberoende analys och konsekvensbedömning av den uppkomna situationen som redovisats i två delrapporter. Kompletterande underlag har inkommit från Sveriges geologiska undersökning (SGU) som redogjorde för de konsekvenser som kunde förväntas uppstå om kalkbrytningen i Slite upphörde den 1 november 2021. Som bilaga till SGU:s rapport redovisade även Boverket de konsekvenser som en upphörd cementproduktion i Slite skulle kunna ha på svenskt husbyggande och på svensk arbetsmarknad.