Tal av Ulf Kristersson

Tal av statsminister Ulf Kristersson vid Single Market Forum

Publicerad 05 maj 2023

Öppningsanförande av statsminister Ulf Kristersson vid konferensen Single Market Forum (SIMFO) den 2 maj i Stockholm.

Det talade ordet gäller.

Photo: Johannes Frandsen/Government Offices

Ärade kommissionär, ärade parlamentsledamöter, mina damer och herrar,

Det gläder mig verkligen att få se er alla här nu på morgonen – och att få välkomna er som har rest hit till Stockholm från andra länder. Det är en ära för regeringen att stå värd för Forum för den inre marknaden i Sverige. En ännu konkurrenskraftigare inre marknad är ju som ni vet en av de tre främsta prioriteringarna för vårt ordförandeskap i Europeiska unionens råd. ”För ett grönare, säkrare och friare Europa”, brukar vi sammanfatta det.

Nu när den inre marknaden fyller 30 år har den blivit en självklar del av vardagen – för både medborgare och företag. Och därför något vi lätt tar för givet. Under pandemin påmindes vi alla om hur sårbar den är, när nationella gränser plötsligt stängdes. Beställningar och betalningar kom inte fram. Men den inre marknadens integritet återställdes – inte minst tack vare Europeiska kommissionen. 

I dag är vi medvetna om vikten av en marknad som fungerar även under en kris. Att upprätthålla den fria rörligheten är en hörnsten i Europas resiliens. 

EU har mer än en gång visat prov på sin krishanteringsförmåga. Men även om den förmågan är nödvändig är den inte tillräcklig för att långsiktigt skapa framgång och välstånd i Europa. 

Fri konkurrens och fri rörlighet för personer och idéer är ju europeiska uppfinningar. Och dagens möte ger oss tillfälle att inte bara fira dessa framgångar, utan även blicka framåt mot de kommande 30 åren. Hur kan vi anpassa och förbättra den inre marknaden så att den fortsätter att fungera väl under nya förutsättningar och nya förhållanden – både när det gäller teknik och geopolitik?

I det avseendet belyser dagens konferens flera viktiga aspekter, t.ex. hur man kan främja den dubbla omställningen genom att utveckla strukturer på den inre marknaden inom viktiga områden som digitalisering, standardisering och omskolning.

***

Målet om en europeisk inre marknad fanns redan i Romfördraget, men visionen om att få till stånd en verklig inre marknad slogs fast i mitten av 1980-talet i och med kommissionens vitbok om en inre marknad som grundas på ömsesidigt erkännande. Men det stora genombrottet kom i och med Maastrichtfördraget 1993.

I dag är den inre marknaden avgörande för EU-samarbetet. Den har förändrat Europa i grunden. Varor flödar, och i allt högre grad även tjänster. Väldigt många EU-medborgare flyttar till och arbetar på olika platser på kontinenten. 

Denna ekonomiska integration skapar arbetstillfällen – och en BNP-ökning på uppskattningsvis 9 procent. Bestämmelserna som reglerar den inre marknaden har många gånger även kommit att bli internationella standarder, vilket stärker EU:s normerande roll i världen.

Under tre årtionden har den inre marknaden stärkt den europeiska konkurrenskraften. Även företag som kommer från små länder och har små nationella marknader har blivit starka och redo att möta hård konkurrens på världsarenan.

För Sveriges del är handeln sedan länge motorn i vår ekonomi som stöder privat och offentlig konsumtion och vår välfärdsstat i sig. Våra företag har tillträde till världens största inre marknad, och våra konsumenter gynnas av säkra produkter och tjänster av hög kvalitet.

***

Men låt oss återkomma till covid-19 och dess effekter på leveranskedjorna. Vi har sedan dess även ställts inför en energikris, hög inflation och minskad köpkraft i spåren av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.

De lärdomar som vi har dragit handlar bland annat om att den inre marknaden bör omfatta mer än de ”traditionella målen” om att skapa tillväxt, sysselsättning och fördelar för medborgare och konsumenter. Den inre marknaden måste även bli vår främsta källa till resiliens.

Det är i detta sammanhang som vi bör ta itu med det faktum att Europas konkurrenskraft nu står inför betydande utmaningar. EU:s BNP i fasta priser har ökat något mer än 1 procent per år under de senaste tio åren, medan Indiens och Kinas BNP ökade med 6 respektive 8 procent. Under samma tidsperiod minskade EU:s andel av världens BNP från 21 till 17 procent. Förenta staternas andel har ökat från 21 till 24 procent, och Kinas från omkring 10 till ungefär 18 procent.

Faktum är att EU halkar efter Asien och Förenta staterna inom centrala ekonomiska områden. Inte minst med tanke på att den globala teknikbranschen har sitt centrum på den amerikanska västkusten och Kinas östkust.

Mellan 2014 och 2019 växte europeiska företag i genomsnitt 40 procent långsammare än sina amerikanska motsvarigheter. Ännu mer bekymrande är att de investerade 40 procent mindre i forskning och utveckling. Jag är helt övertygad om att det finns ett samband.

Så här ser läget ut, och det är därför min regering har prioriterat att sätta europeisk konkurrenskraft högst upp på dagordningen under Sveriges EU-ordförandeskap.

I mars hörsammade kommissionen Europeiska rådets begäran om en strategi för långsiktig konkurrenskraft. Samma månad enades vi i rådet om viktiga slutsatser som syftar till att ta itu med EU:s långsiktiga konkurrenskraft. En robust plattform för att möta långsiktiga utmaningar genom att

–  för det första skapa ett förutsebart och innovationsvänligt regelverk för tillväxt och produktivitet, 

– för det andra öka investeringarna i forskning och utveckling, och 

– för det tredje fördjupa och stärka den inre marknaden, inklusive den digitala inre marknaden, genom att skapa rätt förutsättningar för digitala nätverk och tjänster. Och bättre tillgång till varor och tjänster på nätet för konsumenter och företag i hela Europa.

Artificiell intelligens kommer att vara mycket viktigt för att öka effektiviteten, produktiviteten och kreativiteten. Det finns dock utmaningar och många okända faktorer, som med de flesta nya tekniktyper. Utvecklingen, möjligheterna och farorna är alla exponentiella, samtidigt som våra lagar, strukturer och policyer sällan är lika dynamiska. Reglering behövs, men den bör vara noga avgränsad för att inte verka dämpande på innovationen eller framstegen. Och här skulle jag förorda transatlantiska strategier – inte ett isolerat europeiskt ”strategiskt oberoende” – för att uppnå globala standarder och universella normer.

Det här är en väg att gå för att minska tillväxt- och innovationsklyftan mellan Europa och våra globala konkurrenter. Och öka vår produktivitet och konkurrenskraft.

Dessa diskussioner kommer förstås att fortsätta – t.ex. under detta viktiga evenemang. 

Men samtidigt arbetar det svenska ordförandeskapet energiskt vidare på lagstiftningsområdet, och vi har banat väg för några viktiga resultat i ärenden som rör den inre marknaden.

Förra månaden nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse om förordningen om halvledare, en viktig rättsakt som kommer att stödja den gröna och den digitala omställningen och samtidigt stärka EU:s resiliens i oroliga tider.

I rådet har vi även nått en överenskommelse om förslaget om korttidsuthyrning av boende och gjort framsteg när det gäller ekodesign av produkter och krisinstrumentet för den inre marknaden.

Vi kommer att fortsätta att driva på förhandlingarna innan vi lämnar över ordförandeskapet till våra spanska vänner i slutet av juni.

***

Vi är ungefär 200 personer här i dag, från alla medlemsstater och många organisationer. Det är en utmärkt utgångspunkt för att utforska den inre marknadens framtid utan och innan, granska den från olika perspektiv och tillsammans hitta inspiration, idéer och lösningar på gemensamma utmaningar.

Jag är övertygad om att era diskussioner här i dag kommer att bidra till det viktiga arbetet med att se till att den inre marknaden förblir Europabyggets ekonomiska kronjuvel. Vi behöver den både som en källa till kraft för konsumenter och företag och som ett värn för vår resiliens och globala konkurrenskraft under årtiondena som kommer.

Låt oss ta vara på detta tillfälle att arbeta tillsammans för att förbättra den inre marknaden och se till att den är rustad för minst de närmaste 30 åren, bidrar till de stora omställningarna och underbygger en stark europeisk närvaro i världsekonomin. 

Tack för att ni har lyssnat!