Familjerelaterat tvång i utlandet

Uppdaterad

UD i Stockholm och Sveriges ambassader arbetar för att hjälpa svenska medborgare och personer bosatta i Sverige som under en utlandsresa utsätts för familjerelaterat våld och hot, ofta förbundet med hinder mot att återvända till Sverige.

Barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är förbjudet i Sverige och du får inte heller utsättas för det utomlands. Om du eller någon du känner kvarhålls utomlands och utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck så kan du kontakta svenska ambassaden eller UD för att undersöka vilka möjligheter som kan finnas att hjälpa dig eller den utsatta personen att återvända till Sverige.

Utsatt i utlandet – hur söker du hjälp?

Om du under en utlandsresa t.ex. blir illa behandlad av din familj, tvingad att stanna kvar i utlandet, riskerar utsättas för könsstympning eller att bli bortgift mot din vilja bör du kontakta svenska ambassaden eller konsulatet i det land du befinner dig. Ambassaden och UD kan tillsammans med myndigheterna på din hemort i Sverige undersöka om något kan göras för att du ska kunna återvända till Sverige.

På den här adressen hittar du alla ambassader och konsulat: http://www.swedenabroad.com/sv-SE/

Du kan även ringa UD-jouren: +46 (0)8-405 50 05. UD-jouren är öppen dygnet runt, årets alla dagar.

Före utresan - vad kan du göra?

Om du är orolig för att du eller någon i din närhet ska föras utomlands och bli utsatt för könsstympning, bortgifte eller någon annan form av brott, kontakta socialtjänsten, socialjouren eller polisen på din hemort och berätta om din oro. Det kan vara klokt att samråda med polisen eller socialtjänsten om utlandsresan kan förhindras på något sätt.

Om du är orolig men ändå reser, tänk på följande

  • Ta med telefonnummer/e-postadress till den person hos socialtjänsten eller polisen som du talat med, eller till någon kontaktperson i Sverige som du kan lita på.
  • Om du har möjlighet, ta med en extra mobil och ett extra SIM-kort till den.
  • Skriv ned eller lär dig utantill telefonnummer/e-postadress till svenska ambassaden eller konsulatet i det land du kommer resa till.
  • Skriv ned kontaktuppgifter till eventuella släktingar eller vänner i landet dit du åker, som du tror kan vara beredda att hjälpa dig.

Till yrkesverksamma

Myndigheter är välkomna att kontakta UD:s sektion för familjekonfliktfrågor på 08-405 55 88 – en telefonlinje som är öppen under vardagar mellan 09-16.00. UD har även en jour där någon alltid svarar dygnet runt, årets alla dagar. Hit kan både myndighets- och privatpersoner vända sig i en akut nödsituation: 08-405 50 05.

Både vuxna och barn som utsatts – eller riskerar att utsättas – för hedersrelaterat våld och förtryck i utlandet kan kontakta en svensk ambassad, ett svenskt konsulat eller UD för rådgivning. UD har framförallt en samordnande roll och fungerar som kontaktlänk mellan den nödställda personen och myndigheter i Sverige. När det är påkallat har UD kontakt med anhöriga och myndigheter i Sverige medan ambassaden i vistelselandet om möjligt har en direktkontakt med den nödställda personen samt myndigheter och organisationer i vistelselandet.

När det gäller minderåriga personer är UD beroende av socialtjänstens utredande verksamhet. Det kan t.ex. röra sig om utfärdande av ett provisoriskt pass utan vårdnadshavarnas medgivande, vilket som regel endast görs efter att berörd socialtjänst yttrat sig positivt till att ett pass ska utfärdas.

I förhållande till vissa länder finns även internationella konventioner som kan bli aktuella i den här typen av ärenden, t.ex. Haagkonventionen om bortförda barn eller Haagkonventionen om skydd för barn. UD är svensk centralmyndighet för dessa konventioner och samarbetar med motsvarande centralmyndigheter i de länder som anslutit sig till konventionerna.

Utreseförbud för att skydda mot barnäktenskap och könsstympning

För att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck infördes nya lagar från den 1 juli 2020. Bland annat infördes i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

Utreseförbud beslutas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden. Ett utreseförbud ska också kunna utgöra både hinder mot att utfärda pass samt skäl för att återkalla pass. Det ska även vara straffbart att föra ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud.

Äktenskapstvång

Sedan den 1 juli 2014 är det ett brott i Sverige att tvinga en person att ingå äktenskap även om det är giltigt i det land där äktenskapet ingås. Detta innebär att det är brottsligt att tvinga en person att ingå äktenskap såväl utomlands som i Sverige. Detsamma gäller för den som tvingar en person att ingå i en äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år.

Brottsbestämmelsen innefattar även vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Det är därmed ett brott att vilseleda en person till att resa utomlands i syftet att tvinga denne att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för detta brott är fängelse i högst två år.

Den 1 juli 2020 skärptes lagstiftningen kring barnäktenskap. Det nya brottet, barnäktenskapsbrott, innebär att det är straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Till skillnad från brottet äktenskapstvång krävs det inte att det har använts något olaga tvång eller utnyttjande av offrets utsatta situation om brottet har begåtts mot ett barn. Även försök, förberedelse och stämpling till barnäktenskapsbrott är kriminaliserat i och med den nya skärpta lagstiftningen (Justitiedepartementet 2020; Prop. 2019/20:131).

Könsstympning

Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet enligt lag i Sverige (lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor), även om flickan eller kvinnan blir könsstympad utanför Sveriges gränser (lag 1998:407).