Demensstrategi med fokus på omsorg

Regeringen beslutade den 24 maj om en nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom. Regeringen vill verka för att förbättra kvaliteten i omsorgen och öka tryggheten för kvinnor och män med demenssjukdom och deras anhöriga.
– Allt fler blir äldre och drabbas av demenssjukdom och vi måste möta den utvecklingen med kunskap och ett mer systematiskt arbete och nu har vi äntligen en demensstrategi, säger äldreminister Lena Hallengren

Äldreminister Lena Hallengren vid besök på ett äldreboende.
Äldreminister Lena Hallengren vid besök på ett äldreboende. Foto: Jeppe Gustafsson TT

Befolkningen i Sverige lever allt längre. Medellivslängden har i stort sett ökat utan avbrott de senaste 250 åren och idag är den drygt 84 år för kvinnor och nästan 81 år för män. Risken att insjukna i en demenssjukdom ökar med stigande ålder. Genom den nationella strategin vill regeringen de kommande åren ta ett mer samlat grepp när det gäller omsorgen om kvinnor och män med demenssjukdom.

I strategin pekas sju strategiskt viktiga områden ut där regeringen vill verka för förbättringar:

  • Samverkan mellan hälso- och sjukvård och social omsorg
  • Personal
  • Kunskap och kompetens
  • Uppföljning och utvärdering
  • Anhöriga och närstående
  • Samhälle
  • Digitalisering och välfärdsteknik.

Samverkan mellan hälso- och sjukvård och social omsorg

Det är viktigt att samverkan fungerar. Annars är risken att det uppstår stora problem för en enskild person med en demenssjukdom och dennes anhöriga. Fungerar inte samverkan mellan exempelvis en kommun och ett landsting finns det en risk för att en kvinna eller man som just har fått besked om att hen har en demenssjukdom inte erbjuds något stöd.

För att möjliggöra bättre samverkan ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla och sprida en modell för ett standardiserat insatsförlopp efter att en person har fått en demensdiagnos. Syftet är att underlätta för kommunerna och landstingen att organisera vården och omsorgen om kvinnor och män med demenssjukdom. Modellen kan bidra till att en person med en demenssjukdom erbjuds rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt under hela sjukdomsförloppet. 

Personal

För kvinnor och män med demenssjukdom är det viktigt att det finns tillräckligt med personal som har kunskap om deras särskilda behov. Under 2015–2018 har regeringen satsat 7 miljarder på stärkt bemanning inom äldreomsorgen med målet att öka kvaliteten och tryggheten för enskilda. Socialstyrelsens uppföljning visar att bemanningssatsningen enbart under första året 2015 har finansierat ungefär 5000 årsarbetare i olika yrkeskategorier hos kommunala och enskilda utförare av äldreomsorg.

Kunskap och kompetens

För att kommuner och landsting ska kunna erbjuda vård och omsorg av god kvalitet är en viktig förutsättning att verksamheterna är bemannade med rätt kompetens. Socialstyrelsen konstaterar i sitt underlag till nationell strategi för demenssjukdom att det finns bristande kunskap om demenssjukdomar i alla yrkeskategorier inom socialtjänst och hälso- och sjukvården. Regeringen har under 2016 satsat 178 miljoner på ökad kompetens för baspersonal inom äldre- och funktionshindersomsorgen, en satsning som inom äldreomsorgen i första hand berör undersköterskor och vårdbiträden. Kommunerna har bland annat genomfört 1200 utbildningsinsatser som rör exempelvis värdegrund, etik och demenssjukdomar.

Uppföljning och utvärdering

Det är viktigt att kunna följa utvecklingen för personer med demenssjukdom, både lokalt och nationellt. För detta finns två kvalitetsregister – Svenska Demensregistret, SveDem, och BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom) som regeringen stöttat ekonomiskt i flera år. Detta stöd fortsätter även 2018.

Anhöriga och närstående

Regeringen anser att det är viktigt med ett anhörigperspektiv i vården och omsorgen och att anhöriga ska kunna lita på att de dels blir lyssnade på, dels att deras nära får den vård och omsorg de behöver. En demenssjukdom påverkar inte bara den som drabbas, utan även anhöriga och närstående. Det ingår i Nationellt kompetenscentrums anhöriga (Nka) arbete att samla och sprida kunskap om hur socialtjänstens stöd till anhöriga kan utvecklas. Det är viktigt att personalen förstår vikten av kommunikation, information och utbildning till anhöriga. Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att ge stöd till anhöriga.

Samhälle

Att uppnå ett demensvänligt samhälle kommer att kräva samverkan och samarbete mellan stat, landsting, kommun, frivilligorganisationer och övriga civilsamhället. Det är viktigt att de som har en demenssjukdom möts av förståelse och empati – det ska vara tryggt att leva i Sverige även om man har en demenssjukdom.

Digitalisering och välfärdsteknik

Regeringen anser att välfärdstekniska lösningar kan vara till stor nytta för dem som har en demenssjukdom. Det kan bidra till att kvinnor och män som har en funktionsnedsättning eller löper risk att få en funktionsnedsättning kan behålla eller öka sin trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet. Välfärdsteknik kan även bidra till bättre arbetsmiljö för kvinnor och män som arbetar inom socialtjänstens verksamheter. För att bättre ta till vara de möjligheter som ökad användning av välfärdsteknik kan innebära behöver investeringstakten i välfärdsteknik öka. Regeringen har därför i vårändringsbudgeten för 2018 föreslagit ett riktat statsbidrag till kommunsektorn på 350 miljoner kronor som bör ges för investeringar i välfärdsteknik i omsorgen.

Uppföljning av nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom

Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att följa upp och långsiktigt hantera strategiska frågor inom ramen för strategin. Socialstyrelsen ska redovisa en plan för arbetet den 1 oktober 2018 och slutredovisa uppdraget den 1 juni 2022.

Satsningar på demensområdet under mandatperioden:

  • Regeringen har under mandatperioden 2015–2018 satsat 7 miljarder på stärkt bemanning inom äldreomsorgen, en satsning som finansierat cirka 5 000 årsarbetare och ökat tryggheten och kvaliteten för enskilda äldre.
  • Svenskt Demenscentrum har under 2016 tilldelats 1,8 miljoner kronor för att öka användningen av ett utbildningsmaterial om att motverka tvång i vården.
  • Regeringen har beviljat Svenskt Demenscentrum 1,8 miljoner kronor under 2017 för att fortsätta sprida utbildningsmaterial samt 910 000 kronor för att revidera utbildningarna Demens ABC och Demens Plus.
  • Under 2018 har Svenskt Demenscentrum erhållit 350 000 kronor för att följa upp utbildningssatsningen Nollvision samt 450 000 kronor för att stötta upp utbildningstjänsterna Demens ABC, Demens ABC Plus, Jobba säkert med läkemedel och Nollvision.
  • Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag 2016 att göra en utredning och ta fram ett samlat underlag för dels en bred nationell strategi om demenssjukdomar, dels som underlag till en plan för prioriterade insatser inom området fram till år 2022.
  • Svenska demensregistret har 2016–2018 årligen tilldelats 1,5 miljoner kronor för att utveckla registret.
  • Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom, BPSD-registret, har 2016–2018 årligen tilldelats 1,5 miljoner kronor.

Fakta om demens

I Sverige lever idag mellan 130 000 och 150 000 personer med en demenssjukdom och varje år insjuknar mellan 20 000 och 25 000 personer i en demenssjukdom. Fler kvinnor än män drabbas, vilket bland annat beror på att kvinnor lever längre än män och att demenssjukdomar, i synnerhet Alzheimers sjukdom, är vanligare bland kvinnor.

En demenssjukdom är idag inte möjlig att bota men det går att med olika vård- och omsorgsinsatser lindra symtom, underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga.