Artikel

Att söka jobb i EU:s förvaltning: Frågor och svar

Publicerad

Sedan i oktober 2018 arbetar Nataša Bošković och Victoria Frelén med att få fler svenskar att välja en karriär i EU:s institutioner. Sverige har snart varit EU-medlem i 25 år. Trots det så tänker de flesta svenskar inte på EU:s institutioner som potentiella arbetsplatser.

Natasa Bosokovic och Victoria Frelén
Nataša Bošković och Victoria Frelén har uppdraget att få fler svenskar att välja en karriär i EU:s institutioner. Här svarar de på frågor om hur rekryteringen fungerar och ger användbara tips. Foto: EU-representationen

- EU:s förvaltning är fortfarande lite av en doldis. Oavsett om det är fråga om erfarna personer eller studenter så är det långt ifrån uppenbart för alla vilka fantastiska möjligheter det finns till intressanta jobb här, säger Nataša Bošković.

Nataša Bošković och Victoria Frelén konstaterar att det är en utmaning att göra möjligheterna kända men att det samtidigt är positivt att det är många som till exempel är nyfikna på hur rekryteringsprocessen fungerar.

- Vi märker att många frågor återkommer. Här besvarar vi dem med ambitionen om att de ska vara en bra hjälp för så många som möjligt, säger Victoria Frelén.

Jag studerar på universitet och är i slutet av min utbildning. Vilka möjligheter finns det för mig i EU:s institutioner?

- Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!

Måste man vara ekonom, jurist eller statsvetare?

- Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.

Hur fungerar rekryteringen till EU:s institutioner och hur gör jag för att maximera mina chanser att klara den?

- Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.

Hur förbereder jag mig yrkesmässigt för att förbättra mina chanser i rekryteringen?

- Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.

Finns det olika kategorier av jobb?

- Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.

Hur får man jobb som nationell expert i EU:s institutioner?

- Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.

EU-kommissionen och Europaparlamentet är de två största EU-institutionerna. Vad finns det mer för arbetsplatser?

- På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten.

Är det sant att man måste prata flytande franska?

-Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.

Viktiga länkar med mer information:

Tidigare intervju med Nataša Bošković och Victoria Frelén

European Personnel Selection Office, Epso

Arbete och praktik inom EU:s institutioner, Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet på Facebook
EU-Careers Sweden

European Personnel Selection Office på Facebook
EU Careers

Sveriges EU:s representation på LinkedIn
Linkedin

Producerat av EU-representationen