Artikel

Ökat tryck på EU att visa handlingskraft i utrikespolitiken

Publicerad

Det är fyra år sedan Mikael Lindvall lämnade posten som Sveriges ambassadör i Somalia för att bli regeringens företrädare i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, KUSP. Det är här som EU:s gemensamma utrikespolitik förhandlas och förbereds inför beslut mellan framför allt EU:s utrikes- och försvarsministrar.  

  • Mikael Lindvall

    Som KUSP-ambassadör är Mikael Lindvall en av EU-representationens tre ambassadörer och chef för den enhet på EU-representationen som arbetar med EU:s externa relationer. På enheten arbetar personal från UD, SIDA, Försvarsmakten och medarbetare som anställts direkt på plats i Bryssel..

    Foto: Hani Kanaftchian

  • Medarbetare vid representationens enhet för utrikes- och säkerhetspolitik

    EU samarbetar om bistånd och utveckling och är världens största samlade biståndsgivare. Sverige strävar efter en tydlig och ambitiös utvecklingspolitisk agenda. I det arbetet har Mikael Lindvall hjälp av EU-representationens utvecklingspolitiska grupp: Karolina Vrethem, Karl Sälgström, Mikael Elofsson, Helena Lagerlöf och Fardis Mohammadi.

    Foto: Sveriges EU-representation

  • deltagare

    Civilsamhällets röst är också viktig. EU-representationen arbetar därför också med att sammanföra företrädare i Bryssel med organisationer som värnar om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Mikael Lindvall ses här i samband med seminarium med organisationen Kvinna till Kvinna. Från vänster Irena Cvetkovic, Coalition Margins, Makedonien, Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna och Dragana Dardic, Helsinki Citizens Assembly från Banja Luka, Bosnien-Hercegovina.

    Foto: EU-representationen

- Uppdraget var en stor utmaning för mig. Min främsta EU-erfarenhet var från arbete i fält medan KUSP-ambassadörer från många andra medlemsländer ofta hade mer långvarig EU- och Brysselkompetens, berättar Mikael Lindvall. 

Efter några år på posten konstaterar han ändå att han haft stor nytta av sina tidigare bilaterala uppdrag inom biståndsområdet och när det gäller civila och militära insatser, migrationsfrågor och FN.

- Jag hade med mig erfarenheter från länder som vi i KUSP väldigt ofta har anledning att diskutera och då inte minst utvecklingen i flera afrikanska länder. Det har visat sig vara en tydlig tillgång i mitt arbete. 

Säkerhet och välstånd i fokus

Den gemensamma utrikespolitiken har som övergripande syfte att bidra till att skapa en säkrare värld med ett ökat välstånd. EU:s verktygslåda för att lyckas med detta innehåller allt från humanitärt bistånd, utvecklingspolitiska insatser, civila och militära missioner, handelsavtal, sanktioner och diverse partnerskap.

Regeringen har tydliga prioriteringar för den gemensamma utrikespolitiken såsom att värna mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och ökad hållbarhet.  

- Vi håller inte bara en hög profil i de här frågorna utan bidrar också med hög kompetens. Regeringens satsning på den feministiska utrikespolitiken har varit en viktig del i arbetet och jag tycker att vi ”punch above our weight” på ett bra sätt. Också inom demokrati och mänskliga rättigheter tycker jag att vi får ett bra gensvar även om det ibland är svårt att se de omedelbara effekterna, menar Mikael.

Samtidigt pekar han på problemet att nå enhällighet inom unionen i kritik mot länder när det gäller bland annat brist på respekt för mänskliga rättigheter och människors sexuella och reproduktiva rättigheter.

- Vi skulle nog tjäna på att slopa kravet på enhällighet eftersom det ibland tvingar oss till urvattnade och alltför svaga skrivningar. Därför tillhör Sverige de medlemsländer som vill prova kvalificerad majoritet istället för enhällighet i de här frågorna, förklarar Mikael.

Utrikespolitiken blir allt bredare

Under Mikaels tid i KUSP har förutsättningarna att i lugn och ro kunna bygga relationer utmanats av att de utrikespolitiska frågorna blivit allt fler och varierade. Det leder till oförutsägbarhet och nya konfliktytor som utmanar möjligheten att formulera en gemensam utrikespolitik.   

- Vem hade för två år sedan kunnat tro att en pandemi skulle hamna i centrum för den geopolitiska diskussionen? Eller att bristen på halvledare skulle bli en stor utrikespolitisk fråga? Cyber- och hybridfrågorna blir allt mer prioriterade samtidigt som utrikes- och säkerhetspolitiken påverkas av utvecklingen av AI och annan teknologisk utveckling. Det är inte heller givet vilken roll den gemensamma utrikespolitiken egentligen ska ha i alla dessa frågor, resonerar Mikael.

Konflikterna kräver både snabb och långsiktig respons

Parallellt har de väpnade konflikterna blivit fler. Gamla konflikter har blossat upp eller förblivit olösta samtidigt som nya brutit ut, som i Syrien, Jemen, Nagorno-Karabach och Israel-Palestina. Samtidigt ser vi nya konflikter på den afrikanska kontinenten, två exempel är Etiopien och Mali. 

- Konflikterna har ibland en koppling till stormaktsrelationer och det läggs mer energi än tidigare på att försöka mejsla ut vad EU kan göra, med vilka instrument, och vad EU:s mervärde är. Det finns ett tydligt tryck idag på EU att visa handlingskraft och vara en engagerad part i att försöka lösa - eller åtminstone hantera konflikterna, konstaterar Mikael.

Det är huvudskälet till att EU:s civila och militära kris- och konflikthanteringsinsatser för att övervaka, utbilda och lägga grunden för stabila och fungerande institutioner i konflikthärjade länder är under ständig utveckling.   

- Trenden går mot att vara snabbare på plats men samtidigt bli mer robusta och kunna ta sig an svårare uppgifter. Regeringens linje är att insatserna är viktiga och därför deltar Sverige aktivt i närapå alla. Den allmänna bilden är att ambitionsnivån är lite högre än vad medlemsstaterna förmår ställa upp med. Vi måste vara både lösningsorienterade och realistiska samtidigt!  

Inom försvarsområdet stärks också EU:s samarbete. När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt linjetal i september hamnade den så kallade strategiska kompassen i visst fokus. Den är tänkt att ge vägledning för samarbetet inom säkerhet och försvar. Regeringen vill se ett starkt samarbete inom säkerhets- och försvarsområdet men även här måste vi vara pragmatiska och realistiska i våra förväntningar.

Östliga och västliga relationer

Relationen mellan Europa och USA är också viktig och med president Biden finns förhoppningar om ett ökat amerikanskt globalt engagemang.

- Vi ser en amerikansk administration som vill hitta tillbaka till konstruktiva samarbeten med EU på olika nivåer och inom en rad olika områden, vilket såklart välkomnas, påpekar Mikael Lindvall.

I KUSP-arbetet är utvecklingen i Europas östra delar viktig och EU:s tydliga ställningstagande mot den alltmer totalitära regimen i Belarus och Ryssland är delar i detta. EU förlänger kontinuerligt ekonomiska sanktioner mot Ryssland och har antagit en rad sanktionspaket mot belarusiska individer och entiteter det senaste året. Samtidigt är regeringens linje att det är viktigt att EU fortsätter att visa sitt stöd och engagemang för länderna i det så kallade Östra partnerskapet. Nu laddas för ett av pandemin försenat toppmöte den 15 december inom ramen för partnerskapet.

- Ofta är det snabba och oväntade händelser som präglar arbetet med EU:s utrikespolitik men långsiktighet och strategiskt arbete är såklart också mycket viktigt. Detta blir inte minst en viktig del i samband med förberedelsearbetet inför att Sverige tar över ordförandeskapsklubban för EU under våren 2023, avslutar Mikael.    

 

 

Mikael Lindvall  vid genomgång för journalister
Att löpande informera journalister om läget i EU-förhandlingarna är också en viktig del av arbetet. Foto: Sveriges EU-representation

Producerat av EU-representationen

Svenska institutet för Europapolitiska studier, SIEPS, har flera poddar om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

Mer om Sveriges EU-representation