Artikel från Finansdepartementet

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Publicerad

Foto: Johnér / PhotoAlto

Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är möjlig. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Utöver en klimatlag och ambitiösa utsläppsmål finns en bred uppslutning bakom klimatomställningen hos svenska folket och i näringslivet. Sverige ska även fortsättningsvis ta en ledande och pådrivande roll för genomförandet av såväl Parisavtalet som Agenda 2030. Ju längre det dröjer innan klimatutsläppen minskar, desto dyrare kommer det bli att åstadkomma tillräckliga utsläppsminskningar och genomföra klimatanpassningen.

Regeringens politik ska säkerställa att Sverige är rustat för en fossilfri framtid. Ambitionen är att klimatomställningen ska ske på ett sådant sätt att alla har möjlighet att vara en del av lösningen.

Regeringens reformer under förra mandatperioden

  • Åtgärder för fossilfria transporter och resor – regeringen har vidtagit flera åtgärder för att minska utsläppen:
    • Bonus–malus-systemet – regeringen har infört ett system med bonus för fordon med låga koldioxidutsläpp och högre skatt för de med höga utsläpp. Systemet innebär en väsentligt starkare styrning mot minskade utsläpp av koldioxid från lätta fordon jämfört med tidigare fordonsbeskattning.
    • Ökad användning av biodrivmedel – för att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel infördes genom det så kallade Bränslebytet 2018 bland annat en reduktionsplikt för drivmedelsleverantörer. Den innebär att växthusgasutsläppen från bensin och diesel ska minska genom inblandning av hållbara biodrivmedel. Dessutom har regeringen infört en premie för elbussar, och en ekobonus för överflyttning av gods till sjöfart.
    • Skatt på flygresor – för att minska flygets stora klimatpåverkan har regeringen infört en skatt på flygresor. Flygskatt ska betalas av flygföretaget för passagerare som reser från en flygplats i Sverige i ett flygplan som är godkänt för fler än tio passagerare. Skatten uppgår för 2019 till 61–408 kronor beroende på resans slutdestination.
  • Investeringsstöd för minskade utsläpp
    • Klimatklivet – regeringen har infört investeringsstöd till företag, kommuner, regioner och andra organisationer för klimatsmarta investeringar i hela landet. Genom Klimatklivet har stöd hittills beviljats till över 3 200 projekt som enligt Naturvårdsverket beräknas ge motsvarande 1,45 miljoner ton minskade utsläpp av växthusgaser per år. Det motsvarar utsläppen från över 180 000 bensindrivna bilar som kör ett varv runt jorden, alternativt 3 procent av Sveriges totala utsläpp.
    • Industriklivet – för att stödja industrins omställning mot noll-utsläpp av växthusgaser har regeringen infört Industriklivet. Under 2018 och 2019 satsades 300 respektive 500 miljoner kronor. Stöd har bland annat gått till HYBRIT, ett samverkansprojekt mellan LKAB, SSAB och Vattenfall, och som syftar till att producera stål utan kol.
    • En tydligare ram för klimatpolitiken – senast 2045 ska Sverige inte ha några utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Regeringen har tagit fram ett klimatpolitiskt ramverk som på samma sätt som det finanspolitiska ramverket ska skapa ordning och reda i politiken. Ramverket består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd som ska utvärdera politiken. Det har beslutats av riksdagen med brett stöd och innebär bland annat att regeringen ska lämna en klimatredovisning till riksdagen en gång om året och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.

Förslag i budgeten för 2020

  • Ytterligare åtgärder för fossilfria transporter och resor
    • Ny premie för elfordon – för att ytterligare främja marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser kompletteras stödet till elbussar med en ny premie för ellastbilar och andra miljölastbilar samt eldrivna arbetsmaskiner. Anslaget föreslås förstärkas med 20 mnkr för detta syfte och marknadsintroduktionsstödet uppgår då till totalt 120 mnkr 2020.
    • Ekobonussystemet för sjöfarten förlängs för att snabba på en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.
    • Elektrifieringskommission tillsätts
    • Justerad skatt på bensin och diesel – när plikten att minska utsläppen genom att blanda i biodrivmedel höjs vid årsskiftet avser regeringen att föreslå att skatten på bensin och diesel samtidigt justeras neråt. Detta eftersom drivmedlet då dels blir miljövänligare i sig, dels blir dyrare eftersom att biodrivmedlet kostar mer.
    • Skärpt bonus–malus – från och med 2020 kommer en ny, mer rättvisande mätmetod för bränsleförbrukningen att ligga till grund för beskattningen, vilket innebär att miljöstyrningen skärps ytterligare. Som följd av detta föreslår regeringen att utsläppsgränsen för vad som utgör en klimatbonusbil höjs från maximalt 60 till 70 gram koldioxid per kilometer.
  • Förstärkta investeringsstöd
    • Klimatinvesteringar och laddinfrastruktur – Klimatklivet förstärks med drygt en miljard kronor 2020, samtidigt som det utvecklas och effektiviseras. Stöd riktas även till installation av laddstationer för elbilar och laddhybrider i hemmet och på jobbet. Regeringen föreslår också att 50 miljoner kronor per år under en treårsperiod går till att bygga ut snabbladdinfrastruktur längs de större vägarna i Sverige där laddinfrastruktur annars inte byggs ut.
    • Industriklivet stärks och effektiviseras för att finansiera tekniksprång och understödja industrins ambitioner att ställa om. Dessutom görs en fortsatt satsning på teknikutveckling för minusutsläpp av växthusgaser. Stödet förstärks med 300 miljoner kronor per år för perioden 2020–2022.
  • Grön skatteväxling – som ett led i den gröna skatteväxlingen där skatt på utsläpp höjs och skatt på arbete sänks kommer regeringen att föreslå att fler miljöskatter införs. En skatt på förbränning av avfall kommer att föreslås från 1 april 2020 och en skatt på plastbärkassar från 1 maj 2020. I utbyte kommer regeringen föreslå att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks och att inkomstskatten för personer boende i vissa glest befolkade områden sänks.
  • Förnybar energi för eget bruk – investeringsstödet för solceller förstärks för att göra det enklare och mer lönsamt för hushåll och företag att investera i förnybar energi.
  • Utbyggd tågtrafik – regeringen gör flera satsningar på järnvägen för ökad nattågstrafik i såväl Sverige som till städer i Europa. Satsning på järnvägsunderhåll i landsbygd förlängs och utökas till 100 miljoner kronor per år under perioden 2020–2022.