Stärkt kompetensförsörjning och utbildning som leder till jobb

Publicerad

Utbrottet av covid-19 försämrar förutsättningarna på arbetsmarknaden och ökar behovet av utbildning. Det ska finnas goda möjligheter att utbilda sig oavsett var i landet man bor och kompetensförsörjningen ska förbättras.

Utbildningsinsatser som tar Sverige ur krisen

Fler utbildningsplatser inom yrkesvux

På arbetsmarknaden är det nu rekordhöga varsel och efterfrågan på utbildning har ökat och kan förväntas fortsätta öka. För att möta de stora behoven av gymnasialt yrkesutbildade behöver kommunerna kunna erbjuda fler utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux. Yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning spelar en viktig roll för Sveriges kompetensförsörjning på längre sikt, men också för en snabbare omställning på arbetsmarknaden i det rådande läget.

Regeringen föreslår därför att statsbidraget för regionalt yrkesvux utökas med 1 013 miljoner kronor till totalt ca 3 300 miljoner kronor för 2021 och beräknar att det kommer att utökas med 1 313 miljoner kronor för 2022, så att kommunerna ges möjlighet att anordna fler av de utbildningsplatser de planerat och ansökt om medel för. Med den utökade budgeten beräknar regeringen att kommunerna kommer att kunna erbjuda ytterligare 15 500 statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesutbildning för vuxna. Tillsammans med tidigare beslutade satsningar på yrkesvux innebär det sammanlagt 63 500 statligt finansierade platser under 2021 enligt det regelverk som börjar gälla den 1 jan 2021 där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre.

Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan

Yrkeshögskolans utbud utformas utifrån arbetslivets behov, är väl lämpad för att tillgodose en betydande del av det utbildningsbehov vi ser både just nu och på längre sikt. Regeringen föreslår att medel motsvarande ytterligare 1 100 nya årsplatser tillförs. Yrkeshögskolan kommer därmed att omfatta sammanlagt 50 000 årsplatser 2021, vilket är en fördubbling av antalet platser sedan 2014. För 2021 tillförs yrkeshögskolan 72 miljoner kronor och 42 miljoner kronor föreslås avsättas för studiemedel. För 2022 och 2023 beräknas ytterligare 360 respektive 350 miljoner kronor tillföras exklusive kostnader för studiemedel, vilket motsvarar en ökning med omkring 5 600 respektive 5 500 årsplatser dessa år.

Korta, flexibla utbildningar i form av kurser och kurspaket inom yrkeshögskolan underlättar kompetensutveckling för yrkesverksamma och omställning. Regeringen föreslår en satsning på ytterligare 100 miljoner kronor för 2021, vilket beräknas räcka till utbildning för omkring 6 000 studerande. Till detta kommer 50 miljoner kronor för studiemedelskostnader.

Satsning på kompetensinsatser vid korttidsarbete

Regeringen föreslår att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete också ska kunna få ersättning för 60 procent av kostnaderna, upp till ett högsta belopp per arbetstagare, för kompetensinsatser som genomförs under arbetsbefriad tid. Syftet är att stärka arbetsgivares och arbetstagares möjligheter att använda tiden som frigörs till att höja kompetensnivån hos både individen och företaget. 80 miljoner kronor avsätts för 2021 och därefter beräknas 15 miljoner kronor per år från och med 2022.

Fler undersköterskor ska kunna bli sjuksköterskor

Det finns stora behov av kompetent personal inom vården, och det krävs fler åtgärder för att komma till rätta med bristen på sjuksköterskor och annan vårdpersonal i hela landet. De som redan arbetar i vården behöver också kunna få goda möjligheter till utveckling och vidareutbildning under sitt yrkesliv.

Därför föreslår regeringen 5 miljoner kronor årligen 2021 och 2022 för ett uppdrag att utreda möjligheter att underlätta för framför allt undersköterskor att vidareutbilda sig till sjuksköterskor. Uppdraget syftar främst till att skapa fler vägar till att bli främst sjuksköterska och att möjliggöra förkortade utbildningstider genom till exempel ökad möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare kunskaper.

Insatser för att stödja entreprenörskap

Regeringen föreslår att medel även fortsatt avsätts för insatser för att stödja entreprenörskap inom skolväsendet och högre utbildning. Förslaget innebär att 18 miljoner kronor tillförs under 2021, som ska fördelas till organisationer som arbetar med entreprenörskap inom skolväsendet och i högre utbildning. För åren 2022, 2023 och 2024 beräknas 18 miljoner behövas tillföras ändamålet årligen.

Ökade möjligheter till utbildning i hela landet

Förstärkt satsning på lärcentrum

Lärcentrum är en verksamhet inom kommunen där den studerande erbjuds stöd från lärare och annan personal samt ges möjlighet att möta andra studerande. Lärcentrum riktar sig till olika utbildningsformer på alla nivåer och mötesplatsen lärcentrum kan också fungera rekryterande genom att studerande på olika nivåer möts och kan inspirera varandra.

Regeringen vill se fler lärcentrum och föreslår en satsning som omfattar 40 miljoner kronor 2021 och 2022 samt 35 miljoner kronor 2023, utöver det befintliga statsbidraget om 50 miljoner kronor.

Höjd kvalitet i distansutbildning vid högskolan och medel för VFU på distans

Vårens erfarenheter har visat att universitet och högskolor har förutsättningar att klara distansutbildning väl. Samtidigt krävs det samlade insatser för att möjliggöra bättre kvalitet och för att fler ska ta examen. Regeringen föreslår därför en satsning på 15 miljoner kronor 2021 och 2022 för att höja kvaliteten i distansutbildning och för att stärka stödet till studieovana personer som studerar på distans. På så sätt ska det ges bättre förutsättningar för personer i hela landet att studera vid universitet eller högskolor.

Vårens undervisning på distans i högskolan har tydliggjort behoven av att kunna läsa även praktiska moment på distans, som verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor satsas 2021 och 2022 för att förstärka möjligheterna till VFU via distansutbildning i hela landet. Genom bland annat förbättrade samverkansformer ska studenter i olika delar av landet kunna genomgå distansutbildningar inom VFU för att kunna börja arbeta inom vård och skola.

Särskilda satsningar på integration

Fortsatt satsning för bland andra utrikes födda kvinnor

Det behövs fortsatta insatser riktade till utrikes födda kvinnor och andra grupper som befinner sig långt från studier och arbete. Regeringen föreslår därför en förstärkning av statsbidraget till folkbildningen med 50 miljoner kronor 2021. Medlen fördelas till studieförbund via Folkbildningsrådet. Studieförbunden har erfarenhet av att arbeta med målgruppen genom insatsen Uppsökande och motiverande studieförbundsinsatser.

Språkträning för anställda inom äldreomsorgen

Trots avslutad sfi saknar många personer som arbetar inom äldreomsorgen tillräckliga kunskaper i svenska för det yrke de utövar. Enbart sfi ger inte heller tillräckligt hög språknivå för arbete inom många yrken. Samtidigt är äldreomsorgen en viktig väg in på arbetsmarknaden för många utrikes födda, inte minst kvinnor.

Regeringen föreslår därför en riktad satsning för att förbättra yrkessvenskan hos personal inom äldreomsorgen, till exempel vårdbiträden och undersköterskor, som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för det yrke de utövar. Satsningen beräknas omfatta 31 miljoner kronor per år 2021 och 2022. Stödet bör kunna gå till såväl befintliga som nya insatser.